Hoppa till innehÄllet

Cancan

FrÄn Wikipedia
För modestilen, se Cancan (mode).
Cancan

Toulouse-Lautrecs affisch för cancanförestĂ€llningen Troupe de Mlle Églantine (1890-talet).

Offenbach Can-can

  • Betydelse – varietĂ©dans med höga bensparkar
  • Bakgrund – sĂ€llskapsdansen chahut, 1800-talet
  • Utveckling – Bal Mabille och Moulin Rouge (Paris, sent 1800-tal)

Cancan (Ă€ven can-can; franskt uttal: /kɑ̃'kɑ̃/) Ă€r en parisisk varietĂ©dans som var populĂ€r frĂ„n 1830-talet[1] och in pĂ„ tidigt 1900-tal. Den Ă„tföljdes av höga bensparkar och visade dĂ„ upp (de ofta kvinnliga) dansarnas underklĂ€der. Stor del av dansens utveckling gjordes pĂ„ Moulin Rouge, som öppnade 1889.

 

Tidig utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Dansen uppstod som en mer anstĂ€ndig sĂ€llskapsdans och kallades Ă€ven chahut. BĂ„da namnen Ă€r möjligen ljudmĂ„lande ord som syftar pĂ„ Ă€nders och liknande fĂ„glars snattranden.[1] I mitten av 1800-talet spreds den till parisiska nöjesetablissemang som populĂ€ra Bal Mabille, ett stĂ€lle dĂ€r man kunde dansa under konstgjorda palmer och Ă„ka karusell upplyst av 3 000 gaslampor.[2] År 1866 premiĂ€rvisades cancan i Sverige, pĂ„ det tre Ă„r gamla etablissemanget Berns salonger.[3]

Cancan populariserades Ă€ven via scenen med "Galop infernal" (”djĂ€vulsk galopp”) ur andra akten av Jacques Offenbachs operett Orfeus i underjorden (1858). Även kompositörer som Franz LehĂĄr (Glada Ă€nkan) och Aram Chatjaturjan ("Sabeldansen") skrev senare dansmusik i samma stil.[4]

Sen utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Cancan genomgick ytterligare en förÀndring pÄ varietéscenerna i Paris mot slutet av 1800-talet. DÀr utvecklades den till en Ànnu mer ohÀmmad och vild dans[1] i en kvinnligt presenterad scenunderhÄllning. Kvinnorna dansade i 2/4-takt klÀdda i lÄnga kjolar och underkjolar, vilka lyftes med höga bensparkar. Symboliken och ett uppskattat trick relaterade till att sparka av hatten pÄ en man i publiken.[förtydliga]

Dansens samtida oanstÀndighet, dÀr underkjolar och ben visades upp tydligt, bidrog till dess popularitet under fin de siÚcle-eran.

Cancan i medier

[redigera | redigera wikitext]

Under 1900-talet förekom dansen i baletter av Massine och Tudor.[1] Senare har den kanske frÀmst förekommit i olika varietéer och shower. Den presenteras flitigt i filmen Moulin Rouge!.

Impressionisten Henri de Toulouse-Lautrec bidrog till spridningen av dansens karaktÀr genom sina mÄnga mÄlningar av cancan-dansöser pÄ Moulin Rouge.[1]

KĂ€nda cancan-dansare

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 3 4 5 cancan i Nationalencyklopedins nÀtupplaga. LÀst 7 mars 2017.
  2. ↑ ”Höckert, Johan Fredrik (1826 - 1866)”. digitaltmuseum.se. https://digitaltmuseum.se/021036375786/hockert-johan-fredrik-1826-1866?sv=details. LĂ€st 15 maj 2017.
  3. ↑ Lans, Karl (19 juli 2013). ”Berns salonger 150 Ă„r”. popularhistoria.se. Arkiverad frĂ„n originalet den 31 juli 2016. https://web.archive.org/web/20160731174558/http://popularhistoria.se/artiklar/berns-salonger-150-ar/. LĂ€st 15 maj 2017.
  4. ↑ Lundholm, Lars Christian. Can-can for Piano and Viola. sid. 94. https://books.google.se/books?id=CoI4CgAAQBAJ&pg=PP5. LĂ€st 15 maj 2017