Elektor
Elektor (av lat. ele'ctor, eg. eli'gere, "utplocka, utvÀlja") kallas en person som av en organisation eller liknande vÀljs med det enda syftet att representera dem i ett val till en annan organisation. Det handlar om en form av indirekt val.[1]
Ett exempel: före 1997 valdes stiftsfullmÀktige i Svenska kyrkan och ledamöterna till kyrkomötet av elektorer som utsÄgs av församlingarna efter kyrkovalet.
Elektorskollegiet i Sverige
[redigera | redigera wikitext]I Sverige tillĂ€mpades elektorsval under stĂ„ndsriksdagen, detta vid val av ledamöter till borgar- och bondestĂ„nden. Under Ă„ren 1867 till 1970 hade Sverige tvĂ„kammarriksdag dĂ€r första kammarens ledamöter valdes indirekt. I dessa fall utgjordes elektorskollegiet av landsting, dĂ€tĂ€r sĂ„dana fanns, och av stadsfullmĂ€ktige i de stĂ€der som var belĂ€gna utanför landsting. Ă ren 1921â37 var det sĂ€rskilt utsedda elektorer som förrĂ€ttades de landstingsfria stĂ€dernas förstakammarval.[1]
Elektorskollegiet i Finland
[redigera | redigera wikitext]Under 1900-talet hade Finland ett presidentvalsystem som innebar att vÀljarna valde elektorer som i sin tur valde president. Valet 1994 blev det första valet dÀr presidenten valdes genom direktval.[1]
Elektorskollegiet i USA
[redigera | redigera wikitext]| Det hÀr avsnittet behöver kÀllhÀnvisningar för att kunna verifieras. (2023-10) à tgÀrda genom att lÀgga till pÄlitliga kÀllor (gÀrna som fotnoter). Uppgifter utan kÀllhÀnvisning kan ifrÄgasÀttas och tas bort utan att det behöver diskuteras pÄ diskussionssidan. |
I USA vÀljs inte presidenten direkt av folket. I presidentvalet röstar amerikanerna inte pÄ en president, utan pÄ elektorer, som i teorin fÄr rösta pÄ vem de vill, men som i praktiken avger löfte om att rösta pÄ en viss kandidat. Teoretiskt kan sÄledes elektorerna rösta fram en annan president Àn vad valresultatet speglar om antalet s.k. "faithless electors" Àr tillrÀckligt stort för att pÄverka utfallet. Mellan 1796 och 2008 har elektorer vid 158 tillfÀllen röstat annorlunda Àn förvÀntat, vilket i inget av fallen pÄverkat utfallet.
Ett annat viktigt inslag i det amerikanska presidentvalet Àr att man likt andra anglosaxiska lÀnder, som exempelvis Storbritannien, har ett system med valkretsar dÀr vinnaren av en valkrets - i detta fall delstater (och ett distrikt) - enligt regelverket skall erhÄlla samtliga elektorsröster i den delstaten, vilket Àr fallet i 48 av 50 delstater (i Nebraska och Maine utdelas elektorer för delstaten som helhet och regionalt i vissa distrikt). Systemet har sin grund i det tidiga USA, dÄ delstaterna pÄ egen hand fick vÀlja elektorer antingen direkt genom folkval (pÄ delstatsnivÄ eller uppdelat i olika distrikt), indirekt genom delstatskongressen, eller genom en kombination av olika system, inklusive utnÀmning av en rad elektorer av övriga elektorer för att stÀrka den segrande kandidatens chanser att bli vald. Folkval slog emellertid igenom redan frÄn början, och under Andrew Jacksons regering (1829-1837) införde samtliga delstater utom Delaware (som vÀntade till 1848) och South Carolina (1868) direkta val av elektorer.
Systemet gör det möjligt för en presidentkandidat att fÄ en majoritet av rösterna i elektorskollegiet, utan att ha erhÄllit en majoritet av de nationella rösterna (engelska: popular vote). NÄgot som skedde exempelvis i presidentvalet 2000, dÄ George W. Bush valdes dÄ till president av 271 elektorer mot Al Gores 266, samtidigt som Al Gore erhöll flest röster av den samlade nationella valmanskÄren, 48,4 procent mot Bush 47,9 procent. Ytterligare ett exempel Àr i valet 2016 dÄ Hillary Clinton fick fler röster nationellt, men Donald Trump fler elektorsröster, varför han valdes till president Är 2016.
För valutfallet i de amerikanska presidentvalen Àr de nationella siffrorna (popular vote) sÄledes inte det avgörande, Àven om de endast fem gÄnger skilt sig frÄn elektorskollegiets resultat; 1824, 1876, 1888, 2000 och 2016. à r 1824 hade ingen kandidat i nÀrheten av en majoritet av vare sig folk- eller elektorsröster, varför representanthuset i enlighet med konstitutionen valde John Quincy Adams till president; "folkvalets" vinnare Andrew Jackson fick emellertid revansch i följande presidentval. 1876, 1888 och 2000 segrade emellertid Rutherford B. Hayes, Benjamin Harrison och George W. Bush med en (i samtliga fall mycket skör) majoritet av elektorsrösterna men en minoritet av folkets röster. Grover Cleveland, som besegrades 1888, vann mot Harrison 1892, dÀremot blev Samuel J. Tilden och Al Gore aldrig presidenter.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 âelektor - Uppslagsverk - NE.seâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/elektor. LĂ€st 9 oktober 2023.