Cetartiodactyla
| Cetartiodactyla | |
| Rekonstruktion av Pakicetus, en föregÄngare av valarna som hade samma sprÄngben som partÄiga hovdjur | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | DĂ€ggdjur Mammalia |
| Underklass | Theria |
| Infraklass | Högre dÀggdjur Eutheria |
| (orankad) | Cetartiodactyla |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cetartiodactyla | |
| Auktor | Montgelard et al., 1997 |
| Ordningar | |
| |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Cetartiodactyla Àr ett taxon (en systematisk grupp) som Àr sammansatt av tvÄ dÀggdjursgrupper med ganska olika egenskaper. Dessa grupper Àr partÄiga hovdjur (Artiodactyla) och valar (Cetacea). Att denna djurgrupp Àr monofyletisk (har uppkommit frÄn en gemensam förfader) har bekrÀftats med hjÀlp av molekylÀrgenetiska undersökningar som styrks av de nyaste fossilfynden. PartÄiga hovdjur anses idag dÀremot som parafyletiska pÄ grund av att minst en undergrupp (flodhÀstarna, troligtvis Àven idisslare) Àr nÀrmare slÀkt med valar Àn med andra undergrupper i ordningen.
Hos Cetartiodactyla har sprÄngbenet en kÀnnetecknande uppbyggnad. Tidigare ansÄgs att detta kÀnnetecken bara finns hos partÄiga hovdjur dÄ valarnas bakre extremiteter Àr tillbakabildade. 2001 hittades dock fossila valar frÄn eocen som hade ett liknande sprÄngben.
Sedan 1990-talet utnyttjas molekylÀrbiologin för att bestÀmma arternas hÀrstamning. Flera undersökningar har visat att valar Àr de nÀrmaste slÀktingarna till flodhÀstar. Valar uppkom alltsÄ inte frÄn djurgruppen Mesonychia, en grupp av köttÀtande hovdjur frÄn kenozoikum, som det tidigare antogs.[1]
De Àldsta fossilen av Cetartiodactyla finns frÄn epoken eocen (för cirka 55 miljoner Är sedan). Dessa fynd gjordes i Europa, Asien och Nordamerika och det Àr dÀrför inte kÀnt var djurgruppen har sitt ursprung. Ett kÀnt fossil fick namnet Diacodexis. Det var ett djur, inte större Àn en hare, med slank kroppsbyggnad, lÄnga tunna extremiteter och en lÄng svans. De bakre extremiteterna var tydligt lÀngre Àn de frÀmre.
Under tidiga och mellersta eocen specialiserade sig olika delar av djurgruppen pÄ olika levnadsomrÄden. De tidigaste valarna Àr kÀnda frÄn perioden för 53 miljoner Är sedan. FlodhÀstar uppkom dÀremot för 15 miljoner Är sedan. För att förklara den lÄnga luckan över 40 miljoner Är antas att djurgruppen Anthracotheriidae, som levde mellan eocen och pliocen, utgör systergruppen till valarna och flodhÀstarnas förfÀder.[2]
Ett möjligt kladogram över de nu levande djurgrupperna Àr följande.[3]
Cetartiodactyla ââââ Tylopoda (Kameldjur) ââââ N.N. ââââ Suina ââââ Cetruminantia ââââ Idisslare (Ruminantia) â ââââ Mushjortar (Tragulidae) â ââââ Pecora (till exempel hjortdjur och slidhornsdjur) ââââ Cetancodonta/Whippomorpha ââââ FlodhĂ€star (Hippopotamidae) ââââ Valar (Cetacea)
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Thomas S. Kemp: The Origin & Evolution of Mammals. Oxford University Press, Oxford 2005, 331 sidor, ISBN 0-19-850761-5.
- Wilfried Westheide, Reinhard Rieger (utg.): Spezielle Zoologie. Teil 2: Wirbel- oder SchĂ€deltiere. Spektrum Akademischer Verlag, Heidelberg â Berlin 2004, 712 sidor, ISBN 3-8274-0307-3.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Jonathan Geilser och Mark Uhen: Morphological Support for a close Relationship between Hippos and Whales. I: Journal of Vertebrate Paleontology 23(4):991â996 (2003).
- â Jean-Renaud Boisserie, Fabrice Lihoreau och Michel Brunet: The position of Hippopotamidae within Cetartiodactyla. I: Proceedings of the National Academy of Sciences of the USA 102: 1537 â 1541 (2005). Fulltext Arkiverad 20 november 2018 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
- â Nach Robin Beck et al.: A higher-level MRP supertree of placental mammals. I: BMC Evol Biol. 2006; 6: 93. Fulltext Arkiverad 20 februari 2021 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
|