Hoppa till innehÄllet

Ivittuut

Ivittuut september 2011
Kryolitgruvan 1940
Dagbrottet 1900
Kryolit

Ivittuut (danska: Ivigtut, tidigare Ivigtût (kalaallisut: "plats med grÀs") Àr en övergiven gruvort i Sermersooqs kommun pÄ Grönland. Fram till 1 januari 2009 var orten huvudort i Ivittuuts kommun i amtet Kitaa. Kommunen skapades Är 1951, men upphörde i samband med den stora kommunreformen i Grönland 2009.

Ivittuut var Grönlands minsta kommun med en total areal pĂ„ 600 kmÂČ. Orten ligger mellan Arsukfjorden i norr och Qoornoqfjorden i söder. NĂ„gra av husen har efter ortens avfolkning omvandlats till turisthĂ€rbĂ€rgen för sommarturism.

De fjĂ€ll som finns runt om i hela den före detta kommunen ligger pĂ„ runt 600 – 800 meter över havet. Det högsta fjĂ€llet heter Laksefjeld och har en högsta punkt pĂ„ 1 091 meter över havet.

I Ivittuut bröts under 130 Är fram till 1987 kryolit.

I omrÄdet har Äterfunnits rester av ett tjugotal gÄrdar frÄn vikingatiden. Detta benÀmns "Mellersta bosÀttningen" och Àr en av tre bosÀttningar, vid sidan av de mer kÀnda Austerbygd och VÀsterbygd. Mellersta bosÀttningen Àr den minsta av de tre, och det saknas skriftliga kÀllor om dess bebyggare. BosÀttningen verkar ha funnits Ätminstone frÄn Är 985 och till 1300-talet.[1]

En kryolitfyndighet upptÀcktes 1799[2] och Ädror av silverhaltig blymineral omkring denna utvanns av den brittiske ingenjören J.W. Tayler tills det konstaterades att silverhalten var för lÄg. Ett danskt företag började bryta kryolit 1859, och 1864 fick Kriolit Mine og Handels Selskabet utvinningsmonopol.[3][4] De dÄ etablerade gruvorna processade mineralet endast för dess innehÄll av aluminium.

År 1884 uppfanns Hall-Heroultprocessen, som bygger pĂ„ anvĂ€ndning av den sĂ€llsynta kryoliten, men samtidigt vĂ€sentligt ökar utvinningen av aluminium ur bauxit. DĂ€rmed fick gruvan stor betydelse och lĂ„g till grund för USA:s ockupation av Grönland under andra vĂ€rldskriget. Efter andra vĂ€rldskriget bröts kryoliten av det danska Kryolitselskabet Øresund, vilket ocksĂ„ sĂ„g till att GrĂžnlandsfly, numera Air Greenland, grundades.

Senare har kryolit kunnat framstÀllas pÄ konstgjord vÀg, vilket ledde till gruvans nedgÄng och slutliga nedlÀggning 1987.

2025 premiÀrvisades Grönlands vita guld, en omdebatterad dokumentÀrfilm om gruvdriften i Ivittuut.