Hoppa till innehÄllet

Mortsel

Mortsel
Stadskommun
Vy över centrala Mortsel
Vy över centrala Mortsel
Mortsels flagga
Mortsels vapen
Land Belgien Belgien
Provins Antwerpen
Arrondissement Arrondissement Antwerpen
Koordinater 51°10â€Č13″N 4°27â€Č24â€łĂ–ï»ż / ï»ż51.17028°N 4.45667Â°Ă–ï»ż / 51.17028; 4.45667
Centralort Mortsel
Area 7,78 kmÂČ (2019)[1]
FolkmÀngd 26 157 (2020)[2]
BefolkningstĂ€thet 3 362 invĂ„nare/kmÂČ
Politik  
 - BorgmĂ€stare Erik Broeckx (2013–) (N-VA)
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postnummer 2640[3]
Riktnummer 03
Kommunkod 11029
Geonames 2790677
Kommunens lÀge i provinsen Antwerpen.
Kommunens lÀge i provinsen Antwerpen.
Kommunens lÀge i provinsen Antwerpen.
Provinsens lÀge i Belgien
Provinsens lÀge i Belgien
Provinsens lÀge i Belgien
Wikimedia Commons: Mortsel
Webbplats: https://www.mortsel.be/
Redigera Wikidata

Mortsel (nederlĂ€ndskt uttal: [ˈmɔrtsəl]) Ă€r en stad och kommun i provinsen Antwerpen i regionen Flandern i Belgien. Kommunen har cirka 26 157 invĂ„nare (2020).

Kommunen har en yta pĂ„ 7,78 kmÂČ, varav 79,37 procent bestĂ„r av bebyggd mark, 17,46 procent av jordbruksmark och 0,6 procent av skogsmark. Det finns tre vattendrag: Koude Beek, Fortloop och Zwarte Beek, som alla mynnar ut i floden Schijn.

De angrÀnsande kommunerna Àr Antwerpen (distrikten Wilrijk, Berchem och Deurne) i nordvÀst, Edegem i sydvÀst och Borsbeek, Boechout och Hove i öst.

Ortnamnet kommer troligen frĂ„n de germanska orden ”mor” (som betyder ”myr”) och ”sali” (som betyder ”hus bestĂ„ende av ett enda rum”). Namnet förekommer för första gĂ„ngen i en pĂ„vlig kungörelse frĂ„n 1150 om ”altaret i Mortezele”. Samma plats nĂ€mns Ă€ven 1158 av biskop Nicolaas I av ChiĂšvres, men betecknas dĂ„ med namnet Mortsella.

FrÄn Är 1387 blev platsen ett lÀn som tillhörde herrarna av Cantecroy. 1570 ingick det in ett grevskap som Àven omfattade byarna Edegem, Luithagen, Boechout, Borsbeek, Hove, Vremde, Kontich, Waarloos, Reet och Aartselaar. Omkring 1600 föll grevskapet isÀr. Till slutet av 1800-talet var Mortsel ett jordbrukssamhÀlle som bestod av tre bostadskÀrnor (Mortsel-Dorp, Oude-God och Luithagen), nÄgra slott (Cantecroy, Koeisteert och Ten Dorpe) och nÄgra gÄrdar (Schranshoeve och Diezegemhoeve).[4]

PÄ 1890-talet sattes industrialiseringsprocessen igÄng, bland annat av grundandet av cykel- och bilföretaget Minerva (som gick i konkurs 1934) och fotografiföretaget Gevaert (som Är 1964 fusionerades med det tyska företaget Agfa). Detta ledde till en ökning av folkmÀngden.[4]

Tack vare den ökade befolkningstÀtheten och urbaniseringen fick Mortsel 1999 titeln stad.

Bombanfallet 1943

[redigera | redigera wikitext]

Den 5 april 1943 slÀppte 95 amerikanska flygplan totalt 774 bomber över Mortsel och jÀmnade kvarteret Oude-God med marken. Bomberna var egentligen avsedda för ERLA-fabrikerna (de tidigare Minervafabrikerna), som under kriget anvÀndes av de tyska ockupanterna för tillverkning av flygplansdelar. Endast 4 bomber trÀffade dock mÄlet; 33 andra hamnade i bostadsomrÄden omkring. 936 mÀnniskor dödades vid attacken, och det var dÀrmed den dödligaste bombningen i Belgien under andra vÀrldskriget.[5]

SevÀrdheter

[redigera | redigera wikitext]
Slottet Cantecroy.

Bland de viktigaste sevÀrdheterna kan man nÀmna Sint-Benedictuskyrkan och slottet Cantecroy, som Àr nÄgra av de fÄ byggnader som finns kvar frÄn perioden innan 1900-talet.[4] Sint-Benedictuskyrkan Àr den Àldste kyrkan i Mortsel och ligger pÄ den högsta platsen i kommunen.[6] Slottet Cantecroy (hÀrlett frÄn namnet Cantincrode) byggdes mellan 1200- och 1300-talen och Àr ett av de Àldsta slotten i provinsen Antwerpen. Idag innehÄller slottet bostÀder för Àldre personer, men det finns Àven delar som Àr öppna för allmÀnheten.

År 1860 byggdes Fort IV, ett av de Ă„tta forten i BrialmontbĂ€ltet som anlades för att skydda staden Antwerpen. Den har haft en begrĂ€nsad anvĂ€ndning under Första VĂ€rldskriget, men har sedan dess endast anvĂ€nts som kasern. Fortet, som sedan 2000 tillhör staden, Ă€r det bĂ€st bevarade av Brialmontforten. Utsidan har blivit grönomrĂ„de och Ă€r tillgĂ€nglig för allmĂ€nheten Ă„ret runt. PĂ„ insidan organiseras ibland guidade turer.[7]

Varje Är Àger musikfestivalen CantRock rum pÄ fotbollsplanen Cantincrode. Den anordnades för första gÄngen 1996 och har sedan 2012 blivit ett Ärligt evenemang.[8]

NĂ€ringsliv

[redigera | redigera wikitext]
Agfa-Gevaert.

Det multinationella företaget Agfa-Gevaert har sitt huvudkontor i Mortsel.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Mortsel ligger vid en knutpunkt av olika jÀrnvÀgslinjer och har dÀrför fyra jÀrnvÀgsstationer: Mortsel, Mortsel-Deurnesteenweg, Mortsel-Liersesteenweg och Mortsel-Oude-God. Det finns Àven tvÄ spÄrvagnslinjer som förbinder kommunen med grannstaden Antwerpen: linje 7 och 15.

PÄ grund av det stora antalet bilköer betraktas Mortsel som den trafiktÀtaste kommunen i Flandern.[9]

Referenser i populÀrkultur

[redigera | redigera wikitext]

Delar av teveserien Het Huis Anubis spelades in pÄ Hof Ten Dorpe i Mortsel.

  1. ↑ Totale oppervlakte volgens het Kadasterregister, BelgiĂ«, gewesten en provincies (pĂ„ nederlĂ€ndska), Algemene Directie Statistiek, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  2. ↑ Bevolking per gemeente op 1 januari 2020 (pĂ„ nederlĂ€ndska), Algemene Directie Statistiek, lĂ€s online.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  3. ↑ Crossroads Bank for Enterprises.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  4. 1 2 3 ”Mortsel”. Inventaris Onroerend Erfgoed. https://inventaris.onroerenderfgoed.be/erfgoedobjecten/120690. LĂ€st 1 juli 2016.
  5. ↑ ”Bombing of Mortsel” (pĂ„ nederlĂ€ndska). 3 september 2015. https://pieterserrien.be/english/bombing-of-mortsel/. LĂ€st 1 juli 2016.
  6. ↑ ”Parochiekerk Sint-Benedictus”. Inventaris Onroerend Erfgoed. http://inventaris.onroerenderfgoed.be/dibe/relict/13659. LĂ€st 1 juli 2016.
  7. ↑ ”Fort 4”. www.mortsel.be. Arkiverad frĂ„n originalet den 22 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160822095122/http://www.mortsel.be/Evenementen/Fort_4. LĂ€st 1 juli 2016.
  8. ↑ ”CANTROCK”. CantRock Festival 2016 - 13 & 14 mei. Arkiverad frĂ„n originalet den 11 augusti 2016. https://web.archive.org/web/20160811115339/http://www.cantrock.com/cantrock.html. LĂ€st 1 juli 2016.
  9. ↑ ”Mortsel en Aalst slikken meeste verkeer”. http://deredactie.be/cm/vrtnieuws/binnenland/1.1252329. LĂ€st 3 juli 2016.

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]