Hoppa till innehÄllet

Lars Montén

LÀgg till lÀnkar
FrÄn Wikipedia
Lars Montén
Lars Montén (1785-1872), grosshandlare, sÄpfabrikör, stearinljusfabrikör och kommunalpolitiker
portrÀtterad av konstnÀren
Wilhelmina Lagerholm (1826-1912).
Född3 januari 1785[1]
Död8 april 1872[1] (87 Är)
Stockholm
SysselsÀttningAffÀrsman
Redigera Wikidata

Lars MontĂ©n, född 3 januari 1785 i Hesselby, Axbergs församling, Örebro kommun, Örebro lĂ€n (NĂ€rke), död 8 april 1872 i Maria Magdalena församling i Stockholm, var en svensk grosshandlare, fabrikör (sĂ„pfabrikör) och kommunalpolitiker. Han var Ă€gare av fabriksfirman Lars MontĂ©n & Co, tillverkare av sĂ„pa och stearinljus.

Stearinljusfabriken Clara Tekniska Fabrik Ă€gdes av Lars MontĂ©n. Fabriken hade grundats 1843 av Lars MontĂ©n och John Johansson som landets andra stearinljusfabrik. Efter riksdagsbeslut 1862–1863 om att dra en sammanbindningsbana genom Stockholm vĂ€ntade expropriationsdomar. DĂ€rför MontĂ©n flyttade sin verksamhet till Alvik i Bromma sedan han köpt in sĂ„vĂ€l Alviks som Äppelvikens gĂ„rdar. HĂ€r vid MĂ€larstranden uppförde han sin fabrik Ă„r 1864, men namnet Klara tekniska fabrik, Ă€ven Clara stearinljusfabrik, behölls. Kontor och försĂ€ljningsbod fanns pĂ„ Stora Nygatan 19 i Gamla stan, förbindelserna mellan Alvik och staden ordnades med eget Ă„ngfartyg. Efter Lars MontĂ©ns död 1872 övertogs fabriken av slĂ€ktingar. I slutet av 1920-talet sĂ„ldes Lars MontĂ©ns fabrik till BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik som dĂ„ flyttade frĂ„n Bondegatan till Alvik i Bromma.

FirmaÀgare

[redigera | redigera wikitext]

Ägare till firman Lars MontĂ©n & Co var Carl RosengrĂ©n (1857–1925) och Eric Bergstedt (1838–1911), vilka var systersonsöner till fabrikören Lars MontĂ©n, som 1823 grundat Sveriges första sĂ„pfabrik. Han drev fabriker för stearinljustillverkning i Alvik, Bromma, och var Ă€gare till Ålstens gĂ„rd i Bromma Ă„ren 1892–1905. De slĂ€ktingar som efter hans död övertog firman tog namnet Bergstedt.

Privilegium

[redigera | redigera wikitext]

Lars MontĂ©n erhöll privilegium pĂ„ snus- och tobakstillverkning den 22 maj 1837, han drev stearinljustillverkning 1843–1859 tillsammans med J Johansson vid Clara Tekniska fabriker i Stockholm Ă„ren 1843–1863 och i firma Lars MontĂ©n i Alvik i Bromma frĂ„n 1864. Han var ledamot av styrelsen för Stockholms borgarskola frĂ„n 1844, skattmĂ€stare i SĂ€llskapet för vĂ€xelundervisningens befrĂ€mjande (frĂ„n 1866 SĂ€llskapet för folkundervisningens befrĂ€mjande) 1852–1867. Lars MontĂ©n förblev ogift och barnlös.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]
Lars Johan Hierta (1801-1872), tidningsman, bokförlÀggare, företagare och politiker.
Jöns Jacob Berzelius (1779-1848), kemist, naturforskare.

Lars MontĂ©n var son till bonden Olof Pehrsson och Cherstin Larsdotter. Som 13-Ă„ring började Lars MontĂ©n började i Örebro trivialskola den 31 mars 1798 i den sĂ„ kallade apologistklassen. DĂ€r var undervisningen till stor del inriktad mot handel. Han gick dĂ€r i cirka tvĂ„ Ă„r, dĂ„ han fick avbryta sin skolgĂ„ng pĂ„ grund av förhĂ„llanden pĂ„ hemgĂ„rden efter moderns död för att Ă€gna sig Ă„t jordbruksarbete. Han tog/fick namnet MontĂ©n nĂ€r han började skolan i Örebro efter sin morbror Anders MontĂ©n. 1808 utskrevs han för VĂ€stra ArmĂ©n till Norge dĂ€r han blev underofficer. DĂ€refter lĂ€mnade han armĂ©n.

1810-talet

[redigera | redigera wikitext]
BryggerilÀrling

Lars MontĂ©n var bryggarlĂ€rling i Stockholm 1810–1812, kontorsbetjĂ€nt och handelsbokhĂ„llare hos grosshandlare C J Ekerman 1812-1822, han fick burskap som grosshandlare i Stockholm den 22 december 1810 och anlade sĂ„pfabrik i Gamla stan 1823. MontĂ©n var ledamot av SĂ€llskapet för nyttiga kunskapers spridande 1836.[2][3] 1834, ledamot av styrelsen för SĂ€llskapet för inrĂ€ttande av smĂ„barnsskolor i huvudstaden[4]

Lars Montén flyttade hösten 1810 till Stockholm, dÀr han anstÀlldes som bryggerilÀrling eller bryggeribokhÄllare hos bryggare Carl J. Frisk i Carl J Frisk Anderssons bryggeri i Stockholm, belÀget mellan nuvarande HumlegÄrdsgatan och Linnégatan. Ett par Är senare började Montén hos grosshandlare Carl Johan Ekerman (1778-1845), som frÄn 1829 var Àgare till Ekermanska malmgÄrden vid TantoomrÄdet pÄ Södermalm i Stockholm och bror till Carl Fredrik Ekerman, dÀr han stannade i tio Är. I december 1822 beviljades han burskap som grosshandlare hos Handelskollegiet i Stockholm som grosshandlare i staden.

1820-talet

[redigera | redigera wikitext]
Första fabriken
Första fabriken vid Söder MÀlarstrand pÄ Södermalm (huset med lastbommen).
Lars Montén Àgde bland annat fastigheten pÄ Wollmar Yxkullsgatan 3 pÄ Södermalm. Huset har ljusbeige fasadfÀrg och hög stensockel och syns till vÀnster pÄ bilden.

Året dĂ€rpĂ„, 1823, anlade Lars MontĂ©n den första fabriken i Sverige för tillverkning av sĂ„pa tillsammans med Jacob Berzelius i kvarteret Lappskon större mellan dagens PryssgrĂ€nd och Söder MĂ€larstrand pĂ„ Södermalm i Stockholm. Vid denna första fabrik vid Söder MĂ€larstrand syns fortfarande lastbommen över dörren, vilket indikerar att det en gĂ„ng i tiden anvĂ€ndes för inlastning av varor. Den första fabriken, som lĂ„g dĂ€r PryssgrĂ€nd i öster möter Bastugatan, flyttades sedan till Sankt Paulsgatan 29 vid Mariatorget och innefattade Ă€ven tillverkning av tvĂ„l. PopulĂ€rt kallas huset vid Sankt Paulsgatan 29 för TvĂ„lpalatset, dĂ€r byggde omkring 60 Ă„r senare Lars MontĂ©ns arvingar det MontĂ©nska huset pĂ„ 1880-talet.[5] 1823 började han i mycket liten omfattning driva sĂ„ptillverkning i egen firma, F:a MontĂ©n med kontor och bod i kvarteret Typhon pĂ„ Stora Nygatan nr 19 i Gamla stan, mellan VĂ€sterlĂ„nggatan och Stora Nygatan i Stockholm.

Produktionen omfattade första Äret 25 fjÀrdingar sÄpa med ett tillverkningsvÀrde av 200 riksdaler. Efter tjugo Är (1842) belade Montén med en tillverkning av 4005 fjÀrdingar sÄpa till ett vÀrde av 28.000 riksdaler den frÀmsta platsen bland Stockholms sÄpatillverkare. Efter ytterligare tjugo Är (1863) nÄdde Monténs fabrikation sin kulmen med 20.000 fjÀrdingar och ett tillverkningsvÀrde pÄ 260.000 riksdaler.

1830-talet

[redigera | redigera wikitext]

Efter nÀra tio Är, Är 1832, förvÀrvade Montén fastigheten Dragen 2 vid Wollmar Yxkullsgatan 3 pÄ Södermalm. Lars Montén bodde sjÀlv bland annat pÄ Wollmar Yxkullsgatan 3 och hade flera fastigheter pÄ den gatan. Efter ytterligare tio Är var Montén den största tillverkaren av sÄpa i Stockholm. Det var dÄ han började studera kemi för Jöns Jacob Berzelius (1749-1848).

År 1837 hade industri- och tidningsmannen Lars Johan Hierta rest till London, dĂ€r han för första gĂ„ngen sĂ„g ljus av stearin. Åter i Sverige tog han kontakt med Johan MichaĂ«lson, en ung kemist vid Kungliga Tekniska högskolan, som just intresserade sig för separation av fetter. Hierta bekostade inköp av utrustning sĂ„ att MichaĂ«lson kunde arbeta i större skala. År 1838 stĂ€lldes maskinen upp i en byggnad vid Liljeholmen, strax utanför Södermalm i Stockholm, och man pĂ„började utprovning av tillverkningen. Under 1839 kom man igĂ„ng pĂ„ allvar, och sĂ„ i september upprĂ€ttade Hierta och MichaĂ«lson ett bolagskontrakt. De tillverkade ljusen sĂ„ldes i förpackningar om ett skĂ„lpund (435 g). Ljusens storlek varierade dock och dĂ€rmed antalet per förpackning. Verksamheten gick under flera Ă„r med förlust. Svenskarna mĂ„ste övertygas om att stearinljus faktiskt var lika bra som vaxljus och lĂ„ngt överlĂ€gsna talgdankarna. Dessutom var ljus över huvud taget nĂ„got av en lyxvara. Priset var högt Ă€ven pĂ„ stearinljusen.

Lars Johan Hierta, som var tidningsman, bokförlÀggare, företagare och politiker, grundade bland annat Hiertas bokförlag 1829, Aftonbladet 1830 och Liljeholmens Stearinfabriks AB 1839. 1847 hade det rentav varit frÄga om försÀljning av Liljeholmsfabriken, vars tekniske chef Johan Michaëlson i ett brev av den 15 oktober samma Är skrev att Montén "genom sina mÄnga relationer i landsorten och sin vidlyftiga sÄphandel smÄningom tager loven av oss". Denna affÀr kom dock aldrig till stÄnd, dÄ Montén vÀgrade betala vad Àgarna till Liljeholmsfabriken ansÄg vara skÀligt.[6]

1840-talet

[redigera | redigera wikitext]

Start av stearinfabriken Clara Tekniska fabrik

[redigera | redigera wikitext]

År 1843, anlade Lars MontĂ©n tillsammans med John J. Johansson en stearinfabrik, Clara Tekniska fabrik, som var belĂ€gen pĂ„ den tomt som nu Ă€r Stockholms centralstation. Det var den andra stearinljusfabriken i Sverige. Liljeholmens Stearinfabriks AB var den första och den hade grundats 1839. PĂ„ den plats dĂ€r Centralstation i Stockholm nu ligger lĂ„g tidigare sĂ„ledes tidigare Lars MontĂ©n & Co:s stearinljusfabrik. Stationshuset vid Stockholms centralstation byggdes 1867–1871 och invigdes 17 juli 1871 samtidigt med sammanbindningsbanan. Fabriken lĂ„g i Klarakvarteren vid Klara BergsgrĂ€nd 43 och den hette dĂ„ Clara Tekniska Fabrik och Ă€gdes av Lars MontĂ©n, som dĂ„ var fabrikör och grosshandlare. Efter riksdagsbeslut 1862-1863 om att dra en Sammanbindningsbana genom Stockholm vĂ€ntade expropriationsdomar och MontĂ©n flyttade dĂ€rför verksamheten till Alvik i Bromma, dĂ€r han Ă„r 1864 köpte bĂ„de Alviks och Äppelvikens gĂ„rdar med tillhörande markomrĂ„den.[7]

Tillsammans med John J. Johansson ledde han Clara Tekniska fabrik, som lÄg vid Klara BergsgrÀnd ("S:t ClarÊ Bergs-GrÀnden"). I 1885 Ärs karta över Stockholm heter gatan slutligen Klarabergsgatan, och den kan ha fÄtt sitt namn av det berg som lÄg vÀster om Klara kyrka. En del av detta berg fanns kvar under Kirsteinska huset, dÀr senare det Àldsta Hotel Continental byggdes 1881-1883 pÄ den tomten. En annan del av berget syns fortfarande i sockeln av Klara gamla skola kvar pÄ kyrkogÄrden. Det nuvarande Hotel Continental Àr det tredje pÄ samma plats. Det första hotellet inrymdes i Kirsteinska huset, som var byggt i slutet pÄ 1700-talet. Det ersattes efter Norrmalmsregleringen 1962 av ett nybygge, det var Hotel Continental (1963), som i sin tur revs under Är 2013. Fabriken vid Klara BergsgrÀnd var mycket framgÄngsrik inom tillverkningen av stearinljus. Vid denna tid, pÄ 1840-talet, hade Monténs fabrik fem gÄnger större omsÀttning Àn Liljeholmens Stearinfabriks AB, som hade grundats i Stockholm 1839, och som var inriktat pÄ tillverkning av stearinljus.

Vid 1840-talets början hade Montén pÄ egen hand börjat studera kemi, varvid han kom i kontakt med Jöns Jacob Berzelius, som undervisade honom i Àmnet och Àven blev hans personlige vÀn.

UngefĂ€r vid samma tid bekantade sig MontĂ©n med den sjĂ€lvlĂ€rde stearinljusfabrikören Johan Johanssons (1817-1859) bekantskap och han började intressera sig för dennes tillverkning.[8] År 1844 vann Johansson burskap som ljusfabrikör och tillsammans med MontĂ©n ledde han ljustillverkningen i Clara Tekniska fabrik. Möjligen hade MontĂ©n haft sitt finger med som finansiĂ€r. Lika framgĂ„ngsrik som han var vad sĂ„ptillverkningen betrĂ€ffar, lika lyckosam var Clara Tekniska fabrik nĂ€r det gĂ€llde stearinljusfabrikationen.

1850-talet

[redigera | redigera wikitext]

Vid 1850-talets mitt hade Johansson och Montén tagit en klar ledning framför konkurrenterna Lars Johan Hierta och kemiadjunkten Johan Michaëlson vid Liljeholmens fabrik och kunde redovisa ett tillverkningsvÀrde pÄ 126 000 riksdaler mot 26 000 riksdaler för de sistnÀmnda.

Tillsammans med Hylin & Co Fabriks AB blev firma Lars Montén landets största tillverkare av tvÄl och sÄpa. Sammantaget med Liljeholmens Stearinfabrik uppgick vÀrdet av tillverkningen per Är fram till 1860-talet till mellan 0,8 och 0,9 miljoner kronor av 1,3 och 1,4 för landet som helhet. 1875 svarade de tvÄ förstnÀmnda firmorna för nÄgot mer Àn hÀlften av sÄp- och tvÄltillverkningen i riket.

1860-talet

[redigera | redigera wikitext]

I början av 1860-talet hade Monténs förmögenhet vÀxt sÄ att han till sina bÄda egendomar vid Wollmar Yxkullsgatan pÄ Södermalm kunde lÀgga ytterligare fem fastigheter: Daedalus 3 och Iphigenia 4 i Gamla stan och Lappskon större 3 samt Vattumannen 2 och Vattumannen 4 pÄ Södermalm, vilka i Monténs bouppteckning upptogs till ett sammanlagt vÀrde av 250 000 riksdaler.

Lars Montén ensam Àgare av Clara Tekniska fabrik

[redigera | redigera wikitext]
Lars Montén.
Annons för stearinljus frÄn Clara fabrik, augusti 1844.

Johan Johansson avled i maj 1859, och Lars MontĂ©n övertog omedelbart driften och blev ensam Ă€gare av Clara Tekniska fabrik vid Klara BergsgrĂ€nd 43 i Kirsensteinska trĂ€dgĂ„rden i Klara församling. Tillverkningen kom dock inte att fortgĂ„ pĂ„ denna plats lĂ€nge till. I och med att riksdagen 1862-1863 hade fattat beslut om en sammanbindningsbana genom Stockholm, hade ett förslag lagts om en centralstationsanlĂ€ggning pĂ„ tomten vid Klara sjö. Expropriationsdomar var att vĂ€nta, och Clara Tekniska fabrik saknade i centrala staden all möjlighet till den expansion som krĂ€vdes med anledning av försĂ€ljningens kraftiga ökning under 1860-talets första Ă„r och fabrikens utökade maskinpark (tvĂ„ Ă„ngmaskiner, tre hydrauliska pressar och en filterapparat 1863). PĂ„ 1860-talet förvĂ€rvade Lars MontĂ©n sĂ„ledes egendomarna Lappskon större pĂ„ Mariaberget vid söder MĂ€larstrand samt Vattumannen 2 och Vattumannen 4 vid Wollmar Yxkullsgatan och Sankt Paulsgatan i Maria Magdalena församling pĂ„ Södermalm, likasĂ„ kvarteret Daelenius 3 och Iphigenia 4 i Gamla Stan. År 1864 köpte han Ă€ven de bĂ„da gĂ„rdarna Alviks gĂ„rd och Äppelvikens gĂ„rd i Bromma.

Den första industrin som kom till Bromma

[redigera | redigera wikitext]

Köp av Alviks och Äppelvikens gĂ„rdar i Bromma 1864

[redigera | redigera wikitext]
Alviks gÄrd pÄ en oljemÄlning frÄn 1903.

1864 köpte Lars MontĂ©n sĂ„vĂ€l Alviks som Äppelvikens gĂ„rdar i Bromma.[9]

Monténs stearinljusfabrik blir BarnÀngen

[redigera | redigera wikitext]

Lars MontĂ©n byggde sĂ„ledes den fabrik för stearinljus - senare Ă€ven tvĂ„l och sĂ„pa - som senare, frĂ„n 1930, gick under namnet BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik. BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik var ett svenskt kemi-tekniskt företag, som frĂ€mst var kĂ€nt för sina tvĂ„lar, som började tillverkas 1868. År 1929 köpte BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik Lars MontĂ©ns ljusfabrik i Alvik, dĂ€r MontĂ©ns fabrik lĂ„g sedan 1864. Verksamheten vid BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik flyttades 1930 frĂ„n Södermalm till en nybyggd modern fabrik i Alvik dit Ă€ven produktionen vid Liljeholmens Stearinfabriks AB flyttades. BarnĂ€ngen Tekniska Fabrik köptes 1928 upp av ett konsortium tillsammans med Tomtens tekniska fabrik och AB Eneroth & co. i Göteborg.[10][11] Byggnaden var frĂ„n 1864 Lars MontĂ©ns stearinljusfabrik och frĂ„n 1929 BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik fram till 1970-talet. PĂ„ 1980-talet byggdes huset om och 2011 startade kontorshotellet.

VarumÀrket BarnÀngen har fortfarande en stark stÀllning pÄ den svenska marknaden för fasta tvÄlar. Monténs fabrik fabricerade upp till 500 ton stearinljus om Äret med hjÀlp av ett 40-tal anstÀllda, mest dalmasar och dalkullor. Fram till 1890-talet fick stearinljusfabriken en stor del av sin arbetskraft frÄn Dalarna. Dalkullor vandrade frÄn Dalarna till Stockholm för att arbeta pÄ vÄr och höst, dÄ det var ont om sysselsÀttning hemma. Sju dagar tog vandringen, men de fick bra betalt, nÀr de kom fram, 1,10 kr/dag.

Tunnbinderiet och Shantungskolan

[redigera | redigera wikitext]
Interiör frÄn Monténs tunnbinderi i Alvik, som hade sin verksamhet Ären 1881-1936. Tunnbindare var en hantverkare som tillverkade trÀtunnor och andra laggkÀrl. Denna typ av kÀrl var lÀnge vÀsentliga för bÄde handel och hushÄll, dÄ man inte hade andra typer av förvaringsmöjligheter för föremÄl och livsmedel.
Skönhetsinstitutet Shantungskolan vid Alvik. Foto frÄn 1965.

Lars MontĂ©n lĂ€t bygga ytterligare ett hus pĂ„ sina marker vid Alviks strand. BarnĂ€ngenomrĂ„det strĂ€ckte sig Ă€nda bort till skogen. Ett tunnbinderi, som ocksĂ„ hörde till BarnĂ€ngens fabriker, tillkom 1881. PĂ„ denna plats lĂ„g fram till mitten av 1800-talet ett brĂ€nnvinsbrĂ€nneri. Tunnbinderiet var en mindre byggnad utefter nuvarande GustavslundsvĂ€gen, detta hus anvĂ€ndes som tunnbinderi Ă„ren 1882-1936. DĂ€r tillverkades bland annat laggkĂ€rl för tvĂ„l- och sĂ„pfabrikens produkter, till exempel trĂ€tunnor, kar, baljor, stop och stĂ„nkor, fat, smördrittlar, ett Ă€ldre rymdmĂ„tt (och namnet pĂ„ laggkĂ€rlet) för smör, snuskaggar (liten trĂ€tunna) och snusaskar. Verksamheten med tunnbinderiet pĂ„gick fram till 1936. År 1963 flyttade skönhetsinstitutet Shantungskolan in i det gamla tunnbinderiets ombyggda hus. Shantungskolan hörde ocksĂ„ till BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik. Shantungskolans hus revs 1978.

Den enda BarnÀngenbyggnad, som finns kvar idag i Alviks Strand, Àr den stora röda tegelbyggnaden, som tidigare var fabrikslokal, men som nu inrymmer kontor och som pÄ ett fint sÀtt smÀlter in i den nya bebyggelsen.

Ovanför Alviks gamla industriomrĂ„de och grĂ€nsande till Äppelviken började ett villaomrĂ„de att uppföras under 1910-talet. Nu har man byggt bĂ„de Alviks Strand och Alviks torg pĂ„ MontĂ©ns gamla mark. 1988 blev Alviks Strands kontorskomplex blev fĂ€rdigt. Det byggdes pĂ„ BarnĂ€ngens fabriksomrĂ„de, som faktiskt strĂ€ckte sig Ă€nda till GustavslundsvĂ€gen. Alviks torg invigdes 1998 och Bromma fick ett centrum med smĂ„stadsatmosfĂ€r. Alviks Torn, som byggdes 2014-2015, ligger precis pĂ„ den plats dĂ€r först ett brĂ€nnvinsbrĂ€nneri lĂ„g, sedan tunnbinderiet och Shantungskolan.

Alviks gĂ„rd och Äppelvikens gĂ„rd sĂ„ldes till staden 1908

[redigera | redigera wikitext]

De bĂ„da gĂ„rdarna, Alviks gĂ„rd och Äppelvikens gĂ„rd, Ă€rvdes 1872 av MontĂ©ns bĂ„da systersonsöner – kusinerna Carl Bergstedt och Eric Bergstedt. Carl anvĂ€nde under lĂ„ng tid Alviks mangĂ„rdsbyggnad som sommarnöje. Han lĂ€t bygga nya ekonomibyggnader, stallar och ladugĂ„rd pĂ„ tomterna för Runda vĂ€gen nr 1-3-4-5 och 6. Det fanns betydande marker för Ă„ker och Ă€ng frĂ„n mĂ€larstranden vid Äppelviken upp mot VĂ€sterledstorget och vidare mot Alviksplan. 1908 sĂ„ldes största delen av Alviks sĂ€teri till Stockholms stad. Undantagna var fabrikstomten vid stranden och mangĂ„rdsbyggnaden.

Industriell utflyttning

[redigera | redigera wikitext]
Förbindelserna mellan Alvik och Stockholm underhölls med eget Ängfartyg.

Tillverkningen i fabriken i Alvik inriktades sĂ„ gott som uteslutande koncentrerades pĂ„ stearinljus. Detta Ă€r ett av de tidigaste exemplen pĂ„ industriell utflyttning frĂ„n Stockholms innerstad. Förbindelserna mellan Alvik och Stockholm underhölls med eget Ă„ngfartyg. År 1867 hade bryggaren och destillatorn Lars Fredrik Blackstadius sĂ„lt Äppelvikens gĂ„rd och till Lars MontĂ©n, som dĂ„ var ljusfabrikör i Alvik. Lars Fredrik Blackstadius var bror till konstnĂ€ren Johan Zacharias Blackstadius, som Ă„r 1856 har mĂ„lat en tavla som förestĂ€ller Äppelvikens gĂ„rd och som nu finns pĂ„ Stockholms stadsmuseum.

Tillverkningen av sÄpa stannade tills vidare pÄ Sankt Paulsgatan 29 pÄ Södermalm. Fabriken innefattade Àven ett omfattande tunnbinderi, som inte bara levererade tomkÀrl för egna behov, utan ocksÄ "snusfjerdingar och smördrittlar till försÀljning".[12]

Lars Montén avlider 1872

[redigera | redigera wikitext]

1872 avled Lars Montén i sin bostad pÄ Wollmar Yxkullsgatan 3. "Lars var en dugande och redlig affÀrsman och utövade en storartad vÀlgörenhet. Han erhöll sÄvÀl Serafimermedaljen som NordstjÀrneorden." FrÄn 1872 var Carl Bergstedt delÀgare i firman Lars Montén. PÄ sin tid hade Carl Bergstedt varit ledare av Direktionen för Stockholms stads BrandförsÀkringskontor och deputerad i Grosshandlaresocieteten och han var en av Borgerskapets 50 Àldste.[13]

MontĂ©n var Ă€ven en generös donator som inte glömde sin hembygd. Han skĂ€nkte stora summor till sina fattiga slĂ€ktingar i socknarna runt Axberg i Örebro lĂ€n i NĂ€rke. Enligt "Axberg socken" utgiven av Axberg-Hovsta Hembygdsförening skĂ€nkte han, Ă„r 1845, böcker till blivande folkskolan (se info om detta i brev frĂ„n Per Pettersson f. 1799, som var elev i denna skola), Ă„r 1850, böcker till sockenbiblioteket och dĂ€refter en orgel till skolan i NĂ€vesta.

Även Alviksskolan i Bromma har fĂ„tt tomten skĂ€nkt av MontĂ©n. Han efterlĂ€mnade 812.234 riksdaler, varav fastigheterna i Gamla stan och pĂ„ Södermalm upptogs till 250.000 riksdaler och AlviksanlĂ€ggningen till 349.999 riksdaler, vilket var en synnerligen ansenlig förmögenhet pĂ„ sin tid. Lars MontĂ©n dog ogift och barnlös. Stora summor testamenterades till syskonbarn, syskonbarnbarn, trotjĂ€nare samt till vĂ€lgörande Ă€ndamĂ„l.

Fabriken liksom diverse fastigheter i Stockholm Àrvdes av kusinerna Eric Bergstedt och Carl Bergstedt samt av deras kusins, Thekla Amalia Rosengréns, son Carl Rosengrén. I sitt testamente förordnar Lars Montén att firman inte mÄ skingras eller sÀljas av universalarvingarna. Fastigheten pÄ Mariaberget, Lappskon, försÀljes 1882 av fabrikören Carl Bergstedt samt grosshandlarna Eric Bergstedt och Carl Rosengrén till Stockholms stad för en köpeskilling av 136.000 kronor. 1888-1889 byggs det Monténska huset pÄ Sankt Paulsgatan 29 av arvingarna. Arkitekt var Bror Albert Siösteen (Gubben Albert) (1853-1945).


Lars Montén efterlÀmnade vid sin död en behÄllen förmögenhet pÄ 812.234 riksdaler, varav AlviksanlÀggningen vÀrderades till 349.944 riksdaler. Enligt Montén testamente skulle 6.000 riksdaler överlÀmnas till Borgerskapets gubbhus i Stockholm och rÀntan av 2.000 riksdaler anvÀndas till pensioner Ät förtjÀnta lÀrarinnor vid deras avgÄng frÄn SÀllskapet för inrÀttande av smÄbarnsskolor i huvudstaden. Efter Monténs testamentariska önskemÄl övertogs fabriken av slÀktingar, och Firma Lars Montén sÄldes 1929 till AB Kema (nuvarande KemaNobel AB), varvid ljustillverkningen helt överfördes till Liljeholmens Stearinfabriks AB, medan den ursprungliga sÄpfabrikationen koncentrerades till Alvik, AlviksanlÀggningen.

Monténska huset

[redigera | redigera wikitext]

Efter Lars Monténs död 1872 uppförde arvingarna under Ären 1887-1889 det Monténska huset pÄ Sankt Paulsgatan 29 vid Mariatorget pÄ Södermalm i Stockholm. Huset byggdes efter ritningar av arkitekten Albert Siösteen (Gubben Albert) (1853-1945). Byggherre var fabriksfirman Lars Montén & Co. En sÄpfabrik fanns redan pÄ gÄrden dÄ flerfamiljshuset vid Sankt Paulsgatan uppfördes. Bilderna av Monténska huset nedan visar fasaden mot gatan vid Sankt Paulsgatan 29 vid Mariatorget. Huset Àr sedan 2006 skyddat som byggnadsminne.

KĂ€llor

[redigera | redigera wikitext]
  1. 1 2 Lars Montén, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 9468.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. ↑ SĂ€llskapet för nyttiga kunskapers spridande i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1919)
  3. ↑ LĂ€sning för svenska folket, nĂ„gra Ă„rgĂ„ngar digitaliserade i Projekt Runeberg
  4. ↑ Lars MontĂ©n var ledamot i styrelsen för SĂ€llskapet för inrĂ€ttande av smĂ„barnsskolor i huvudstaden. Wikström, Lars: Lars MontĂ©n i Svenskt biografiskt lexikon Carl G af Forsell. Carl G af Forsell skrev 1837 en skrift pĂ„ 48 sidor utgiven av SĂ€llskapet för inrĂ€ttande af smĂ„barnsskolor och 1841 Utkast till handbok för smĂ„barnsskolor pĂ„ 156 sidor. Carl G af Forsell skrev Ă€ven Beskrifning öfver Bromma socken Ă„r 1825 pĂ„ 14 sidor samt 1 tabell och 1 karta och med ett tillĂ€gg Ă„r 1843 pĂ„ 2 sidor.
  5. ↑ Lars MontĂ©n Riksarkivet, Svenskt biografiskt lexikon.]
  6. ↑ Ljustillverkning Nordisk Familjebok, 1912. "Lars Johan Hierta i förening med kemie adjunkten Johan MichaĂ«lson anlade 1841 den första stearinljusfabriken i Sverige, Liljeholmens stearinfabrik (sedermera flyttad till Stockholm), hvilken utvecklat sig till den största i Sverige och en bland de större i Europa. DĂ€refter kom 1843 Klara stearinljusfabrik, anlagd af Lars MontĂ©n i Stockholm och snart flyttad till Alviken i Bromma, Lars MontĂ©n och Johan MichaĂ«lson."
  7. ↑ Stearinljusfabriken i Alvik, Stadsmuseet.
  8. ↑ Johan Johansson, stearinljusfabrikör i Stockholm, född 1817 i Dalarna, död 1859 i Stockholm.
  9. ↑ Alvik hade fĂ„tt sitt namn av Ahlwijken som Ă€r omskrivet i 1720 Ă„rs jordebok. Tillsammans med tvĂ„ andra torp blev det omkring 1820 grunden till den nu rivna Alviks gĂ„rd. DĂ„ tomten, dĂ€r Clara Ljusfabrik lĂ„g, skulle bebyggas av den nya Centralstationen, flyttades fabriken 1864 till Alvik i Bromma. LĂ„ngt senare, 1929-1930 flyttades Ă€ven BarnĂ€ngens Tekniska Fabrik till Alvik. Alviks gĂ„rd (1/4 mantal frĂ€lsesĂ€teri) och Äppelvikens gĂ„rdar köptes 1864 av Lars MontĂ©n, som grundade en stearinfabrik vid MĂ€larstranden.
  10. ↑ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgĂ„va)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 103
  11. ↑ ”Centrum för NĂ€ringslivshistoria, f.d. Stockholms Företagsminnen, Artikelsamling, Kemi- och lĂ€kemedel. Författare: Anders Johnson Publicerad: 2008-03-11.”. Arkiverad frĂ„n originalet den 19 december 2017. https://web.archive.org/web/20171219081156/http://www.foretagsminnen.se/Artikelsamling/Kemi-och-lakemedel/. LĂ€st 7 september 2016.
  12. ↑ Smördrittel var ett Ă€ldre svenskt volymmĂ„tt. Drittel var ett Ă€ldre rymdmĂ„tt (och namnet pĂ„ laggkĂ€rlet) för smör (för export), motsvarande 1/3 tunna (av tyska drittel,tredjedel). En drittel smör motsvarade i viktmĂ„tt cirka 50 kg.
  13. ↑ Hvar 8dag/15:e Ă„rgĂ„ngen (1899-1934), sidan 80.

Vidare lÀsning

[redigera | redigera wikitext]
HĂ€mtad frĂ„n ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Lars_MontĂ©n&oldid=59369548”