Mark-byar
Mark-byar Ă€r byar vars namn slutar pĂ„ -mark. Ordet anvĂ€nds inom svensk ortnamnsforskning framför allt om byar med detta efterled som ligger i Ăvre Norrland, eftersom de har en speciell karaktĂ€r och anses avspegla omrĂ„dets tidiga kolonisationshistoria. De finns Ă€ven inom finlandssvenskt omrĂ„de, dĂ€r de Ă€r sĂ€rskilt talrika i angrĂ€nsande delar av landskapen Ăsterbotten och Satakunta.
De flesta av namnen pÄ -mark Àr frÄn Àldre medeltid.[1] Ortnamnsefterledet -mark betyder "grÀnsomrÄde, grÀnsskog". I Syd- och Mellansverige syftar -skog ofta pÄ skogsomrÄden och har senare kommit att beteckna en bygd. De norrlÀndska ortnamnen pÄ -mark syftar redan frÄn början pÄ bebyggelse. Det Àr dÄ frÄgan om nybyggen i skog eller i utmarken.[2]
Utbredning i norra Norrland
[redigera | redigera wikitext]I norra Sverige förekommer byar med efterledet -mark frÀmst i norra à ngermanland, VÀsterbotten och Norrbotten upp till och med NederluleÄ socken. Allra vanligaste Àr de i kustomrÄdet mellan UmeÀlven och SkellefteÀlven, men det finns ocksÄ ganska mÄnga mark-byar norr om SkellefteÀlven.[3] Den nordligaste mark-byn Àr Skatamark knappt tvÄ mil nordost om Boden.[4] Byar med efterledet mark eller marken finns Àven i Medelpad, ett exempel pÄ det Àr byn VÀstermarken Àven kÀnt som VÀstmarken i Attmars socken i Sundsvalls kommun.
Exempel som kan vara frÄn förkristen tid
[redigera | redigera wikitext]Mark-namnen i övre Norrland skiljer sig frÄn liknande namn i södra Sverige genom att förledet vanligen Àr ett mansnamn. SÄ gott som alltid rör det sig om fornnordiska namn som förekom redan pÄ förkristen tid, exempelvis:
- Anund (Anumark och Ansmark i UmeÄ socken)
- Arne (Arnemark i PiteÄ socken)
- Bulle (Bullmark i SĂ€vars socken)
- Erik (Ersmark i SkellefteÄ socken)
- Fale, kortform för Fartegn (Falmark, BureÄ socken)
- Gagnvid (Gagsmark i Byske socken
- Grim eller Grimund (Grimsmark i BygdeÄ socken)
- Gudmund (Gunnismark i SÀvars socken och förmodligen Gummark i SkellefteÄ socken)
- Hemming (Hemmesmark i SĂ€vars socken)
- Hjagge eller Hjalmger (Hjoggmark i UmeÄ socken)
- HÄkan (HÄkmark i UmeÄ socken)
- Hök (Hökmark i LövÄngers socken)
- Sjul eller Sigurd (Sjulsmark i BygdeÄ socken och Sjulsmark i PiteÄ socken)
- Tolv (TĂ„lsmark i SĂ€vars socken)
- Tvare (TvÀrÄmark i SÀvars socken)
- Vibbe eller Vibjörn (Vebomark i LövÄngers socken)
- Ănde eller Ăyvind (Ănnesmark i LövĂ„ngers socken)
- Ăsten (Ersmark ursprungligen Ăstensmark i UmeĂ„ socken, Estersmark ursprungligen Ăstensmark i BygdeĂ„ socken)[5][6]
Möjliga exempel frÄn kristen tid
[redigera | redigera wikitext]Bland de fÄ undantagen med namn frÄn kristen tid mÀrks:
- Blasius Àr möjligen det förnamn som finns i förleden till BlÄsmark i PiteÄ socken. Det Àr i sÄ fall frÄn kristen tid
- Botulf eller Botvid (Botsmark i UmeĂ„ socken) â namnen Ă€r visserligen inhemska men förekom inte i förkristen tid[citat frĂ„n kĂ€lla efterfrĂ„gat]
- Flörik (Flurkmark i UmeĂ„ socken) â namnet tros vara tyskt, ursprungligen frĂ„n det latinska Flores[5][6]
Exempel frÄn oklar tid
[redigera | redigera wikitext]Det finns ocksÄ ett mindre antal mark-namn i Norra Norrland som har andra typer av förled, exempelvis terrÀngord:
- TjÀlamark i UmeÄ socken (av kÀl = skogklÀdd höjd)
- Gravmark i SÀvars socken (av GravÄns djupa fÄra)
- Kasamark i UmeÄ socken (anses komma frÄn ordet kas = rishög, men kan möjligen innehÄlla mansnamnet Kase)[6]
- StÀrkesmark i VÀnnÀs socken (frÄn nÄgon form av mansnamnet Sterke)[7]
- GÀrdsmark, SkellefteÄ socken
- DrÀngsmark, Byske socken
- Klutmark, SkellefteÄ socken
- Kusmark, KĂ„gedalens socken
SpÄr av en nordisktalande norrlÀndsk kolonisation
[redigera | redigera wikitext]Dominansen av förkristna mansnamn tyder pÄ att de flesta mark-byar i övre Norrland anlades i förkristen tid. Detta innebÀr att de antagligen kom till under 1300-talet eller Ànnu tidigare. Utbredningen av mark-byar i övre Norrland anses dÀrför spegla den jordbrukskolonisation som Àgde rum i omrÄdet under medeltiden.[8] Mark-byarna i Lappland, som Ledningsmark och Stridsmark, har dÀremot tillkommit i mycket sen tid.
De Ă€ldsta norrlĂ€ndska socknarna finns förtecknade i 1314 Ă„rs SexĂ„rsgĂ€rd, och nĂ„dde dĂ„ upp till UmeĂ„ och BygdeĂ„. Det innebĂ€r att dessa bygder och andra geografiskt sammanhĂ„llna bygder söder dĂ€rom antagligen fick sockenkyrkor under perioden 1150â1300. Mellannorrlands kristnande inleddes dessförinnan. Bygder norr dĂ€rom fick inte sockenkyrkor förrĂ€n efter 1314.[9]
I södra VÀsterbotten (UmeÄ och SÀvars socknar) mÀrks ett tydligt mönster dÀr byar med ortnamn av riktigt gammal karaktÀr (kanske frÄn 1000-talet) ligger vid vattendragens nedersta delar, medan mark-byarna pÄtrÀffas lÀngre uppströms. Vid SÀvarÄns mynning ligger SÀvar; högre upp lÀngs Än kommer i tur och ordning Gunnismark, TÄlsmark, Bullmark och Botsmark, med Gravmark, Klappmark och Hemmesmark vid mindre biflöden. Vid TÀfteÄns mynning ligger TÀfte; högre upp lÀngs Än hittar man TvÀrÄmark och vid ett biflöde Hjoggmark. Vid TavleÄns mynning lÄg ursprungligen byn Tavle (nu Innertavle och Yttertavle); högre upp följer Anumark, Ersmark och Flurkmark. Vid TvÀrÄns mynning ligger Hiske; dÀrovanför hittar man TjÀlamark.[10]
Ăven de flesta andra mark-byar i VĂ€sterbotten ligger en bit frĂ„n de stora sjöarna och frĂ„n havet. DĂ€rför tros mark-byarna i allmĂ€nhet ha tillkommit genom utflyttning frĂ„n redan existerande byar, vilket innebĂ€r att den Ă€ldsta bygden i omrĂ„det bör vara Ă„tminstone nĂ„gon generation Ă€ldre.[11]
Mark-byar i Finland
[redigera | redigera wikitext]I Finland ligger mark-byarna frĂ€mst i de historiskt svensksprĂ„kiga omrĂ„den som under medeltiden tillhörde KumogĂ„rds lĂ€n (i nuvarande sydligaste Ăsterbotten och norra Satakunta). SĂ€rskilt talrika var mark-byarna i de medeltida storsocknarna NĂ€rpes och Ulvsby. I NĂ€rpes storsocken hade alla inlandsbyar efterleden -mark, dock ingen av kustbyarna. Ett liknande förhĂ„llande rĂ„dde i Ulvsby storsocken. I de numera förfinskade byarna i Satakunta har efterleden ofta Ă€ndrats till -markku.
- Ăvermark i Ăvermarks socken
- Yttermark i NĂ€rpes socken
- Ăstermark i Ăstermarks socken
- PÄskmark i LappfjÀrds socken
- Dagsmark i LappfjÀrds socken
- Mörtmark i Bötoms socken
- Norrmark i Norrmarks socken
- Södermark i Norrmarks socken
- KlÄsmark i Norrmarks socken
- PĂ„mark i PĂ„marks socken
- Karlsmark i Ulvsby socken
- Svartsmark i Ulvsby socken
Utbredning i södra Sverige
[redigera | redigera wikitext]Svenska exempel utanför norra Norrland:
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Lundström, Ulf (2015). Bebyggelsenamnen i BureĂ„, BurtrĂ€sks och LövĂ„ngers socknar i SkellefteĂ„ kommun jĂ€mte studier av huvudleder och nybyggesnamn. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-103305. LĂ€st 6 februari 2020.
- â Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 208â209.
- â Holm (1949), s. 95â96.
- â NorrlĂ€ndsk uppslagsbok, band 3, s. 124.
- 1 2 Holm (1949), s. 99.
- 1 2 3 Holm (1970), s. 53â55.
- â Hagervall, Claes Börje (1986). Ortnamnen i VĂ€sterbottens lĂ€n D. 14 VĂ€nnĂ€s kommun, A Bebyggelsenamn. sid. 67-69. Libris 8209538
- â Holm (1949), s. 99â100.
- â Lars-Erik Edlund, red (1995). NorrlĂ€ndsk uppslagsbok: ett uppslagsverk pĂ„ vetenskaplig grund om den norrlĂ€ndska regionen. [Lapp-Reens]. "Band 3". Tore FrĂ€ngsmyr. UmeĂ„: Norrlands universitetsförlag. sid. 253â324. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X
- â Holm (1970), s. 49â54.
- â Holm (1949), s. 97.
KĂ€llor
[redigera | redigera wikitext]- Holm, Gösta (1949). âOrtnamnen i LövĂ„ngerâ. LövĂ„nger: en sockenbeskrivning under medverkan av flere fackmĂ€n. D. 2. UmeĂ„. sid. 90â157. Libris 1202237
- Holm, Gösta (1970). âNĂ„gra Ă€ldre ortnamnâ. UmeĂ„ sockens historia. [UmeĂ„]: [DrĂ€tselkammaren]. sid. 49â69. Libris 895474
- Edlund Lars-Erik, FrÀngsmyr Tore, red (1995). NorrlÀndsk uppslagsbok: ett uppslagsverk pÄ vetenskaplig grund om den norrlÀndska regionen. Bd 3, [Lapp-Reens]. UmeÄ: Norrlands univ.-förl. Libris 1610873. ISBN 91-972484-1-X
