Biomakt
Biomakt Àr en vetenskaplig term först nÀmnd av den franske idéhistorikern Michel Foucault pÄ 1970-talet. Termen avser att förklara hur det moderna samhÀllet genom ett antal avancerade makttekniker, exempelvis födelsekontroll och kontroll över kroppen, försöker kontrollera sina invÄnare. Foucault anvÀnde termen först under sina förelÀsningar vid CollÚge de France,[1][2] och skriftligen först i Viljan att veta (1976), Foucaults första del i Sexualitetens historia.[3] SÄvÀl Foucault som senare teoretiker har anvÀnt begreppet för att förklara det moderna samhÀllets maktmekanismer kopplat till framförallt förestÀllningar om mÀnniskokroppen och den fysiska hÀlsan.
Foucault
[redigera | redigera wikitext]Med "biomakt" syftar Foucault till makt över populationer - makt över bios (liv). Biomakten vilar huvudsakligen pÄ normer som internaliseras av mÀnniskor, snarare Àn externa maktfigurer. Den uppmuntrar, förstÀrker, kontrollerar, övervakar, optimerar och organiserar krafterna under den. Foucault har ibland beskrivit biomakt som nÄgot separat frÄn disciplinÀr makt, men vid andra tillfÀllen har han beskrivit disciplinÀr makt som ett uttryck för biomakt. Biomakten kan anvÀnda disciplinÀra tekniker, men fokuserar till skillnad frÄn den disciplinÀra makten pÄ populationer snarare Àn individer.[4]
Biomakt studerar populationen avseende exempelvis antalet födslar, livslÀngd, folkhÀlsa, boende, migration, brott, vilka befolkningsgrupper som Àr överrepresenterade i normavvikelser (brott/kort livslÀngd/ohÀlsa/etc.) och försöker att korrigera dessa normavvikelser. Ett exempel Àr befolkningens genomsnittsÄlder. Biomakten intresserar sig för detta bland annat för att kunna förutspÄ stora förluster i arbetskraft, behov av Àldreboenden, o.s.v. Ett ytterligare ett exmpel Àr att den fransk-kanadensiska provinsen Québec haft/har ett stort intresse av att bevara fransksprÄkigheten i populationen. För att Ästadkomma detta har ekonomiska initiativ uppmuntrat fransktalande personer att flytta till landet/regionen. Det har Àven funnits krav pÄ att icke-fransktalande barn lÀr sig franska i skolan. Ytterligare ett omrÄde av intresse för biomakten Àr sex, eftersom sex Àr kopplat till befolkningsökningen. PÄ disciplinÀr nivÄ har mÀnniskor som haft icke-reproduktivt sex/varit ointresserade av reproduktion behandlats för diagnoser sÄsom "perversion", "frigiditet", och "sexuell dysfunktion". PÄ biopolitisk nivÄ har populationers anvÀndning av preventivmedel kartlagts, vissa befolkningsgrupper har uppmuntrats till att fortplanta sig medan andra befolkningsgrupper (sÄsom fattiga, sjuka, ogifta kvinnor, kriminella eller funktionsnedsatta) har motverkats frÄn att fortplanta sig.[4]
I biomaktens era har döden blivit en skandal och en katastrof, men trots detta har biomakten enligt Foucault skördat fler offer Àn nÄgon annan maktform nÄgonsin gjort. Under suverÀn makt kunde suverÀnen avrÀtta mÀnniskor för att hÀvda sin makt, samt starta krig enkom för att expandera sitt kungarike eller dylikt. I den biopolitiska eran har krig och mord dÀremot berÀttigats med hÀnvisning till att "skydda livet". Till exempel har folkmord - sÄsom Nazitysklands försök till att utrota judar, psykiskt sjuka och funktionsnedsatta - försvarats med motiveringen att judar var ett hot mot den tyska hÀlsan och att medicinsk vÄrd för psykiskt sjuka och funktionsnedsatta drÀnerade den tyska ekonomin. Enligt Nazityskland vore pengarna som spenderades pÄ psykiskt sjuka och funktionsnedsatta bÀttre anvÀnda för att vÄrda "livsdugliga" tyskar. Chloë Taylor nÀmner Àven USA:s och Storbritanninens invasion av Irak som ett scenario dÀr massmord betraktats som berÀttigat för att "skydda liv". Motiveringen var att Irak troddes ha massförstörelsevapen och kopplingar till Al-Qaeda. NÀr Bush- och Blairadministrationerna inte hittade nÄgra massförstörelsevapen eller kopplingar till Al-Qaeda försvarades istÀllet den militÀra inblandningen med att Saddam Hussein hade skadat sin egen befolkning. Taylor menar att krig i modern tid behöver "döljas" med "humanitÀr retorik", trots att krigen ofta medför humanitÀra katastrofer och stora mÀngder mÀnniskor som mÄste fly frÄn sina hem.[4]
Under 1800-talet uppstod vÀxande slumomrÄden dÀr fattiga, prostituterade och kriminella bosatte sig. Brott, sjukdom och alkoholism var varit i dessa omrÄden, och medelklassen betraktade denna del av befolkningen som "lata" och "omoraliska". Medelklassen befarade Àven att denna "underklass" till slut skulle "ta över samhÀllet" dÄ underklassens befolkningsökning var högre Àn medelklassens. Detta gav upphov till den vetenskapliga disciplinen "eugenik"/"rashygien", vars grundare Francis Galton hade inspirerats av Charles Darwins teori om naturligt urval. Galton menade att samhÀllet motverade det naturliga urvalet genom att hjÀlpa de svaga. FöresprÄkare av denna ideologi (socialdarwinism), sÄsom Herbert Spencer, har argumenterat för att det Àr bÀttre att lÄta fattiga, sjuka med flera dö snarare Àn att hjÀlpa dem pÄ olika sÀtt. Detta motiveras dÄ med att de "svagas" negativa kvaliteter skulle sprida sig till resten av befolkningen om de fick fortsÀtta leva och fortplanta sig. Det har dock Àven socialdarwinister/eugeniker som föresprÄkat interventioner som syftar till "förbÀttringar" i populationen, sÄsom Nazitysklands försök till att uppmuntra fortplantning hos "lÀmpliga" tyska kvinnor.[4]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Foucault, Michel (1980). Sexualitetens historia. 1, Viljan att veta. Stockholm: Gidlund. ISBN 91-7021-324-0
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- â Michel Foucault: Security, Territory, Population: Lectures At The College de France 1977-1978 pp.1-4 See Notes on p.24 Notes, 1-4(2007)
- â Michel Foucault: Society Must Be Defended Lectures At The College de France 1975-1976 p.243 (2003)
- â Foucault, Michel (1998) The History of Sexuality Vol.1: The Will to Knowledge. London: Penguin
- 1 2 3 4 Taylor, C. (2011) Biopower. Ur Taylor, D. (red.) Michel Foucault: Key Concepts (s. 41-54). Acumen Publishing Ltd., ISBN 978-1-84465-234-1
