Hoppa till innehållet

NGC 4526

Från Wikipedia
NGC 4526
Supernova SN 1994D (längst ner till vänster) i utkanten av NGC 4526:s centrala skiva
Observationsdata
StjärnbildJungfrun
Rektascension12t 34m 03,029s[1]
Deklination+07° 41′ 56,90″[1]
Rödförskjutning0,001494 ± 0,000027 km/s
Avstånd55 ± 5 miljoner (16,9 ± 1,6 Mparsec)[2]
52 miljoner (15,8 Mparsec)[3] ljusår
TypSAB(s)0°[4]
Skenbar storlek7,2 × 2,4 bågminuter[5]
Skenbar magnitud10,7[5]
Upptäckt
Upptäcktsår17 augusti 1784
UpptäckareWilhelm Herschel
Andra beteckningar
NGC 4560, UGC 7718, PGC 41772, CGCG 042-155, MCG +01-32-100, IRAS 12315+0758[5]
Se även: Galaxer, Lista över galaxer

NGC 4526 (även listad som NGC 4560)  är en linsformad galax med en inbäddad stoftskiva, belägen ungefär 55 miljoner ljusår från solsystemet[2] i stjärnbilden Jungfrun. Den upptäcktes år 1784 av Wilhelm Herschel.[6] Herschel observerade den igen den 28 december 1785, vilket resulterade i att galaxen fördes in två gånger i New General Catalogue.[6]

Galaxen ses från jorden nästan från kanten. Den morfologiska klassificeringen är SAB(s)0°,[4] vilket anger en linsformad struktur med en svag stav över mitten och rena spiralarmar utan ring.[7] Den tillhör Virgohopen och är en av de ljusaste kända linsformade galaxerna.[4] I galaxens yttre halo tyder de klotformiga stjärnhopernas omloppshastighet[8] på onormal brist på mörk materia, med endast 43 ± 18 procent av massan inom 5 effektiva radier.

Den inre kärnan i galaxen uppvisar en ökning av stjärnbanornas rörelser, vilket tyder på närvaro av en central mörk massa. Den bäst anpassade modellen för rörelsen av molekylär gas i kärnregionen antyder att det finns ett supermassivt svart hål med ungefär 4,5 +4,2−3,0 x 108  (450 miljoner) gånger solens massa.[9] Detta är det första objektet vars svarta håls massa har uppskattats genom att mäta rotationen av gasmolekyler runt dess centrum med en astronomisk interferometer (i detta fall Combined Array for Research in Millimeter-wave Astronomy).

Två supernovor har observerats i NGC 4526:

  • SN 1969E (okänd typ, mag. 16) upptäcktes av Enrique Chavira den 23 mars 1969.[10][11]
  • SN 1994D ( typ Ia , mag. 15.2) upptäcktes oberoende av varandra av Leuschner Observatory Supernova Search och av Dr. M. Richmond, den 7 mars 1994, ungefär två veckor innan den nådde sin maximala ljusstyrka.[12] Den orsakades av explosionen av en vit dvärgstjärna bestående av kol och syre.[13]
Bredare bild från Hubbleteleskopet som visar höljet av mer avlägsna stjärnor i omloppsbana
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, NGC 4526, 31 mars 2025.
  1. 1 2 Skrutskie, Michael F.; Cutri, Roc M.; Stiening, Rae; Weinberg, Martin D.; Schneider, Stephen E.; Carpenter, John M.; Beichman, Charles A.; Capps, Richard W.; et al. (1 februari 2006). ”The Two Micron All Sky Survey (2MASS)”. The Astronomical Journal 131 (2): sid. 1163–1183. doi:10.1086/498708. ISSN 0004-6256. https://archive.org/details/sim_astronomical-journal_2006-02_131_2/page/1163.
  2. 1 2 Tonry, J. L.; Dressler, A.; Blakeslee, J. P.; Ajhar, E. A.; Fletcher, A. B.; Luppino, G. A.; Metzger, M. R.; Moore, C. B. (2001). ”The SBF Survey of Galaxy Distances. IV. SBF Magnitudes, Colors, and Distances”. Astrophysical Journal 546 (2): sid. 681–693. doi:10.1086/318301. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0011223.
  3. ↑ Hatt, Dylan; Freedman, Wendy L.; Madore, Barry F.; Beaton, Rachael L.; Hoyt, Taylor J.; Jang, In Sung; Lee, Myung Gyoon; Monson, Andrew J.; et al. (Juli 2018). ”The Carnegie-Chicago Hubble Program. IV. The Distance to NGC 4424, NGC 4526, and NGC 4356 via the Tip of the Red Giant Branch”. The Astrophysical Journal 861 (2): sid. 10. doi:10.3847/1538-4357/aac9cc. 104. https://arxiv.org/abs/1806.02900.
  4. 1 2 3 Burstein, D. (November 1979). ”Structure and origin of S0 galaxies. I - Surface photometry of S0 galaxies”. Astrophysical Journal Supplement Series 41: sid. 435–450. doi:10.1086/190625.
  5. 1 2 3 ”NASA/IPAC Extragalactic Database”. Results for NGC 4526. http://nedwww.ipac.caltech.edu/. Läst 18 oktober 2006.
  6. 1 2 Courtney Seligman. ”New General Catalog Objects: NGC 4500 - 4549”. https://cseligman.com/text/atlas/ngc45.htm#4526. Läst 17 oktober 2021.
  7. ↑ Buta, Ronald J.; Corwin, Harold G.; Odewahn, Stephen C. (2007). Atlas of Galaxies. Cambridge University Press. sid. 13–17. https://books.google.com/books?id=g-P7dCbB5MEC&pg=PA16.
  8. ↑ Alabi, Adebusola B.; Forbes, Duncan A.; Romanowsky, Aaron J.; Brodie, Jean P.; Strader, Jay; Janz, Joachim; Usher, Christopher; Spitler, Lee R.; et al. (20 maj 2016). ”The SLUGGS survey: the mass distribution in early-type galaxies within five effective radii and beyond”. Monthly Notices of the Royal Astronomical Society 460 (4): sid. 3838–3860. doi:10.1093/mnras/stw1213. https://arxiv.org/abs/1605.06101.
  9. ↑ Davis, Timothy A.; ((Bureau)), Martin; Cappellari, Michele; Sarzi, Marc; Blitz, Leo (Februari 2013). ”A black-hole mass measurement from molecular gas kinematics in NGC4526”. Nature 494 (7437): sid. 328–330. doi:10.1038/nature11819. PMID 23364690. https://arxiv.org/abs/1301.7184.
  10. ↑ Gingerich, Owen (27 mars 1969). ”Circular No. 2139”. Central Bureau for Astronomical Telegrams. Smithsonian Astrophysical Observatory. http://www.cbat.eps.harvard.edu/IAUCs/IAUC2139.jpg. Läst 2 december 2024.
  11. ↑ Kowal, C. T.; Sargent, W. L. W. (November 1971). ”Supernovae discovered since 1885”. Astronomical Journal 41: sid. 756–764. doi:10.1086/111193.
  12. ↑ Treffers, R. R.; Filippenko, A. V.; Van Dyk, S. D.; Richmond, M. W.; Martel, A.; Goodrich, R. W. (1994). ”Supernova 1994D in NGC 4526”. International Astronomical Union Circular (5946): sid. 2.
  13. ↑ Lentz, Eric J.; Baron, E.; Branch, David; Hauschildt, Peter H. (Augusti 2001). ”Non-LTE Synthetic Spectral Fits to the Type Ia Supernova 1994D in NGC 4526”. The Astrophysical Journal 557 (1): sid. 756–764. doi:10.1086/322239. https://arxiv.org/abs/astro-ph/0104225.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
   NGC 4524  •  NGC 4525  •  NGC 4526  •  NGC 4527  •  NGC 4528