Hoppa till innehÄllet

Intercity

FrÄn Wikipedia
(Omdirigerad frÄn InterCity)
För musikalbumet, se Intercity (album).
Ett svenskt Intercity-tÄg med vagnar i SJ:s Àldre blÄ/röda fÀrgsÀttning.

Intercity (IC) Àr ett begrepp som anvÀnds av tÄgoperatörer runt om i Europa, oftast för lÄngvÀga tÄg med fÀrre stopp. Intercity betyder "mellan stÀder" och beteckningen avser frÀmst olika dagtÄg mellan stÀder pÄ lite lÀngre avstÄnd frÄn varandra. Intercity har helt olika status i olika lÀnder. I vissa av dessa lÀnder Àr Intercity ett tÄg med hög klass och hög status medan i andra lÀnder Àr det de lite enklare tÄgen för lÀngre strÀckor. GrÀnsöverskridande dagtÄg av denna typ brukar kallas Eurocity.[1]

Ursprungligen var det Storbritannien som tog fram begreppet Intercity 1966. DĂ€refter har andra europeiska lĂ€nder följt efter och antagit samma begrepp. I det forna Östeuropa under kalla kriget fanns inte begreppet Intercity. Efter att kalla kriget tog slut 1989 infördes dĂ€remot begreppet Intercity i stor skala Ă€ven i dessa lĂ€nder.

Intercity finns i mĂ„nga europeiska lĂ€nder. Bland dessa lĂ€nder kan nĂ€mnas Sverige, Tyskland, Danmark, Tjeckien, Polen, Norge, RumĂ€nien, Belgien, NederlĂ€nderna, Schweiz, Serbien, Österrike och Kroatien.

Ett danskt IntercitytÄg bestÄende av IC3 (Y2).

Intercity kom till Danmark 1974 och trafikerade strĂ€ckan Köpenhamn-Århus. Idag finns det sju linjer som Ă€ven internationellt kompletteras av Eurocity sedan 1987.

NederlÀnderna

[redigera | redigera wikitext]
Ett IntercitytÄg av typen VIRM pÄ Amsterdam Bijlmer Arena i NederlÀnderna.

I NederlĂ€nderna infördes Intercity-tĂ„gen 1970. TĂ„gen som gĂ„r ganska ofta liknar Sveriges regionaltĂ„g snarare Ă€n IntercitytĂ„gen dĂ„ de gĂ„r i tĂ€t trafik och stannar pĂ„ mĂ„nga stationer. TĂ„gen Ă€r lĂ€tta att kĂ€nna igen med sin gul-blĂ„ fĂ€rgsĂ€ttning. Det finns Ă€ven mer "klassiska" IntercitytĂ„g i NederlĂ€nderna, dessa Ă€r sammansatta med manövervagn + 11 mellanvagnar + lok respektive manövervagn + fyra mellanvagnar + lok för att likna motorvagnstĂ„g. Även internationella loktĂ„g benĂ€mnda "Intercity" förekommer.

I Norge Àr Intercity (Àven omtalat som bl.a. InterCity-utbyggingen, InterCity-strekningene och tidigare InterCity-triangelet) Àr en sammanfattande benÀmning pÄ jÀrnvÀgslinjerna frÄn Oslo till Halden, Skien, HÞnefoss och Lillehammer. Banorna omfattar Østfoldbanen, Follobanen, Vestfoldbanen, Ringeriksbanen, Gardermobanen samt Dovrebanen till Lillehammer. LÀngsta avstÄnden frÄn Oslo Àr ca 180 km (Lillehammer, Skien).

Cirka 80 % av Vys persontÄgtrafik sker inom detta omrÄde.[kÀlla behövs] Det finns planer pÄ att bygga om dessa strÀckor till dubbelspÄr för 200 km/h eller mer hela vÀgen. Vissa strÀckor Àr utbyggda under 1990-talet och 2000-talet, och en del andra strÀckor Àr under 2010-talet under byggnad. Det finns en förhoppning att allt Àr fÀrdigbyggt Är 2030.[2]

Ett IC-tÄg pÄ Kust till kust-banan.

I Sverige Àr Intercity sedan början av 1990-talet begreppet för lite enklare tÄg som gÄr pÄ lÀngre strÀckor. Dessförinnan var det dÀremot annorlunda dÄ Intercity symboliserade de tÄg pÄ lÀngre strÀckor som hade lite högre standard (med den tidens mÄtt mÀtt), tÄgen stannade Àven endast pÄ de större och medelstora stationerna. Under 1980-talet var det höga krav pÄ tÄgen för att benÀmnas Intercity. TÄgen skulle bestÄ av Statens JÀrnvÀgars dÄ modernaste vagnar och samtliga tÄg av denna typ skulle ha restaurangvagn. I restaurangvagnen fanns Àven en sÄ kallad Intercity-Shop dÀr det sÄldes parfymer och liknande saker. NÀr X 2000 infördes 1990 förlorade Intercity sin status och degraderades.

I Sverige Àr det endast SJ som anvÀnder sig av begreppet Intercity. Det finns andra tÄgoperatörer med liknande tÄg, men dessa kallas inte Intercity. SJ anvÀnder i dag (2023) frÀmst lokdragna tÄg, dragna av Rc6 med personvagnar, men Àven tvÄvÄningstÄget X40 anvÀnds i tÄg som kallas Intercity.

En period hade SJ ett produktnamn Interregio som hade lÀgre standard, men fungerade som Intercity.[3]

Ett tyskt IntercitytĂ„g i MĂŒnchen.

I Tyskland lanserades Intercity Är 1971 som komplement till det tyska Trans Europ Express (TEE) men kom sÄ smÄningom att ersÀtta TEE. FrÄn början fanns det bara första klass pÄ tÄgen men Är 1979 infördes Àven andra klass pÄ tÄgen. IntercitytÄgen kan gÄ i 200km/h. En del Intercitylinjer Àr delvis ersatta av InterCityExpress.

År 1988 kom Interregio till Tyskland som komplement till Intercity. I praktiken var det ingen skillnad mellan Intercity och Interregio förutom att Interregio gick pĂ„ kortare strĂ€ckor Ă€n Intercity, varför Interregio lades ner Ă„r 2003 och delvis ersattes av Intercity och InterregioExpress.

Österrike

[redigera | redigera wikitext]

De österrikiska Intercity-tĂ„gen körs av Österreichische Bundesbahnen och Ă€r mer regionaltĂ„gsliknande dĂ„ de flesta snabbtĂ„gen Ă€r grĂ€nsöverskridande Eurocity-tĂ„g. Även snabbtĂ„g som ej Ă€r grĂ€nsöverskridande för ofta beteckningen Eurocity.

Exempel pĂ„ Intercitylinjer i Österrike 2016:

  • Wien Hbf–Bruck/Mur–Klagenfurt–Villach
  • Graz–Selzthal–Bischofshofen–Salzburg
  1. ↑ Augustsson, Tomas. ”JĂ€tteorder nĂ€r Deutsche Bahn byter ut sina tĂ„g”. SvD.se. https://www.svd.se/jatteorder-nar-deutsche-bahn-byter-ut-sina-tag. LĂ€st 15 mars 2018.
  2. ↑ InterCity. Bane NOR SF.
  3. ↑ ”Vagnguide - Sittvagn BFS9 - jĂ€rnvĂ€g.net” (pĂ„ svenska). www.jarnvag.net. http://www.jarnvag.net/vagnguide/bfs9. LĂ€st 15 mars 2018.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]