KameliaslÀktet
| KameliaslÀktet | |
 Thunbergkamelia (C. sasanqua) | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | VĂ€xter Plantae |
| Division | FrövÀxter Spermatophyta |
| Underdivision | GömfrövÀxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Ljungordningen Ericales |
| Familj | TevÀxter Theaceae |
| SlÀkte | KameliaslÀktet Camellia |
| Vetenskapligt namn | |
| § Camellia | |
| Auktor | Linné |
| Arter | |
| se text | |
| Synonymer | |
| |
KameliaslÀktet eller kamelior[1] (Camellia) Àr ett slÀkte med blommande vÀxter i familjen tevÀxter. Kameliorna kommer ursprungligen frÄn östra och södra Asien, frÄn Himalaya och österut till Japan och Indonesien. MÄnga arter odlas för framstÀllning av dryck (te), olja (kamelians tsubakiolja) eller som prydnadsvÀxt.
Antalet arter i slÀktet Àr omdiskuterat, men vanligen anges mellan 100 och 250.
Biologi
[redigera | redigera wikitext]KameliaslĂ€ktets arter â omnĂ€mnda som 120[1] eller 220[2] till antalet â arter Ă€r stĂ€dsegröna buskar och smĂ„ trĂ€d[1] som Ă€r mellan 2 och 20 meter höga. Bladen Ă€r enkla, tjocka, sĂ„gade,[1] vanligen glĂ€nsande och mellan 3 och 17 centimeter lĂ„nga. Blommorna Ă€r öppna[1] och 10â15[1] centimeter i diameter, med 5â9 kronblad (antalet kronblad hos hybrider kan vara annorlunda). BlomfĂ€rgen Ă€r vanligen vit, rosa eller röd, i nĂ„gra fall gul.[1] Frukten Ă€r en torr kapsel.[1]
Arterna i slÀktet ackumulerar metallen aluminium i plantan.[1]
Biotop och förekomst
[redigera | redigera wikitext]SlÀktet Àr i allmÀnhet anpassat till kemiskt sura jordar och vÀxer inte bra dÀr jorden innehÄller kalk. De flesta arterna krÀver stora nederbördsmÀngder och tÄl inte alls torka.
SlÀktet har sitt ursprung i tropiska och subtropiska delar av Asien, frÄn Himalaya till Japan och Indonesien. De flesta arterna hör naturligt hemma i Kina, Japan eller Indien,[1] med en sÀrskild koncentration till södra Kina och Bortre Indien.[3]
Odling och anvÀndning
[redigera | redigera wikitext]SlÀktets arter har förekommit i odling, som livsmedel, lÀkemedel, framstÀllning av olja för tekniska eller kosmetiska ÀndamÄl eller som prydnadsvÀxt, hundratals till tusentals Är. Totalt finns över 26 000 odlade sorter beskrivna i litteraturen.[4][5]
Den i sĂ€rklass viktigaste kommersiella arten Ă€r te (Camellia sinensis). Arten (Ă„tminstone underarten kinate (C. sinesis ssp. sineânsis) anses ha sitt ursprung i Kinas provins Yunnan, dĂ€r den började odlas pĂ„ 500-talet f.Kr.[6] Under Handynastin fanns en etablerad tekultur vid det kejserliga hovet, och vid 300-talet var vĂ€xtens anvĂ€ndning för medicinska Ă€ndamĂ„l utbredd. Underarten assamte (C. sinesis ssp. assaÊčmica), vilken upptĂ€cktes pĂ„ 1830-talet i den indiska provinsen Assam, Ă€r dock numera den vanligaste tevarianten i odling.[6]
MÄnga andra kamelior odlas som prydnadsvÀxter, frÀmst för blommornas skull. Bland dessa Àr kamelia (Camellia japonica) den mest kÀnda arten. Av arten, som hÀrstammar frÄn Japan och Kina,[7] finns över 2 000 namnsorter, mÄnga med fyllda blommor. Arten kamelia anvÀnds Àven till att via dess frön pressa fram tsubakiolja, anvÀnd för finmekanik och som hÄrolja.[7]
Te (Camellia sinensis).
Kamelia (C. japonica) - sort med fyllda blommor.
TrÀ av Camellia japonica.
Urval arter
[redigera | redigera wikitext]- Kamelia (C. japonica)
- Te (C. sinensis)
- Thunbergkamelia (C. sasanqua)
- Williamskamelia (C. Ăwilliamsii)
Namn
[redigera | redigera wikitext]Etymologi
[redigera | redigera wikitext]Det vetenskapliga artnamnet Camellia Ă€r nylatin. Det Ă€r bildat efter den tysk-tjeckiske jesuiten, botanisten och zoologen Georg Joseph Kamel (1661â1706). Hans efternamn Ă€r Ă€ven kĂ€nt som Camellus (latin), Camel (spanska) och Kammel (tyska).[1] Kamel verkade som apotekare och naturforskare pĂ„ Filippinerna och var den förste att presentera Filippinernas flora och fauna för den europeiska vetenskapsvĂ€rlden.[8]
En Àldre synonym till slÀktnamnet, Ätminstone för vissa arter, Camellia Àr Thea L. Carl von Linné placerade 1753 arten te inom det separata slÀktet Thea,[9] medan botanikern Robert Sweet 1818 förenade de tvÄ slÀktena till ett. Sweet valde Camellia som namn pÄ slÀktet.[10][11]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 âkameliorâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kamelior. LĂ€st 17 juli 2025.
- â âCamellia L. | Plants of the World Online | Kew Scienceâ (pĂ„ engelska). Plants of the World Online. http://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:39017-1. LĂ€st 17 juli 2025.
- â Hsuan Keng (15 mars 1990). âThe Genus Camellia (Theaceae) in malesiaâ (pĂ„ engelska). Gardens' Bulletin Singapore 4 (4): sid. 65â69. https://www.nparks.gov.sg/sbg/research/publications/gardens-bulletin-singapore/-/media/sbg/gardens-bulletin/4-4-42-1-2-06-y1989-v42-p1-p2-gbs-pg-65.pdf.
- â Wang, Yanan; Zhuang, Huifu; Shen, Yunguang; Wang, Yuhua; Wang, Zhonglang (2021-01-19). âThe Dataset of Camellia Cultivars Names in the Worldâ. Biodiversity Data Journal 9. doi:. ISSN 1314-2828. https://bdj.pensoft.net/article/61646/. LĂ€st 17 juli 2025.
- â âInternational Camellia Register-Camellia,Cultivars,Species,Photosâ. camellia.iflora.cn. https://camellia.iflora.cn/. LĂ€st 17 juli 2025.
- 1 2 âteâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/te. LĂ€st 17 juli 2025.
- 1 2 âkameliaâ. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kamelia. LĂ€st 17 juli 2025.
- â Kroupa, Sebestian (2015-11). âEx epistulis Philippinensibus : Georg Joseph Kamel SJ (1661-1706) and His Correspondence Network: Ex epistulis Philippinensibusâ (pĂ„ engelska). Centaurus 57 (4): sid. 229â259. doi:. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/1600-0498.12099. LĂ€st 17 juli 2025.
- â L. Golender, Bouquet (2003). âHistory of Tea : Botanicsâ. www.gol27.com. Arkiverad frĂ„n originalet den 9 januari 2016. https://web.archive.org/web/20160109202742/http://www.gol27.com/HistoryTeaBotanics.html. LĂ€st 17 juli 2025.
- â Doar and Daisy T (22 juni 2015). âThe Botany of Teaâ. Gently Stirred. https://gentlystirred.co.uk/blogs/news/35268609-the-botany-of-tea. LĂ€st 17 juli 2025.
- â Eustacia (27 maj 2020). âUniversiTEA: The History of the term 'Camellia Sinensis'â (pĂ„ brittisk engelska). Eustea Reads. https://eustaciatan.com/2020/05/universitea-the-history-of-the-term-camellia-sinensis.html. LĂ€st 17 juli 2025.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör KameliaslÀktet.
|
|
