Hoppa till innehÄllet

Borough

FrÄn Wikipedia

Borough Àr en administrativ indelning, kommun, i engelsksprÄkiga lÀnder. Betydelsen av termen varierar mellan olika lÀnder.

Ordet, beslÀktat med svenskans borg, betecknade ursprungligen en bosÀttning omgiven av en mur.

Det finns numera bara en kommun i Australien som benÀmns borough, nÀmligen Queenscliff i Victoria.

Republiken Irland

[redigera | redigera wikitext]

I republiken Irland finns fem kommuner, som benÀmns borough. Detta innebÀr dock ingen sÀrstatus för dessa, utan Àr endast en namnfrÄga.

I Ontario anvÀndes borough för att beteckna Torontos fem förstÀder i Metropolitan Toronto frÄn 1967. Fyra fick senare status som city, sÄ East York blev Kanadas enda kommun med borough-status fram till att Metropolitan Toronto ersattes av det utvidgade Toronto 1998.

I Québec anvÀnds borough som engelsk översÀttning av arrondissement, en enhet under kommunnivÄn.

Storbritannien

[redigera | redigera wikitext]

Efter Vilhelm Erövraren anvÀndes det i England som beteckning pÄ orter som erhÄllit stadsprivilegier och rÀtt att sÀnda egna representanter till parlamentet. Flera av dessa gick med tiden starkt tillbaka och kunde i mÄnga fall nÀstan helt sakna befolkning men behöll trots det representanter i underhuset. Dessa blev pÄ grund av korruptionen vid tillsÀttningen av representanter i dessa boroughs kÀnda som rotten boroughs. I samband med parlamentreformen 1832 gick 56 boroughs miste om sin representation i underhuset, och 31 förlorade en av sina representanter dÀr.[1] Borough anvÀnds fortfarande som beteckning pÄ ett valdistrikt, i vissa fall oberoende av kommunindelning.[2]

Genom parlaments beslut skapades 1888 i Storbritannien sÄ kallade County boroughs, stÀder som inte ingick i grevskapsförvaltningen men erhöll en organisation som liknade dessas. De omfattade dels ett antal Àldre stÀder, dels ett antal nyare stÀder med över 50.000 innevÄnare. StÀder med under 10.000 innevÄnare införlivades administrativt med respektive grevskap. 1926 höjdes grÀnsen för county boroughs till 75.000 innevÄnare. 1937 fanns i Storbritannien 83 County boroughs, 256 boroughs och 486 andra stadskommuner med sjÀlvstyre.[1] Genom kommunsammanslagningar har mÄnga boroughs dÀrefter förlorat sin roll som administrativa enheter. En speciell typ som levat kvar Àr London boroughs, de kommuner, t.ex. Westminster, som tillsammans utgör Greater London.[3]

New Yorks fem stadsdelar, och dess borough och county indelning.
  1. Manhattan (New York County)
  2. Brooklyn (Kings County)
  3. Queens (Queens County)
  4. Bronx (Bronx County)
  5. Staten Island (Richmond County)

Ursprungligen liknade lagstiftningen i de amerikanska kolonierna kring boroughs den i Storbritannien. Numera Àr kommunallagstiftningen i USA en frÄga för de enskilda delstaterna, varför det skiljer sig mellan dem.

I Alaska motsvarar borough ett county. I staden New York Àr det var och en av de fem countyn (tre av dessa countyn har andra namn Àn de boroughs de utgör, countyna heter: New York, Kings, Bronx, Queens, Richmond) som tillsammans utgör New York, alltsÄ Manhattan, Brooklyn, Bronx, Queens och Staten Island.

I nÄgra andra delstater Àr borough en benÀmning anvÀnd för lokala sjÀlvstyren av ungefÀr samma typ som stÀder (city/town).

Andra betydelser

[redigera | redigera wikitext]

Ibland anvÀnds borough oegentligt vid översÀttning till engelska av till exempel svenska kommundelsnÀmnder och motsvarande. Förmodligen har man dÄ utgÄtt frÄn Londons och New Yorks boroughs. Detta Àr inte riktigt korrekt dÄ de svenska nÀmnderna endast Àr lokala styrelser inom en kommun och sÄledes inte egna juridiska personer.

  1. 1 2 Svensk uppslagsbok, andra upplagan 1947 Arkiverad 26 februari 2015 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.
  2. ↑ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord borough (valdistrikt)
  3. ↑ Nationalencyklopedin multimedia plus, 2000 (uppslagsord borough (stadsdel)