Kvanne
| Kvanne | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | VĂ€xter Plantae |
| Division | FrövÀxter Spermatophyta |
| Underdivision | GömfrövÀxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Araliaordningen Apiales |
| Familj | Flockblommiga vÀxter Apiaceae |
| SlÀkte | KvanneslÀktet Angelica |
| Art | Kvanne A. archangelica |
| Vetenskapligt namn | |
| § Angelica archangelica | |
| Auktor | L. |
| Synonymer | |
|
Archangelica archangelica (L.) H.Karst. Archangelica officinalis Hoffm. Selinum archangelica (L.) Vest Underarten A. a. subsp. archangelica: Angelica archangelica subsp. norwegica (Rupr.) Nordh. Angelica archangelica var. norwegica (Rupr.) Rikli Angelica archangelica var. sativa (Mill.) Rikli Angelica commutata (C.A.Mey. ex Rupr.) M.Hiroe Angelica discocarpa (Fr.) M.Hiroe Angelica intermedia Schult. Angelica major Gilib. Angelica norwegica (Rupr.) Nyman Angelica officinalis Moench Angelica procera Salisb. Angelica sativa Mill. Archangelica commutata C.A.Mey. ex Rupr. Archangelica discocarpa Fr. Archangelica littoralis C.Agardh ex DC. Archangelica norwegica Rupr. Archangelica officinalis var. littoralis (C.Agardh ex DC.) Alef. Archangelica officinalis subsp. littoralis (C.Agardh ex DC.) DostĂĄl Archangelica officinalis monstr. phyllomana Lange Archangelica officinalis var. sativa (Mill.) Alef. Archangelica officinalis var. silvestris Alef. Archangelica sativa (Mill.) Besser Archangelica slavica G.Reuss Archangelica spuria Wahlenb. Ligusticum angelica Stokes Underarten A. a. subsp. litoralis: Angelica archangelica var. litoralis Wahlenb. Angelica litoralis (Wahlenb.) Fr. Angelica sylvestris var. litoralis (Wahlenb.) Hartm. | |
 | |
Kvanne (Angelica archangelica) Àr en tvÄÄrig ört tillhörande familjen flockblommiga vÀxter. Plantan har ofta en stark lukt, i synnerhet underarten strandkvanne. BÄda underarterna har grova rötter och upprepat sammansatta blad dÀr smÄbladen Àr grovt sÄgade. StjÀlken Àr ihÄlig, slÀt och kan ofta ha en rödaktig ton. Plantans grodd nÀr den först kommer up ur jorden bestÄr av tvÄ avlÄnga blad, ca 1 mm i bredd och 7-10 mm i lÀngd med en synlig nerv i mitten. Under plantans första Är har den inga blommor utan endast blad som vÀxer mer eller mindre direkt ifrÄn marken. Det Àr först under plantans andra Är som den nÄr sin fulla höjd och de blekgröna blommorna slÄr ut.
Underarter och varieteter
[redigera | redigera wikitext]Arten Àr mÄngformig och ett flertal underarter kan urskiljas. Hybrider mellan underarterna Àr ganska vanligt.
- FjĂ€llkvanne (subsp. archangelica) â den kĂ€nns igen pĂ„ att dess blomskaft Ă€r ungefĂ€r lika lĂ„nga som svepebladen. FjĂ€llkvanne vĂ€xer i Nordens fjĂ€lltrakter och blommar en mĂ„nad senare Ă€n strandkvanne, mellan juli och augusti. Den Ă€r ganska vanlig och pĂ„trĂ€ffas vid vĂ„t, rikare sand- och torvmark exempelvis bĂ€ckkanter, kallkĂ€llor, videsnĂ„r, rasbranter, Ă€ngar och Ă€lvstrĂ€nder. Finns Ă€ven som odlad som senare blivit förvildad. FjĂ€llkvannen blir mellan 50 och 100 centimeter hög, stjĂ€lken Ă€r upptill oftast kal. Den har blad med grovsĂ„gade smĂ„blad som har nedlöpande bas. Blomflockarna Ă€r klotformiga och grönaktiga, dĂ„ de blommar mellan juli och augusti, med 20 till 40 kala strĂ„lar.
- Grönsakskvanne (subsp. majorum) â underarten förekommer inte vild utan har uppstĂ„tt i kultur i Norge. Den Ă€r inte allmĂ€nt erkĂ€nd.
- Strandkvanne (subsp. litoralis) â den kĂ€nns igen pĂ„ att dess blomskaft Ă€r dubbelt sĂ„ lĂ„nga som dess svepeblad. Den förekommer i norra Europa och i Norden vĂ€xer den lĂ€ngs hela kusten, men Ă€r mera sĂ€llsynt lĂ€ngs svenska norrlandskusten Ă€n motsvarande kuststrĂ€cka pĂ„ finska sidan. Den blommar mellan juni och juli. Innan strandkvanne har vuxit till full storlek, och dĂ„ man jĂ€mför endast vegetativa karaktĂ€rer, sĂ„ kan den möjligen förvĂ€xlas med strandloka (Ligusticum scothicum).
- subsp. himalaica â förekommer i Himalaya.
AnvÀndningsomrÄde
[redigera | redigera wikitext]Kvanne har tidigare anvĂ€nts som medicinalvĂ€xt, krydda och har Ă€ven kanderats som konfektyr. BĂ„de Olav Tryggvasons saga och den norska Gulatingslagen skriver om sĂ„ kallade "kvannehagar", fĂ€lt dĂ€r kvanne redan kring Ă„r 1100â1200 odlades för anvĂ€ndning antingen i matlagning eller som medicinalvĂ€xt. Kvanne har haft en mycket stor betydelse som föda och var tillsammans med lök en av de första vĂ€xter som odlades i Norden.[kĂ€lla behövs] De norrmĂ€n som befolkade Island, FĂ€röarna och Grönland förde med sig kvanne, som nu vĂ€xer vild eller förvildad över stora delar av dessa öar.
I de islÀndska lagarna skyddas kvanne pÄ samma sÀtt som bÀrande trÀd i svensk lag. I danska och svenska kÀllor förekommer den dÀremot sparsamt. I svenska skriftliga kÀllor omtalas den första gÄngen hos Peder MÄnsson pÄ 1520-talet. Den förekommer under namnet Angelica i Henrik Harpestrengs Liber Herbarum pÄ latin, men omnÀmns inte i hans dansksprÄkiga arbeten. PÄ fornnorska kallas arten hvÞnn. Namnet kvanne finns inte belagt i svenskan förrÀn i Carl von Linnés Flora Dalecarlica 1734.[1]
Kvanne ger likörerna Chartreuse och BĂ©nĂ©dictine deras karaktĂ€ristiska smaker[2]. Kvannens rötter och frön anvĂ€nds ibland vid framstĂ€llningen av absint[3]. Ănda sedan början av 1600-talet och Ă€ven idag odlas kvanne i Marais Poitevin, nĂ€ra staden Niort i det franska departementet Deux-SĂšvres. Kvanne har Ă€ven anvĂ€nts för att smaksĂ€tta spritdrycker. Kvanne kan Ă€ven beredas till substitut för tobak.
I svensk folkmedicin anvÀndes roten frÄn kvanne som botemedel mot mÄnga olika sjukdomar och man menade att den till och med kunde bota lungsot. Man ansÄgs erhÄlla skydd mot smitta om man höll en bit torkad rot mellan tÀnderna och samma metod anvÀndes Àven för att lindra hosta.[4]
Av kvannens ihÄliga stjÀlk tillverkas den samiska flöjten fadno.[5]
Artens namn
[redigera | redigera wikitext]Arten har tidigare klassificerats som Archangelica officinalis (av Franz Georg Hoffmann) samt som Angelica officinalis. Artepitetet archangelica kommer ifrÄn det grekiska ordet arkhangelos som betyder ÀrkeÀngel. Detta artepitet valdes eftersom enligt en myt skulle ÀrkeÀngeln Gabriel ha förordat kvanne som medicinalvÀxt. PÄ engelska kallas den oftast för Garden Angelica, men bÄde Holy Ghost och Wild Celery anvÀnds synonymt vilket ocksÄ reflekterar myterna kring arten samt dess anvÀndningsomrÄden.
PÄ sydsamiska kallas fjÀllkvanne faatnoe eller batske och pÄ nordsamiska kallas vÀxten för bosku eller pÄsko.
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- EngelsksprÄkiga Wikipedia: Garden Angelica. LÀst 3 september 2006.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Millefolium, rölika och nĂ€segrĂ€s. Medeltidens svenska vĂ€xtvĂ€rld i lĂ€rd tradition, Inger Larsson s. 75
- â The Plant-Book (andra upplagan). Mabberley, D. J. 1997 Cambridge University Press. ISBN 0-521-41421-0.
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 12 november 2011. https://web.archive.org/web/20111112081149/http://wormwoodsociety.flannestad.com/texts/debrevans_98_107.pdf. LĂ€st 26 augusti 2010.
- â Ebbe Schön: Folktrons ABC (Carlsson Bokförlag, Stockholm 2004), s. 147.
- â âFadnopipaâ. Digitalt Museum - Nordiska museet. https://digitaltmuseum.se/011023744927/fadnopipa. LĂ€st 24 september 2025.
AllmÀnna kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Den nya nordiska floran. Bo Mossberg och Lennart Stenberg. Wahlström & Widstrand 2003. ISBN 91-46-17584-9.
- Svensk flora: Fanerogamer och ormbunksvÀxter (28 upplagan). Th. O. B. N. Krok och S. Almquist. Liber 2001. ISBN 91-47-04992-8.
- âKvanneâ. Den virtuella floran. Arkiverad frĂ„n originalet den 28 december 2019. https://web.archive.org/web/20191228120751/http://linnaeus.nrm.se/flora/di/apia/angel/angearc.html.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Kvanne.
|
