Hoppa till innehÄllet

Ada Colau

FrÄn Wikipedia
Ada Colau

Ada Colau, 2022.
Tid i befattningen
13 juni 2015–17 juni 2023
FöretrÀdare Xavier Trias
EftertrÀdare Jaume Collboni
Ledare för Barcelona en ComĂș (BComĂș)
Född Ada Colau i Ballano
3 mars 1974 (52 Är)
Barcelona, Katalonien, Spanien
Nationalitet spansk
Yrke politiker, social aktivist
Partner AdriĂ  Alemany
Barn 2 söner
Webbplats adacolau.cat

Ada Colau i Ballano (uttal: /'aðə kuˈɫaw/), född 3 mars 1974 i Barcelona, Ă€r en katalansk (spansk) politiker och social aktivist. Hon fungerade som borgmĂ€stare i sin födelsestad mellan 2014 och 2023.

Colau grundade och ledde Ă„ren 2008–2013 den spanska medborgarrĂ€ttsrörelsen Plataforma de Afectados por la Hipoteca, som ville fĂ„ stopp pĂ„ massvrĂ€kningarna av hyresgĂ€ster i svallvĂ„gorna av den spanska ekonomiska krisen efter Finanskrisen 2007–2008. Dessförinnan hade hon i tio Ă„rs tid deltagit som aktivist i olika antiglobaliserings- och bostadsrelaterade kampanjer, parallellt med sitt arbete vid DESC-observatoriet (DESC = Drets EconĂČmics, Socials i Culturals, 'Ekonomisk, social och kulturell rĂ€tt') i Barcelona.[1][2] Hon Ă€r talesperson för Barcelona en ComĂș (BComĂș), en nybildad partikoalition som stĂ€llde upp i 2015 Ă„rs kommunalval i Barcelona och dĂ€r blev största parti.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Ada Colau föddes 1974 i Barcelona som Ă€ldst av fyra systrar.[3] Hon vĂ€xte upp i stadsdelen El GuinardĂł och studerade vid Escola Àngels Garriga[4] AcadĂšmia Febrer. Senare lĂ€ste hon vid fakulteten för filosofi vid Barcelonas universitet.[5] Under sin universitetstid lĂ€ste hon en kurs i Milano som Erasmus-student.[5] Parallellt med sina studier började hon 1998 arbeta med TV-programmet SpotTV pĂ„ Canal 33. I början av 00-talet verkade hon bĂ„de som manusförfattare och skĂ„despelare i barnprogrammet Dos + una pĂ„ Antena 3.[6]

Enligt Ada Colau sjĂ€lv började hon sin aktivism i början av 1990-talet vid tiden för protesterna mot Kuwaitkriget. Senare har hon deltagit i olika manifestationer mot G8, bland annat 2003 vid Frankrikes och Schweiz konsulat i Barcelona.[7] Colau har sagt att hon levt "ett liv som aktivist" sedan 2001.[5] År 2003 engagerade hon sig i rörelsen "Aturem la guerra", grundad för att protestera mot Invasionen av Irak.

V de Vivienda

[redigera | redigera wikitext]

2006 var Colau medgrundare av den sociala rörelsen V de Vivienda, vilken menade att det var omöjligt för en stor del av samhÀllet att skaffa sig drÀgliga bostadsförhÄllanden.[8] Rörelsen lyckades fÄ stöd för sin sak frÄn Miloon Kothari, FN:s ansvarige i frÄgan. Kothari meddelade i november 2006 att Spanien hade ett reellt bostadsproblem.[9]

Aktivism inom PAH (2009–14)

[redigera | redigera wikitext]
Colau vid ett möte med PAH.

2009 figurerade Ada Colau som en av grundarna av Plataforma de Afectados por la Hipoteca (PAH) i Barcelona.[10] Den sammanlÀnkade flera liknande rörelser med samma sociala problematik och frÀmst kopplade till hypotekslÄnens och den spanska ekonomiska krisens följder för Spaniens boende. TvÄ Är senare kom hennes aktivism inom rörelsen att göra henne till frÀmsta talsperson för PAH pÄ riksnivÄ.

BorgmÀstare i Barcelona

[redigera | redigera wikitext]
Ada Colau svarar pĂ„ mediernas frĂ„gor, efter att hennes Barcelona en ComĂș vunnit kommunalvalen i Barcelona 24 maj 2015.

I maj 2014 meddelade Colau genom ett (öppet) brev att hon trĂ€dde tillbaka som ledande aktivist inom PAH. En mĂ„nad senare lade hon fram ett förslag pĂ„ en alternativ vĂ€nsterrörelse med mĂ„l att ta över den politiska makten i staden Barcelona (Ajuntament de Barcelona). Rörelsen började sitt liv som Guanyem Barcelona ('LĂ„t oss vinna tillbaka Barcelona'), och Colau verkade frĂ„n början som en av dess ledande talespersoner.[11] Senare bytte rörelsen namn till Barcelona en ComĂș ('Barcelona tillsammans') och samlade Ă€ven ihop stöd frĂ„n det katalanska "miljöpartiet" ICG-EUiA, partiet ProcĂ©s Constituent samt Podemos. [12]

24 maj 2015 placerade sig Barcelona en ComĂș som största parti i valet till Barcelonas stadsfullmĂ€ktige, dĂ€r man erövrade 11 av totalt 41 fullmĂ€ktigeplatser. Den sittande borgmĂ€staren Xavier Trias, vars ConvergĂšncia i UniĂł endast nĂ„dde 10 mandat, lĂ€mnade dĂ€refter över funktionen som borgmĂ€stare till ledaren av valets mest framgĂ„ngsrika parti.[13]

Den 13 juni installerades Ada Colau sedan som Barcelonas borgmĂ€stare och den första kvinnan pĂ„ den posten. Colau meddelade tidigare att ett av BComĂșs mĂ„l var att skapa ett öppet stadsstyre (Govern Obert),[14] för att försöka överbrygga den utbredda misstron mellan politiker och vĂ€ljare i Spanien, och efter bara nĂ„gra dagar kunde man pĂ„ stadens officiella webbplats bland annat börja ta del av borgmĂ€starens officiella planeringskalender.[15] I samband med tilltrĂ€det meddelades ocksĂ„ att borgmĂ€starens egen Ă„rslön skulle minskas frĂ„n 140 000 till 35 000 euro, att tjĂ€nstebilar skulle tas bort samt att bankerna skulle tvingas till förhandlingsbordet för att fĂ„ ett stopp pĂ„ omotiverade vrĂ€kningar och börja omvandla tomma lyxvĂ„ningar till billigare lĂ€genheter i bostadsbristens Barcelona.[16]

2019 Ätervaldes Colau pÄ posten som borgmÀstare, efter att hon Àven fÄtt stöd av partigruppen ledd av den tidigare franske premiÀrministern Manuel Valls.[17]

2023 avslutade Colau sin tid som borgmĂ€stare, efter att hon och hennes parti Barcelona en ComĂș gett stöd till Jaume Collboni och det socialistiska PSC i samband med Ă„rets kommunalval i Barcelona. Hon meddelade samtidigt att BeC skulle tillbringa den kommande mandatperioden i opposition.[17]

Familj

[redigera | redigera wikitext]

Ada Colau Àr sambo med ekonomen och den politiska aktivisten Adrià Alemany. Paret har tvÄ barn, bÄda söner (födda 2011 och 2017). Den yngste sonen föddes vÄren 2017, och under Colaus förÀldraledighet fungerade Barcelonas vice borgmÀstare Gerardo Pisarello som ersÀttare i hennes roll som borgmÀstare.[18]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
  • Ciudades, una ecuaciĂłn imposible som en av flera författare (Icaria, 2012)[19] (spanska)
  • Vides hipotecades. De la bombolla immobiliĂ ria al dret a l'habitatge[20] tillsammans med AdriĂ  Alemany (Angle, 2012) (katalanska)
  • SĂ­ que es pot!,[21] tillsammans med AdriĂ  Alemany (2013) (katalanska)

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn katalansksprÄkiga Wikipedia, 19 juni 2015.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ "Ada Colau dimiteix com a portaveu de la PAH". Vilaweb.cat, 2014-05-07. LĂ€st 21 juni 2015.(katalanska)
  2. ↑ "Ada Colau plega com a portaveu de la PAH". 324.cat, 2014-05-07. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  3. ↑ Serra, Joan (2014-06-14): "La gran de les Ballanos sempre s’anticipa". Ara. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  4. ↑ França, JoĂŁo (2014-07-10): "Ada Colau: “Cal pedagogia per construir sentit crĂ­tic”". Diari de l'EducaciĂł. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  5. 1 2 3 Sust, Toni (2013-02-12): "Ada Colau, activista de professiĂł". El PeriĂłdico de Catalunya. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  6. ↑ PĂ©rez ColomĂ©, Jordi (2015-05-22): "Una polĂ­tica mĂĄ". Arkiverad 21 juni 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. El Español. LĂ€st 21 juni 2015. (spanska)
  7. ↑ "Ada Colau participĂł en el asalto a los consulados de Francia y Suiza en Barcelona". abc.es. LĂ€st 21 juni 2015. (spanska)
  8. ↑ França, JoĂŁo (2012-11-13): "La desobediencia o el arte de conseguir victorias cuando ya no hay superhĂ©roes"- Catalunya Plural. LĂ€st 21 juni 2015. (spanska)
  9. ↑ Clavijo, Laura (2006-11-29): "cargo de la ONU juzga grave el problema". El PaĂ­s. LĂ€st 21 juni 2015. (spanska)
  10. ↑ "Plataforma d'Afectats per la Hipoteca Barcelona". pahbarcelona.org. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  11. ↑ SĂĄnchez, Daniel (2014-06-16): "Colau vol liderar una rebel·liĂł democrĂ tica des de Barcelona". Ara, s. 8. (katalanska)
  12. ↑ Serra, Joan (22 januari 2015). ”Acord per bastir la coaliciĂł d'esquerres que liderarĂ  Ada Colau” (pĂ„ katalanska). 'ara.cat'. http://www.ara.cat/politica/Acord-liderara-Jordi-Marti-MES_0_1289271110.html. LĂ€st 6 augusti 2017.
  13. ↑ Casas, Ferran (2015-05-25): "Colau lidera un gir a l'esquerra dels ajuntaments catalans". Ara. s. 8–9. (katalanska)
  14. ↑ "GO>BCN". Arkiverad 18 juni 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. governobert.bcn.cat. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  15. ↑ ”Agrnda” (pĂ„ katalanska). ajuntament.barcelona.cat. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 oktober 2015. http://archive.is/2015.10.24-005724/http://ajuntament.barcelona.cat/alcaldessa/ca/agenda. LĂ€st 24 oktober 2015.
  16. ↑ Kassam, Sshifa (2015-06-13): "Barcelona’s tourist hordes are target for radical new mayor Ada Colau". theguardian.com. LĂ€st 21 juni 2015. (engelska)
  17. 1 2 GuifrĂ© Jordan & Gerard Escaich Folch (17 juni 2023). ”Colau to back Collboni as mayor of Barcelona, paving way to Socialist government in capital” (pĂ„ engelska). www.catalannews.com. https://www.catalannews.com/politics/item/colau-to-back-collboni-as-mayor-of-barcelona-paving-way-to-socialist-government-in-capital. LĂ€st 29 september 2025.
  18. ↑ Navarro, Jennifer (26 april 2017). ”Ada Colau, mare del seu segon fill” (pĂ„ katalanska). elnacional.cat. Arkiverad frĂ„n originalet den 6 augusti 2017. https://web.archive.org/web/20170806221445/http://www.elnacional.cat/enblau/ca/famosos/ada-colau-fill_153768_102.html. LĂ€st 6 augusti 2017.
  19. ↑ "Ciudades, una ecuaciĂłn imposible". Arkiverad 11 juli 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. icariaeditorial.com. LĂ€st 21 juni 2015. (spanska)
  20. ↑ "Vides hipotecades. De la bombolla immobiliĂ ria al dret a l'habitatge". angleeditorial.com. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
  21. ↑ "SĂ­ que es pot!". Arkiverad 24 juli 2015 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. grup62.cat. LĂ€st 21 juni 2015. (katalanska)
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Ada_Colau&oldid=59530613”