Hoppa till innehÄllet

Contra

LÀgg till lÀnkar
FrÄn Wikipedia
Stiftelsen Contra
Contra.jpg
MottoFör frihet – mot socialism
Bildad1974
Tidigare namnStiftelsen Progressiv Information (1974–75)
TypStiftelse
SĂ€teStockholm
OrdförandeGéza Molnår
Webbplatshttp://www.contra.nu/

Contra Àr en svensk nyliberal och konservativ stiftelse som innehar en tidskrift och ett bokförlag.[1] De vÀnder sig uttryckligen emot socialism och föresprÄkar istÀllet total marknadsekonomi. Stiftelsen har beskrivits som högerextrem av stiftelsen Expo.[2]

Contra grundades av uteslutna medlemmar i organisationen Demokratisk Allians.[3] I styrelsen sitter ordförande Géza Molnår, Christer Arkefors, Fredrik Runebert och C.G. Holm. I tidskriftens redaktion sitter ansvarige utgivaren Géza Molnår, C G Holm och Fredrik Runebert.[4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsen Contra grundades 14 september 1974 av Christer Arkefors, C G Holm och Géza Mólnår under namnet Stiftelsen Progressiv Information, och tidskriften började ges ut Äret dÀrefter.[5] Contras grundare hade tidigare varit medlemmar i den antikommunistiska organisationen Demokratisk allians, men uteslutits pÄ grund av samröre med högerextrema organisationer.[3]

Enligt vad Holm senare har uppgivit var stiftelsens huvuduppgift att granska kommunistregimernas styre i Östeuropa samt Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.[6] 1975 bytte hela verksamheten till det nuvarande namnet, och 1976 grundades ett bokförlag som först hette Molnar & Holm HB och frĂ„n 1982 Contra Förlag & Co KB, nuvarande Contra Förlag KB.

Under 80-talet hade tidskriften omkring 3 000 prenumeranter. Efter Sovjetunionens fall minskade antalet kraftigt.[7]

I en intervju med Flamman i januari 2026 berĂ€ttade C.G. Holm att Contra skulle lĂ€ggas ned. Som anledningar anförde man dels den stora mĂ€ngden alternativa medier med högerprofil och en ”allmĂ€n nedgĂ„ng för papperstidningar”, men ocksĂ„ att redaktionens medlemmar blivit för gamla för att hĂ„lla liv i tidningen.[7]

Ideologi och stÀllningstaganden

[redigera | redigera wikitext]

Stiftelsens verksamhet Àr uttalat antisocialistisk. Contra var tidigt ute pÄ svenska med artiklar om Chicagoskolan, Milton Friedman med flera, liksom med att uppmÀrksamma och bjuda in nordiska högerpopulister som Mogens Glistrup och Carl I. Hagen. [7]

Den har ocksĂ„ analyserat nazismens och fascismens rötter i socialistiskt tĂ€nkande, idĂ©er som uttryckts av bland annat Friedrich von Hayek[8] och Georg StadtmĂŒller.[9]

Tidskriftens grundsatser bestÄr bland annat i att verka för individens rÀtt och mot kollektivism, att vÀrna om den vÀsterlÀndska demokratin och fördjupa relationer med lÀnder som lever upp till de vÀsterlÀndska idealen, samt bekÀmpa socialism i alla dess former.

Författaren och filosofen Sven Ove Hansson utgav 1985 boken Till höger om neutraliteten pÄ Tidens förlag som Àr nÀra knutet till Socialdemokraterna. I skriften kallade han Contra för en högerextrem tidning och Carl G. Holm för högerextremist. Holm stÀmde förlaget för förtal, men rÀtten ogillade Ätalet som innehöll sexton Ätalspunkter. PÄ basis av detta ogillade Ätal har stiftelsen Expo framfört att det Àr lagligt att kalla Contra högerextremt.[10] Eftersom mÄlet gÀllde tryckfrihet och svarandesidan begÀrde det, avgjordes skuldfrÄgan först av en tryckfrihetsjury. Holm begÀrde att alla socialdemokrater skulle förklaras jÀviga som jurymedlemmar, eftersom de hade arbetat i en organisation med nÀra kopplingar till svaranden, Tidens förlag. TingsrÀtten avvisade detta och i slutÀndan friades svaranden av en jury dÀr fem av de nio jurymedlemmarna var socialdemokrater. Holm ansÄg att det hade begÄtts ett rÀttegÄngsfel och klagade över detta till hovrÀtten, som dock menade att allt hade gÄtt rÀtt till. Holm gick dÄ vidare till Europadomstolen, som fÀllde Sverige för brott mot artikel 6 i Europeiska konventionen om mÀnskliga rÀttigheter. Domstolen beslöt att han inte skulle fÄ nÄgot skadestÄnd, men skulle ÄterfÄ de delar av rÀttegÄngskostnaderna som kunde sammanhÀnga med rÀttegÄngsfelet. [6][11][12] Tidskriften Contra har fÄtt erkÀnsla av bland annat Sven Stolpe, Ian Wachtmeister och Carl I. Hagen.[13]

Förlagsverksamhet

[redigera | redigera wikitext]
 Det hÀr avsnittet behöver fler eller bÀttre kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras.
Motivering: Vems Àr urvalet? Vilka tunga aktörer har uppmÀrksammat böckerna? (2025-12)
ÅtgĂ€rda genom att lĂ€gga till pĂ„litliga kĂ€llor (gĂ€rna som fotnoter). Uppgifter utan kĂ€llhĂ€nvisning kan ifrĂ„gasĂ€ttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pĂ„ diskussionssidan.

Stiftelsen Contra fungerar Àven som ett bokförlag. Bland titlar Äterfinns till exempel:

Contras Frihetspris

[redigera | redigera wikitext]

Contra delade pĂ„ 80-talet ut ett frihetspris Ă„t bemĂ€rkta personer. Bland mottagarna mĂ€rks författarna Andres KĂŒng och Sven Stolpe samt nationalekonomen Sven Rydenfelt.

Se Àven

[redigera | redigera wikitext]

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ ”Contras motto Ă€r: för frihet - mot socialism”. Contra. Arkiverad frĂ„n originalet den 4 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160304131449/http://www.contra.nu/om_contra.html. LĂ€st 25 juni 2015.
  2. ↑ ”Öppna kritiska frĂ„gor till Expo”. Expo. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150624045320/http://expo.se/2004/oppna-kritiska-fragor-till-expo_1114.html. LĂ€st 25 juni 2015.
  3. 1 2 Carl G. HOLM against SWEDEN Arkiverad 29 juni 2015 hÀmtat frÄn the Wayback Machine.
  4. ↑ ”CONTRAS STYRELSE”. Contra. Arkiverad frĂ„n originalet den 31 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090331050935/http://www.contra.nu/styrelsen.html. LĂ€st 25 juni 2015.
  5. ↑ ”HĂ€r finns faktauppgifter om Contra”. Contra. Arkiverad frĂ„n originalet den 26 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150626165205/http://www.contra.nu/fakta.html. LĂ€st 29 juni 2015.
  6. 1 2 Europadomstolens utslag i mÄlet Holm v. Sverige
  7. 1 2 3 Jacob Lundberg. ”Högertidningen som segrade sig till döds”. Flamman. https://www.flamman.se/hogertidningen-som-segrade-sig-till-dods/. LĂ€st 3 mars 2026.
  8. ↑ The Road to Serfdom (1944, Routledge), Sv. öv. VĂ€gen till trĂ€ldom (1944, Norstedts; Timbro 2004)
  9. ↑ "Nationalsocialism och annan socialism" del 1, Contra 3/1981 och del 2, 5/1981
  10. ↑ Öppna kritiska frĂ„gor till Expo Arkiverad 10 oktober 2007 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine. lĂ€st 17 augusti 2007.
  11. ↑ Jurymedverkan och fallet Holm. En översyn och analys. Stockholm 1997, Fritzes offentliga publikationer. Regeringskansliet, Justitiedepartementet. Departementsserien 1997:25, 0284-6012.
  12. ↑ Ehrenkrona, Carl-Henrik (oktober 1999). Al-nadaf Benali, Gufran. red (pdf). MĂ€nskliga rĂ€ttigheter. Förfarandet enligt Europakonventionen. Hallqvist, Solveig. Stockholm: Söder, Annika. ISBN 91-7496-181-0. Arkiverad frĂ„n originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630193437/http://www.regeringen.se/contentassets/3591feecd0ca4122a71e77960f8e5e86/ud-info---skrift-manskliga-rattigheter---forfarandet-enligt-europakonventionen. LĂ€st 28 juni 2015
  13. ↑ Contras webbplats Arkiverad 16 april 2014 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine., lĂ€st 25/6 2015
  14. ↑ översatt till svenska 1982 av Carl G. Holm, rĂ„dgivning och bearbetning: Carl-Johan Ljungberg och Jan Collander, Stockholm: Contra, 1982, ISBN 91-86092-03-0. 2:a tryckningen 1989: ISBN 91-86092-21-9

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Contra&oldid=59083179”