Hoppa till innehÄllet

Ariodante

FrÄn Wikipedia
Georg Friedrich HĂ€ndel

Ariodante (HWV 33) Àr en opera seria i tre akter av Georg Friedrich HÀndel. Librettot, som Àr pÄ italienska Àr av en okÀnd författare, men baserat pÄ Ginevra, principessa di Scozia av Antonio Salvi som i sin tur bygger pÄ sÄngerna 5 och 6 ur Ludovico Ariostos Orlando furioso. I varje akt finns möjligheter till dansscener som ursprungligen skrevs för Marie Sallés danstrupp.

Operan hade premiÀr pÄ Covent Garden Theatre, London, den 8 januari 1735. Ariodante inledde HÀndels första sÀsong i Covent Garden och tÀvlade framgÄngsrikt mot konkurrenten, operatruppen Opera of the Nobility, som stöddes av prinsen av Wales. HÀndel hade kungens finansiella och tysta stöd och mer uttalat Àven prinsessan Annes. Operan spelades 11 gÄnger under premiÀrsÀsongen i Covent Garden.[1]

GenremÀssigt ligger Ariodante nÀra den franska opéra-balleten sÄtillvida att varje akt avslutas med en dans. Svensk premiÀr den 18 augusti 1964 pÄ Drottningholmsteatern.

Roll RöstlÀge RollbesÀttning vid premiÀren 8 januari 1735.
Ariodante, en vasall mezzo-sopran kastrat Giovanni Carestini
Ginevra, dotter till kungen av Skottland,
förlovad med Ariodante
sopran Anna Maria Strada del PĂČ
Dalinda, Ginevras jungfru,
hemligt förÀlskad i Polinesso
sopran Cecilia Young
Polinesso, hertig av Albany alt Maria Caterina Negri
Lurcanio, Ariodantes broder tenor John Beard
Kungen av Skottland bas Gustavus Waltz
Odoardo, kungens favorit tenor Michael Stoppelaer

Hertig Polinesso av Albany vill vinna den skotska tronen genom Àktenskap med kungens dotter Ginevra, men denna Àlskar Ariodante och fadern har gett sitt samtycke till deras vigsel.

Polinesso övertalar Ginevras förtrogna Dalinda att förklÀda sig till Ginevra och komma till Polinesso pÄ natten. Planen lyckas. Den olycklige Ariodante tror sig sviken och vill ta sitt liv, men brodern Lurcanio hindrar honom. Kungen vill abdikera till förmÄn för Ariodante och Ginevra, men dÄ berÀttar Odoardo att Ariodante har kastat sig i havet. Lurcanio ger Ginevra skulden för broderns död eftersom hon har tagit emot en Àlskare pÄ natten och kungen blir övertygad om att hon Àr skyldig.

Ariodante lever emellertid och blir vittne till hur Polinesso vill mörda sin medskyldiga, och dÄ gÄr det rÀtta sammanhanget upp för honom. Ginevras oskuld skall enligt gammal skotsk sed avgöras i tvekamp, och till allas överraskning stÀller Polinesso upp som hennes försvarare. I den första kampen dödar Lurcanio Polinesso och kungen vill nu sjÀlv kÀmpa för sin dotter. DÄ ger sig Ariodante till kÀnna och avslöjar bedrÀgeriet, och de Àlskande kan Àntligen fÄ varandra.

WebblÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Baxter, Robert (16 september 1985). ”Ariodante”. The Opera Quarterly "3" (3): ss. 191–192. doi:10.1093/oq/3.3.191. http://oq.oxfordjournals.org/cgi/reprint/3/3/191. LĂ€st 29 september 2007.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]