Svenska män och kvinnor : biografisk uppslagsbok / 1. A-B / 244 (1942-1948) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Berggren, Jacob - 2. Berggren, Edward - Bergh, se även Berg, Bärg - Bergh, Anton - Bergh, Carl, industriman, se s. 245 - Bergh, Edward, landskapsmålare, se s. 245 - Bergh, Elis - Bergh, Gunhild - Bergh, Olof

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Berggren

244

Bergh

Elis Bergh.

gas kopior av grekiska och latinska
inskrifter. På Libanon i Syrien
upptäckte B. omkr. 1820—21 en
stenkolsfyndighet, som därefter bröts av
vicekonungen i Egypten Muhammed Ali.
B. var en framstående kännare av den
moderna arabiskan, och hans "Guide
frangais-arabe vulgaire" (1844) har
karakteriserats som en guldgruva för
kunskapen om nordsyriskan. — Gift
1830 med Euphrosyne Bäck. N. B.

2. Berggren, Carl Edward,
porträttmålare, konstpedagog, f. 20 nov.
1876 i Törnevalla skn, östergötl. län.
Föräldrar: stationsinspektoren Ernst

B. och Lotte von Heijne. — B.
studerade vid Tekn. skolan 1894—95, för,

C. W. Jeanson och A. Kulle samt vid
Konstakad. för bl. a. G. von Rosen, J.
Kronberg och G. Cederström
1897—-1903 och i Paris 1903—04. Han har
sedermera företagit omfattande
studieresor i Europa och vistades bl. a.
i Italien 1910—13. År 1917 blev han
lärare i figurteckning vid Högre
konstindustriella skolan, där han 1919
blev överlärare. Tills, med skulptören
G. Larsson öppnade B. 1920 en
förberedande skola för konstadepter,
vilken han sedan 1933 leder ensam. Som
utövande konstnär har B. framträtt
med realistiskt hållna porträtt, bl. a.
av prins Carl och skådespelerskan
Stina Hedberg, samt som illustratör
av böcker och tidn. Han har även
utfört kyrkomålningar. — Ogift. Th. N.

Bergh, se även Berg, Bärg.

Bergh, Anton Johan, ögonläkare,
f. 18 dec. 1830 i Stockholm, † 1 juni
1890iVevey,Schweiz. Föräldrar:
kontraktsprosten Anton Reinhold B. och
Susanna Margareta Björkqvist. — B.
blev student 1849, fil. kand. och fil. dr
1854, med. kand. 1858 och med. lic.
1862, allt vid Uppsala univ., innehade
ett flertal smärre läkarförordnanden
samt var, efter utbildning i medicinsk
gymnastik, lärare vid Gymnastiska

centralinst:s medicinska avd.
1866—-85. — Tidigt intresserade B. sig för
oftalmologin, och lian var den förste
läkare i Sverige, som uteslutande
ägnade sig åt ögonläkekonsten. Efter
specialutbildning, bl. a. i Paris 1864
—65, öppnade lian privatpraktik i
Stockholm och vann snart stort
anseende som en samvetsgrann och
skicklig läkare och en god operatör.
För medellösa patienter grundade han
ögonpolikliniker på Norrmalm och
Södermalm, och för med.
studerande gav han — på en tid, då
akademisk undervisning i oftalmologi ännu
icke ägde rum — privata praktiska
kurser i ögonvård. Dessa kurser
besöktes flitigt, och B. utövade
därigenom ett väsentligt inflytande på
läkarutbildningen. Han blev med.
he-dersdr i Uppsala 1885 och har bl. a.
utgivit "Handledning vid
undersökning af ögonensfunktioner" (1884) och
"Skolan och ögat" (1885). —Gift 1865
med Maria Theresia Lundberg. S. L.

Bergh, Carl, industriman, se s.
245.

Bergh, Edward,
landskapsmålare, se s. 245.

Bergh, Hagbart Elias
(Elis),arkitekt, konsthantverkare, f. 17 april 1881
i Linköping. Föräldrar: fotografen
Peter Jonasson B. och Hulda
Katarina Lindgren. — Efter avslutade
läroverksstudier genomgick B. Högre
konstindustriella skolan i Stockholm
och kom sedan (1903—04) under
ledning av slottsarkitekten Agi
Lindegren, vars barockiserande stil utövade
ett avgörande inflytande på B: s
formuppfattning. Hans första större
uppgift var dekoreringen av Gustav
Vasakyrkan i Stockholm, och kort därpå
fick han medverka vid inredningen
av van der Nootska huset vid dess
iståndsättande. År 1905 erhöll B. ett
statligt stipendium och for till
München, där han praktiserade hos O.
De-reux, spec. inom metallkonsten. Följ.
år kallades han hem för att biträda sin
forne lärare vid utformningen av den
armatur, som tillverkades av ab.
Arvid Böhlmarks lampfabrik i
Stockholm. Där utförde han bl. a.
kronorna till Uppsala domkyrka och
silverkronan till Katarina kyrkas kor,
men viktigare var, att lian fick
tillsyn över produktionen vid det
böhl-markska glasbruket Pukeberg.
Stilistiskt arbetade han vid denna tid i
utpräglad jugendanda. Åren 1916—21
var B. konstnärlig rådgivare vid
Herman Bergmans konstgjuteri, och
sistn. år anställdes lian vid C. G.
Hallbergs guldsmedsab., där han fick
tillfälle att berika sina mångsidiga
kunskaper med silver- och nysilversmide.
Den enda guldmedalj till Sverige, som
utdelades inom denna gren vid paris-

utställningen 1925, tillföll B. Sedan
1929 har B. varit bunden vid Kosta,
vars produktion under hans ledning
nått en rangplats inom modern sv.
glasindustri. B: s glas kännetecknas av
en solid vederhäftighet, som aldrig
låter förleda sig att gå utanför de för
materialet givna gränserna. Slipning
och optikbehandling äro de enda slag
av förädlingsteknik, som konstnären
tillåter. I formgivningen kan man
spåra en viss förkärlek för tung
prakt, men den sparsamma dekoren
utmärker sig å andra sidan ofta för
en utsökt elegans. Funktionalist i
extremare bemärkelse har B. aldrig
varit, även om rörelsen inte har gått
honom spårlöst förbi. Han är repr. i
Röhsska mus. i Göteborg och i Nat.
mus. samt hedersled, av
Konsthantverkarnas gille. — Ogift. Th. N.

Bergh, Gunhild,
litteraturhistoriker, journalist, f. 20 dec. 1888 i
Gävle. Föräldrar: överläkaren, med.
och fil. dr Carl-Axel B. och
Alfhild Uggla. — B. blev fil. kand. 1911,
fil. lic. 1914 och fil. dr 1916, allt
i Uppsala. Sedan många år
bosatt i Rom har hon varit
korrespondent till Sydsv. dagbladet 1923—24,
till Stockholms-tidn. 1924—30 och
sedan 1930 till Göteborgs
handels-och sjöfartstidn. — B:s
litteraturhistoriska insats knyter sig till
drs-avhandl. "Litterär kritik i Sverige
under 1600- och 1700-talen" (1916),
utgivningsarbetena C. A. Ehrensvärds
"Brev" (1—2, 1916—17), "Skrifter"
(häfte 1—3, 1922—25) och "Resa till
Italien och några essayer" (1925) samt
den populära orienteringen "Modern
italiensk litteratur" (1930).
Somtidn.-korrespondent har hon särskilt varit
en sakkunnig vägledare i den
fascistiska politikens utveckling. B. har
även publicerat litteraturhistoriska
essäer och gjort övers, från
italienskan. — Ogift. N. B.

Bergh, Olof, forskningsresande, f.
1643 i Göteborg, † 1723 i Kap,
Sydafrika. —- B. var "den sistfödde i
en aristokratisk svensk familj", men
närmare upplysningar saknas. — B.
tog 1665 anställning i holländska Ost
india-kompaniet, var verksam på
Ceylon och kom 1676 till Kapkolonin i
Sydafrika, som då tillhörde
holländska kolonialväldet. Med gott resultat
ledde B. smärre handelsexpeditioner
till okända trakter norrut och erhöll
därför av generalguvernören för
holländska Indien i uppdrag att allsidigt
utforska landet åt n.-v. och särskilt
att studera en förmodad
kopparförekomst "tusentals kilometer" från
Godahoppsudden. Expeditionen
varade 1682—83, och B. återkom efter en
mödosam färd med dementi av
"kopparbergets" existens men med nog-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>