Hoppa till innehÄllet

Badort

FrÄn Wikipedia
Mölle blev under 1890-talet en av Sveriges första moderna badorter.

En badort kallas en ort, med anlÀggningar för badbehandling eller för friluftsbad[1] dit turister söker sig. TuristnÀringen Àr pÄ den typiska badorten en viktig inkomstkÀlla för de bofasta, och sommartid kan befolkningen pÄ badorten ofta mÄngdubblas med allt vad det innebÀr av ökat utbud av restauranger, kultur och sÄ vidare, för att sedan ÄtergÄ till det normala nÀr sÀsongen tar slut.

Reklamprospekt för badort, troligen frÄn sekelskiftet 1900.

FrÄn andra hÀlften av 1600-talet grundades badorter i Sverige i form av kurbadorter vid hÀlsokÀllor, som Medevi, Ramlösa och SÀtra brunn. Flera anlades i början av 1700-talet,[2] och verksamheten hade sin topp mot slutet av 1800-talet.

Den första havsbadorten i Sverige var Gustafsberg utanför Uddevalla, som anlades 1774, vilken fick sitt stora genombrott genom kronprins Gustavs besök 1804 och Karl XIII:s besök 1813. I Strömstad öppnades 1781 LejonkĂ€llan och nĂ„got senare ett tillhörande havsbad i sĂ€rskilt havsbad. Gyttjebad tillkom 1783, kallbadhus 1813 och varmbadhus 1843. År 1811 inrĂ€ttades ett havsbad vid SvartekĂ€llan i Varberg, som kom att utvecklas till en av Sveriges frĂ€msta badorter, och som Ă€r det enda kvarvarande kustbadet av Ă€ldre typ. Vid denna tid krĂ€vdes Ă€nnu en jĂ€rnhaltig kĂ€lla pĂ„ platsen för att ett bad skulle fĂ„ benĂ€mningen badort.[3]

Efterhand vÀxte fram badorter för endast havsbad. Bland de tidiga mÀrks Marstrand, som fick ett uppsving genom Oscar II:s besök vid badorten. Carl Curman bidrog till Lysekils framvÀxt som en betydande badort.[3]

Kring sekelskiftet 1900 vÀxte en ny typ av strandbad fram med Mölle, Saltsjöbaden och Falsterbo som nÄgra av de mer populÀra platser det mondÀna badlivet. BÄstad, SÀrö och Arild blev populÀra genom besök av Gustav V. De gamla typerna av badkurorter minskade i popularitet, men fick ett tillfÀlligt uppsving genom Sebastian Kneipp, nÀr badorter efter hans modell inrÀttades bland annat i Mösseberg, TranÄs och Tyringe.[3]

Efter andra vÀrldskriget ökade intresset för strandbad kraftigt, bÄde vid hav och insjöar.[3]

  1. ↑ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Badort)
  2. ↑ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 augusti 2014. https://web.archive.org/web/20140812204848/http://svenskuppslagsbok.se/scans/band_unknown_01/1085_1086-0043.jpg. LĂ€st 11 augusti 2014.
  3. 1 2 3 4 Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord Bad)

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]