Mikulov
| Mikulov | |||
| Nikolsburg | |||
| Stad | |||
Mikulovs slott och gamla stad | |||
|
|||
| Land | |||
|---|---|---|---|
| Region | Södra MÀhren | ||
| Distrikt | BĆeclav | ||
| HöjdlÀge | 242 m ö.h. | ||
| Koordinater | 48°48âČ20âłN 16°38âČ16âłĂï»ż / ï»ż48.80556°N 16.63778°à | ||
| Area | 45,34Â kmÂČ | ||
| FolkmÀngd | 7 407 (1 januari 2016)[1] | ||
| BefolkningstĂ€thet | 163 invĂ„nare/kmÂČ | ||
| Först nÀmnd i skrift | 1249[2] | ||
| BorgmÀstare | Rostislav Koƥtial (ODS) | ||
| Tidszon | CEST (UTC+1) | ||
| Â -Â sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Postnummer | 692 01 | ||
| Geonames | 3070720 | ||
|
LĂ€ge i Tjeckien
| |||
| Wikimedia Commons: Mikulov | |||
| Webbplats: www.mikulov.cz www.mikulovskoregion.cz | |||



Mikulov (tyska: Nikolsburg) Ă€r en stad i Södra MĂ€hren i Tjeckien, vid grĂ€nsen mot Niederösterreich i Ăsterrike. Staden Ă€r ett populĂ€rt turistmĂ„l i Tjeckien, kĂ€nd för vinodling och arkitektoniska sevĂ€rdheter. I dess omgivning ligger bland annat naturreservatet PĂĄlava och kulturlandskapet Lednice-Valtice. Per den 1 januari 2016 hade staden 7 407 invĂ„nare.[1]
Historia[3]
[redigera | redigera wikitext]à r 1249 skÀnkte tjeckiske kungen Ottokar II Mikulov till Jindrich von Liechtenstein och efter det tillhörde MikulovslÀkten Liechtenstein fram till 1572, dÄ den sista arvingen dog.
DĂ€refter övergick staden till Adam von Dietrichstein pĂ„ order av kejsaren Maximilian II. Adams efterföljare kardinal Franz Seraph von Dietrichstein (1570â1636) förĂ€ndrade staden systematiskt för att passa hans höga position i samhĂ€llet och kyrkan. Under den tiden byggdes flera kyrkor och ett kloster samt lĂ€t renovera slottet i enlighet med renĂ€ssansens stilideal.
Under det trettioÄriga kriget plundrades staden och slottet av svenska trupper (1645).[4][5] Den svenska armén tog med sig kardinal Franz von Dietrichsteins bibliotek tillbaka till Sverige genom att frakta böckerna i 48 trÀtunnor.[6]
Under 1700-talet eldhÀrjades staden ett flertal gÄnger vilket förÀndrade stadens utseende. Vid slutet av 1700-talet hade Mikulov 7 440 invÄnare som bodde i 591 hus vilket gjorde Mikulov till den femte största staden i MÀhren. Av dessa bodde cirka 3 000 i det judiska kvarteret.
Det tidiga 1800-talet var den sista perioden av stark ekonomisk tillvĂ€xt i Mikulov. TillvĂ€xten avtog nĂ€r byggandet av jĂ€rnvĂ€gen mellan Wien och Brno drogs genom BĆeclav i stĂ€llet för Mikulov.
FrÄn och med Är 1938 ockuperades staden av tyska styrkor och de flesta judiska invÄnarna deporterades till koncentrationslÀger.
Mikulovs grĂ€nsnĂ€ra lĂ€ge gjorde att den under det kommunistiska styret i Tjeckoslovakien 1948â1989 blev isolerad. GrĂ€nserna var bevakade och staden lĂ„g bortom alla viktiga trafikförbindelser. Detta hade dock positiva konsekvenser i och med att staden inte byggdes om och mĂ„nga historiska byggnader bevarades.
Efter att grÀnserna öppnades 1989 började staden förnyas och mÄnga historiska byggnader renoverades. Mikulov blev sÄ smÄningom till ett omtyckt turistmÄl frÀmst för tjeckiska och österrikiska resenÀrer.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Den lilla tjeckiska staden Mikulov ligger i södra MĂ€hren, i distriktet BĆeclav, nĂ€ra grĂ€nsen till Ăsterrike. Staden Ă€r belĂ€gen 242 m. ö. h. vid kanten av bergskammen PĂĄlava. Sjöarna NovĂ© mlĂœny ligger i nĂ€rheten.
Vinodling
[redigera | redigera wikitext]Staden Ă€r centrum för den s.k. Mikulovskoregionen som omfattar 17 historiska smĂ„ vinbyar.[7] Det Ă€r en av fyra vinregioner i MĂ€hren. Klimatet Ă€r varmt och torrt och jorden Ă€r rik pĂ„ kalk. De kĂ€ndaste vingĂ„rdarna finns pĂ„ slĂ€nten vid PĂĄlava-kullarna, i de historiska byarna Pavlov, HornĂ VÄstonice, DolnĂ VÄstonice och PernĂĄ. Förutom Mikulov Ă€r Ă€ven staden Valtice center för vinkultur i omrĂ„det. I MikulovomrĂ„det Ă€r det frĂ€mst vita viner som produceras. Förutom egna vindruvssorter sĂ„ som PĂĄlava och Aurelius odlas Ă€ven Welschriesling, GrĂŒner veltliner, Pinot gris och Chardonnay, i norra delen av PĂĄlava finns Ă€ven Rheinriesling och Traminer. ValticeomrĂ„det Ă€r mer kĂ€nd för Neuburg och GrĂŒner silvaner.
SevÀrdheter
[redigera | redigera wikitext]Mikulovslottet
[redigera | redigera wikitext]Slottet, som i dag inhyser regionalmuseet, ligger ovanför Mikulovs gamla stad. En gĂ„ng i tiden vaktades grĂ€nsen mellan MĂ€hren och Ăsterrike frĂ„n ett slott som byggdes av kung Ottokar I. Efterföljande Ă€gare byggde gradvis om det romanska slottet i enlighet med samtida ideal vilket resulterade i dagens barockslott. Det finns nĂ„gra bevarade gotiska element, bland annat tornet med Jungfru Marias och Johannes Döparens kapell frĂ„n 1380, porten till den inre borggĂ„rden, samt delar av slottets kĂ€llare. Regionalmuseets utstĂ€llningar inkluderar Dietrichsteingalleriet, en utstĂ€llning om romare och germaner i PĂĄlavaomrĂ„det, samt en utstĂ€llning om vinframstĂ€llning.
Judiska kvarteret och kyrkogÄrden
[redigera | redigera wikitext]Det medeltida mikvebadet Ă€r belĂ€get pĂ„ det tidigare LĂĄzeĆskĂ©torget. DĂ€r genomgick ortodoxa judar ett rituellt bad för att rena sig inför sabbaten och andra heliga dagar.
Synagogan Àr det sista överlevande exemplet pÄ den polska modellen av tempel; fyra kupoler stöds av fyra pelare i mitten. Synagogan dateras till 1550, och fick sin nuvarande barockstil efter en brand Är 1720. I dag finns dÀr en utstÀllning om MÀhrens judiska befolkning. PÄ medeltiden var Mikulov ett viktigt center för judisk kultur och under tre Ärhundraden, frÄn mitten av 1500-talet till mitten av 1800-talet, var Mikulov sÀte för MÀhrens chefsrabbiner. De judiska kvarteren var belÀgna pÄ slottskullens vÀstsida, och av de frÄn början 317 husen finns idag 90 kvar. MÄnga av dem bÀr arkitektoniska element frÄn renÀssansen, barocken och klassicismen. Alla intressanta judiska monument Àr sammanlÀnkade via en informationsslinga som man kan promenera runt.
Mikulovs judiska kyrkogÄrd Àr en av de största i Tjeckien. Det finns totalt cirka 4000 gravstenar, och de Àldsta som gÄr att uttyda Àr runt 400 Är gamla. Kvaliteten pÄ stenarna Àr mycket hög, och stenhuggare frÄn hela MÀhren försökte uppnÄ den höga graden av yrkesskicklighet som stod att finna dÀr. PÄ kyrkogÄrden ligger mÄnga berömda rabbiner begravda, till exempel Menachem Mendel Krochmal, Shemuel Shmelke Horovic och Mordechai Benet.
Familjen Dietrichsteins grav
[redigera | redigera wikitext]St Annas kyrka, byggd 1623 och ritad av arkitekten Johann Bernhard Fischer von Erlach, brann ner Är 1784. Endast de yttre vÀggarna och fasaden Äterstod. I mitten pÄ 1800-talet lÀt familjen Dietrichstein bygga om kyrkan till en familjekrypta. Den innehÄller i dagslÀget 45 kistor med medlemmar ur familjen.
Kyrkor
[redigera | redigera wikitext]Johannes Döparens kyrka Àr berömd för sina enorma takfresker, skapade av den berömde konstnÀren Franz Anton Maulbertsch. Tack vare detta mÀsterverk anses kyrkan vara den frÀmsta av de sena barockkyrkorna i Europa.
St Wenceslas kyrka har ett fyra vÄningar högt renÀssanstorn som lades till originalbyggnaden i gotisk stil efter en brand 1584. Nedanför tornet finns en utstÀllning om stans framvÀxt och utveckling.
Kozi hradek borgruin och utsiktstorn
[redigera | redigera wikitext]En tvÄ vÄningar hög artillerifÀstning med övre galleri och skjuthÄl byggdes pÄ 1400-talet pÄ en strategisk plats ovanför staden. Idag Àr den öppen för allmÀnheten och Àr en trevlig rastplats med en vacker utsikt.
SvatĂœ kopeÄek korsvĂ€gsstationer
[redigera | redigera wikitext]PĂ„ toppen av SvatĂœ kopeÄek ("Den heliga kullen") stĂ„r Sankt Sebastians kyrka, ett klocktorn samt KorsvĂ€gsstationskapellet (se ovan). Tack vare sitt överflöd av skyddade och hotade vilda djur och vĂ€xter har det klassats som naturreservat.
Sankt Sebastians kyrka Àr en kÀnd vallfartsort. Originalkapellet frÄn 1623 och den senare kyrkan brÀndes ner ett flertal gÄnger, men den största förödelsen skedde 1786; kyrkan stÀngdes under reformationen och inredningen sÄldes. Den öppnades Äter 1863 för att fira tusenÄrsjubileet av missionÀrerna Sankt Kyrillos och Sankt Methodios anlÀndande i MÀhren. TvÄ Är senare Äterhelgades kyrkan pÄ Jungfru Marias födelsedag.
Turoldgrottorna
[redigera | redigera wikitext]Turoldgrottorna finns i Turolds naturreservat norr om staden. I dem finns unika karstformationer som bestÄr av sediment som dateras till juraperioden. I modern tid har man börjat undersöka systemet, och i dagslÀget har man kartlagt över 2000 meter. Grottorna Àr Àven ett av de viktigaste övervintringsstÀllena för fladdermöss som stÄr att finna i Tjeckien.
Friluftsliv
[redigera | redigera wikitext]
Vandringsleder
[redigera | redigera wikitext]Den tjeckiska vandringsföreningen ser till att vandringslederna Àr vÀl utmÀrkta. Vissa leder Àr mer krÀvande pÄ grund av höjdskillnaderna inom PålavaomrÄdet. I Lednice-Valtice arealen finns det dock flera enklare spÄr som gÄr förbi arkitektoniska monument i den stora slottsparken.
Cykelleder
[redigera | redigera wikitext]I omrÄdet finns det flera cykelleder lÀmpade för endagsutflykter. Man kan Àven nÄ omrÄdet pÄ cykel via de internationella cykellederna Greenways och Amber Trail. Det gÄr att nÄ de flesta intressanta turistmÄlen i omrÄdet via cykellederna, det Àr dock inte tillÄtet att cykla i naturreservaten.
Vinleder
[redigera | redigera wikitext]I omrÄdet finns fyra populÀra vinleder. PÄ alla leder finns flera informationstavlor pÄ engelska. Den 20 kilometer lÄnga Mikulov-vinleden kan man ta sig fram pÄ till fots, via cykel eller bil. PÄ vÀgen finns flera vinbyar med unika vinkÀllare i barockstil. TvÄ kortare leder omgÀrdar byn Pavlov och staden Valtice. Cykelleden kring Mikulov Àr 82 kilometer lÄng och korsar hela vinregionen.
Extrem idrott
[redigera | redigera wikitext]Pålava Àr ett kÀnt mÄl för skÀrmflygningsentusiaster[8] Det finns Àven klÀttringsmöjligheter pÄ klipporna men pÄ grund av det kÀnsliga fÄgellivet Àr klÀttring endast tillÄten under en begrÀnsad period pÄ hösten och bara pÄ vissa klippor.[9]
I nÀrheten av Mikulov ligger Nove mlyny-sjöarna som har gynnsamma förhÄllanden för vindsurfing och kitesurfing. De tre sjöarna har tillsammans en yta om mer Àn 30 kvadratkilometer och det platta landskapet ger starka vindar.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 PoÄet obyvatel v obcĂch ÄeskĂ© republiky k 1. 1. 2016. Population of municipalities of the Czech republic, 1 January 2016. (tjeckiska) (engelska) (xlsx) (pdf) Arkiverad 9 april 2020 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 10 oktober 2013. https://web.archive.org/web/20131010234859/http://www.mikulovskoregion.cz/cze/db/pruvodce/mesta_obce/mikulov.htm. LĂ€st 25 oktober 2011.
- â Vrbkova, S. (ed.) (1998): Mikulov: Where Houses Sing. ARC Mikulov.
- â âLista aff the Principalske StĂ€der och fasta Platser som aff H. Excell. Feldtm. Torstenson, effter den wedh Jankowitz erhĂ„llin Victorien, occuperade Ă€reâ. Ordinari Post Tijdender: s. 2. 11 juni 1645.
- â âCopia aff Hans Excell. Feltm. Her Linnar Torstensons eghit Breeff skrifwit til Ăfwersten Nierod Commendanten i Gross Glogaw sub dato Mistelbach den 8. Apr. 1645â. Extraordinari Post Tijdender: s. 4. 17 maj 1645.
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120324174204/http://www.mikulov.cz/tourism/monuments-and-sights/chateau/points-of-interest/. LĂ€st 26 oktober 2011.
- â âArkiverade kopianâ. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714142808/http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/mesta_obce/. LĂ€st 26 oktober 2011.
- â âParaglidingâ (pĂ„ tjeckiska). palava.ochranaprirody.cz. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201101914/http://www.palava.ochranaprirody.cz/wps/portal/cs/palava/o-sprave-chko/!ut/p/c5/DcrhtkIwAADgZ7kP0BkncfykrYxppij747iFaEYZuT397Xx_P8DBlyzmpi5U08tCgAvgZk4Jsze7jaHt7cTRcGAjMz5CnVIL-IDXov_9zvMhGy04hjVyLpHRkwAJKH0PFcrJCF6bLx7Tq4QmDg7rUPv86c9SfyzDzNhclfzWfBRMSFWmSadcrDOpauxVpXNXxWrfjt4QTrv21p-xZrfRNFmxfLnU8e8Tcre5cXrrQxeJFB7nZduMeXBi9Joy7EJTGIgswSzEipGxCXkHhkf28w_i9hf5/?sentByLeftNavigation=true. LĂ€st 2 november 2011.
- â âHorolezectvĂâ (pĂ„ tjeckiska). palava.ochranaprirody.cz. Arkiverad frĂ„n originalet den 1 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120201075631/http://www.palava.ochranaprirody.cz/wps/portal/cs/palava/o-sprave-chko/!ut/p/c5/DcpLcoIwAADQs_QATFD5yDL8BKQGAibAJhNsDZRIpIJVT1_nbR9owNvI773gc69GLkEFGouhNHfM0DT0nXOEerx3AgsX_gohGySgEVK170kP9c32b58igFVmqHQ_TBEqvmOdxyucR4-1i-cfjWEXI3kZlzYh3EIXbHreF-GUPWmoDsnkZ2EV0178zjl6-X-Y1EqYcm7uAz-lyRbKNDcXe9OWwWJAqMSLuB3MtKNVFeVZmwrZGd11YA9yXityQp7e2HSLIskCpyTMand0A65D_fEPp1wAIA!!/?sentByLeftNavigation=true. LĂ€st 2 november 2011.
- â âWater sportsâ (pĂ„ engelska). Mikulovsko. Arkiverad frĂ„n originalet den 14 juli 2014. https://web.archive.org/web/20140714185501/http://www.mikulovskoregion.cz/eng/db/pruvodce/sport/vodni_sporty.htm. LĂ€st 2 november 2011.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Mikulov.
