E-postprogram
Ett e-postprogram Àr ett datorprogram för att hÀmta, lÀsa, hantera, skriva och skicka e-post. E-postprogrammen kommunicerar med e-postservrar som vidarebefordrar meddelandena.
DÄ man explicit vill skilja mellan e-postklienter och e-postservrar (jfr klient och server) kallar man pÄ engelska formellt de förra för mail user agent (MUA).
HĂ€mtande av e-post
[redigera | redigera wikitext]E-post förmedlas via e-postservrar till anvÀndarnas e-postlÄdor. Dessa kan ligga som filer eller kataloger eller i en databas i den egna datorn eller pÄ en filserver eller ocksÄ kan de finnas pÄ en server som ger tillgÄng till dem med protokollet POP3, IMAP. MÄnga e-posttjÀnster erbjuder ocksÄ en webbtjÀnst dÀr anvÀndarna kan logga in och lÀsa mejl utan att behöva anvÀnda ett e-postprogram.
E-postprogrammet mÄste vanligen konfigureras sÄ att det kÀnner till pÄ vilken dator, med vilket protokoll, anvÀndarnamn och lösenord och vilken sökstig de olika postlÄdorna hittas. Ifall protokollet ifrÄga inte stöder avancerade funktioner hÀmtas vanligen ny e-post till den egna datorn för att lagras i lokala postlÄdor. IMAP-protokollet tillÄter att olika delar av e-posten hÀmtas skilt och att e-breven flaggas pÄ olika sÀtt och protokollet anvÀnds vanligen sÄ att e-posten kopieras över endast för lÀsning och i övrigt administreras pÄ servern.
Det finns mÄnga andra oftast HTTPS-baserade protokoll som har stöd för att bÄde hÀmta och skicka e-post. E-postklienten Outlook anvÀnder i regel protokollet MAPI[1] för att ansluta till en Microsoft Exchange Server. Gnome Evolution som Àr en mejlklient till Linux, har ocksÄ inbyggt stöd för MAPI. 2019 tog IETF fram JMAP som Àr ett nytt protokoll som Àr tÀnkt att kunna ersÀtta IMAP. Likt MAPI kan JMAP ocksÄ anvÀndas för att hantera kontakter och kalendrar. En fördel med att anvÀnda HTTPS Àven för mejl Àr att det sÀllan blockeras av brandvÀggar och det blir lÀttare för bÄde anvÀndare och administratörer att konfigurera ett protokoll.
LĂ€sande
[redigera | redigera wikitext]De flesta e-postprogram stöder flera postlÄdor, dels pÄ olika servrar, dels till exempel för att sortera e-posten enligt hur brÄdskande den Àr och vad den hÀnför sig till. En del e-postlÀsare klarar dessutom att visa diskussionstrÄdar och gömma trÄdar som för tillfÀllet Àr mindre intressanta.
DÄ en anvÀndare vill lÀsa ett enskilt e-postmeddelande hÀmtar e-postprogrammet detta frÄn postlÄdan (lokalt eller frÄn servern), analyserar dess struktur, avgör vilka delar som skall visas och avkodar dem vid behov och kallar vid behov pÄ extern programvara. Normalt bestÄr ett meddelande antingen av ren text eller ett följebrev och bilagor och det som visas Àr antingen meddelandet i sin helhet eller följebrevet.
En del e-postprogram skickar följebrevet dels som ren text, dels som HTML, och en del e-postprogram har en enkel inbyggd webblÀsare eller HTML-tolk för att kunna tolka HTML-koden. En del e-postprogram Àr i första hand webblÀsare eller nÀra integrerade med en webblÀsare som de kallar pÄ vid behov. à tminstone i de senare fallen Àr det vanligt att e-postprogrammet ocksÄ direkt kan öppna bilder som bifogats brevet eller hÀmta bilder som lÀnkats in.
För olika delar i e-brevet kan avsÀndaren ange huruvida de Àr avsedda att visas automatiskt eller som bilaga. DÀrtill kan varje del skickas i alternativa format. De flesta e-postprogram begrÀnsar av datasÀkerhetsskÀl vad de visar utan anvÀndarens explicita ÄtgÀrder. DÄ bilder hÀmtas över nÀtet betyder det att avsÀndaren kan se nÀr brevet lÀses. Om programkod (till exempel javascript, ActiveX, nÄgot makrosprÄk eller egentliga datorprogram) exekveras Àr risken större att sÀkerhetshÄl kan utnyttjas.
NÀr anvÀndaren vÀljer att öppna en bilaga visas denna antingen direkt av e-postprogrammet eller sÄ att ett externt visningsprogram som klarar filformatet (PDF, ordbehandlares egna format o.s.v.) startas. Vanligen vÀljs visningsprogrammet pÄ basen av den innehÄllsupplysning som finns med i e-brevet (MIME: Content-Type), men i vissa fall sluter sig e-postprogrammet eller operativsystemet sig till lÀmpligt visningsprogram pÄ basen av föreslaget filnamn (filÀndelsen) eller bilagans innehÄll. Om inget lÀmpligt visningsprogram hittas föreslÄs vanligen att filen sparas med ett namn föreslaget av avsÀndaren.
Ibland bedöms risken för att en bilaga Àr en trojansk hÀst enligt vilken filtyp det verkar vara frÄgan om, medan visningsprogrammet vÀljs enligt filtypen hÀrledd pÄ ett annat sÀtt, varvid riskanalysen blir felaktig. DÀrför, och pÄ grund av möjliga sÀkerhetsluckor i sjÀlva visningsprogrammen, uppmanas anvÀndare ofta att inte öppna bilagor i suspekt e-post. Om ett pÄlitligt visningsprogram kan vÀljas explicit borde vilken som helst bilaga kunna studeras.
Skrivande av e-post
[redigera | redigera wikitext]De flesta e-postprogram har en inbyggd textredigerare för författande av e-brev, ofta ocksĂ„ möjligheten att anvĂ€nda en extern textredigerare. En del program lĂ„ter anvĂ€ndaren vĂ€lja fonter och fĂ€rger och skickar meddelandet som âHTMLâ istĂ€llet för som ren text, oftast med en alternativ textversion för de e-postprogram som inte tolkar HTML-kod. HTML-koden Ă€r ofta inkorrekt och mycket klumpig.
Om meddelandet skall vara ett svar pÄ ett tidigare meddelande ges vanligen möjligheten att citera detta, och en del rubrikfÀlt, sÄsom mottagaradressen, fylls i fÀrdigt.
FÀrdiga dokument eller dokument i format som e-postprogrammet inte klarar att redigera kan bifogas e-posten. E-poststandarden stöder att man bifogar olika versioner av ett dokument, till exempel ren text för lÀsning pÄ skÀrmen, PDF för utskrift och det ursprungliga dokumentet i nÄgot annat format (mÀrksprÄk, ordbehandlares format). Vanligen Àr stödet för att mÀrka bilagor som alternativa svagt.
JÀmförelse av e-postklienter
[redigera | redigera wikitext]De följande tabellerna visar viss allmÀn och teknisk information för ett antal E-postprogram. Mer information finns pÄ de olika produkternas respektive webbplatser. Denna tabell Àr inte fullstÀndig eller nödvÀndigtvis aktuell.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Message Delivery Agent (e-postutdelare)
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â AshaIyengar21. âMAPI over HTTP in Exchange Serverâ (pĂ„ amerikansk engelska). learn.microsoft.com. https://learn.microsoft.com/en-us/exchange/clients/mapi-over-http/mapi-over-http. LĂ€st 10 oktober 2025.
