Hoppa till innehÄllet

Cahokia

FrÄn Wikipedia
Rekonstruktion av Cahokia

Cahokia var en stad bebodd av den amerikanska urbefolkningen och lĂ„g i nĂ€rheten av Collinsville i vĂ€stra Illinois, USA. Cahokia Ă€r mest kĂ€nd för sina stora högar (pĂ„ engelska "mounds"). Den största Ă€r Monks Mound. "Cahokia Mounds State Historic Site" skrevs 1982 in pĂ„ Unescos vĂ€rldsarvslista.[1]:45 VĂ€rldsarvet omfattar ett omrĂ„de pĂ„ 8,9 kmÂČ i vilket det pĂ„gĂ„r omfattande utgrĂ€vningar. Cahokia Ă€r en av de mest kĂ€nda platserna för Mississippikulturen[2]:32 och termen "cahokisk" anvĂ€nds ibland för att beskriva kulturen.

Historik

[redigera | redigera wikitext]
Rekonstruktion av utseende och klÀdsel hos en man tillhörande den sociala eliten i Cahokia.

Staden grundades omkring Är 1050 pÄ platsen för en mindre stad[3]:136 och övergavs mellan Är 1250 och 1400.[4]:467 Det ursprungliga namnet pÄ staden Àr okÀnt och invÄnarna tycks inte ha kÀnt till skrivkonsten. Namnet Cahokia anvÀndes av illiniwek-stammen, som var bosatt i omrÄdet nÀr de första franska upptÀckarna ankom i början av 1600-talet.[5]:15 Man vet inte vilket folkslag som byggde Cahokia. Illiniwek hade ingen som helst kunskap om detta.

Under den för-columbiska eran var Cahokia en tid Nordamerikas största stad norr om de mellanamerikanska stÀderna i centrala Mexiko. Den var en av tvÄ stora center för en folkgrupp kÀnda som Högbyggarna (eng: Mound Builders).

Befolkningen tros ha varit ganska liten, omkring 1 000 personer tills omkring Är 1050 dÄ befolkningen vÀxte explosionsartat till tiotusentals.[3]:135 Uppskattningsvis bodde som mest 8 till 40 tusen personer hÀr och i ett antal nÀrliggande byar (Greater Cahokia). [6]:130 Handel skedde mellan Cahokia och platser sÄ lÄngt bort som södra Minnesota.[7]:18 Lergods och stenverktyg i Cahokisk stil var vanligt vid Silvernail arkeologiska utgrÀvningsomrÄde nÀra Red Wing, Minnesota. Fram till omkring Är 1800 fanns ingen stad norr om Mexiko som kunde mÀta sig med det antal Cahokia hade som mest. Omkring Är 1800 slogs rekordet av Philadelphia.

Till slut krĂ€vde staden och "förorterna" sin tribut.[8]:264 Överutnyttjade jaktmarker i och utanför omrĂ„det bidrog sannolikt till kulturens kollaps. En annan misstĂ€nkt orsak Ă€r förstörelse orsakad av nomadiska stammar som flyttade in i omrĂ„det och slog ut den försvagade civilisationen. Sjukdomar som kolera och tyfus, med stor smittspridning och överbefolkning Ă€r andra möjliga orsaker till den snabba nedgĂ„ngen i befolkning.

Högarna

[redigera | redigera wikitext]
Monks Mound, med moderna betongtrappor pÄ de ursprungliga trÀtrappornas plats.
Personen i hög 72 begravdes pÄ en bÀdd av fler Àn 20 000 marina snÀckskal utlagda i form av en fÄgel.

Monks Mound Ă€r den största högen i Nordamerika gjord av mĂ€nniskor.[5]:90 Det Ă€r omkring 30,5 meter hög och har en bas pĂ„ 316 gĂ„nger 241 meter. En stor byggnad stod ursprungligen pĂ„ toppen av högen. Denna var 32 meter lĂ„ng, 14,5 meter bred och omkring 15 meter hög. En 200 000 mÂČ stor öppen plats lĂ„g framför högen. I Cahokia ligger flera olika typer av högar – högar med platt topp, koniska högar och högar med ryggĂ„s.[5]:194-195 Mer Ă€n 120 högar tros ha funnits,[2]:410 109 har bekrĂ€ftats funnits och 68 av dessa finns bevarade i parken.

Under utgrĂ€vningen av hög 72 ("Mound 72"), en ryggĂ„stoppad begravningshög, fann arkeologerna resterna av nĂ„gon som troligen var en viktig ledare,[5]:148 en man i fyrtioĂ„rsĂ„ldern. Han begravdes pĂ„ en bĂ€dd av mer Ă€n 20 000 snĂ€ckskal lagda i form av en fĂ„gel. Ett typiskt motiv i Mississippikulturen Ă€r fĂ„gelmannen. I nĂ€rheten fanns en samling pilspetsar i olika typer av material och stilar vilket indikerar ett vitt geografiskt ursprung. Över 250 andra skelett har hittats i högen,[5]:148 mest frĂ„n massgravar men ocksĂ„ nĂ„gra avhuggna hĂ€nder och huvuden, vilka tycks indikera att det förekom mĂ€nskliga offer vid tiden för den viktiga ledarens begravning. Det trĂ€ som hittats pĂ„ flera stĂ€llen i högen har med kol-14-metoden daterats till 950–1000 e Kr.

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ Iseminger, William: "Five Decades of Public Interpretation at Cahokia Mounds State Historic Site." Archaeologies: Journal of the World Archaeological Congress. Vol. 17, No. 1 (April 2021).
  2. 1 2 McNutt, Charles H.: Cahokia in Context. Hegemony and Diaspora. University of Florida Press. 2020.
  3. 1 2 Emerson, Thomas E.: ”An Introdoction to Cahokia 2002: Diversity, Complexity, and History.” Midcontinental Journal of Archaeology. Vol. 27, No. 2 (Fall 2002). Pp. 127-148.
  4. ↑ Benson, Larry V., Timothy R. Pauketat and Edward R. Cook: ”Cahokia's Boom and Bust in the Context of Climate Change”. American Antiquity. Vol. 74, No. 3 (Jul., 2009). Pp. 467-483.
  5. 1 2 3 4 5 Fowler, Melvin L.: The Cahokia Atlas. A Historical Atlas of Cahokia Archaeology. Springfield. 1989.
  6. ↑ Fritz, Gayle J.: Feeding Cahokia. Early Agriculture in the North American Heartland. University of Alabama Press. 2019.
  7. ↑ Pauketat, Timothy R.: Cahokia: Domination and Ideology In the Mississippian World. Lincoln. 2000.
  8. ↑ White A.J., Samuel E. Munoz, Sissel Schroeder, and Lora R. Stevens: ”After Cahokia: Indigenous Repopulation and Depopulation of the Horseshoe Lake Watershed AD 1400–1900.” American Antiquity. Vol. 85, No. 2 (2020). Pp. 263–278.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Cahokia&oldid=58150243”