Petaurus
| Petaurus | |
| Petaurus breviceps | |
| Systematik | |
|---|---|
| DomÀn | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | RyggstrÀngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | DĂ€ggdjur Mammalia |
| Ordning | FÄframtandade pungdjur Diprotodontia |
| Familj | Flygpungekorrar Petauridae |
| SlÀkte | Petaurus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Petaurus | |
| Auktor | Shaw 1791 |
| Utbredning | |
| Arter | |
| Se text | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Petaurus Àr ett slÀkte i familjen flygpungekorrar (Petauridae) med fem till sju arter. Dessa djur har liksom flygekorrar utvecklat en flygmembran mellan extremiteterna och kan svÀva flera meter mellan trÀden. Trots liknande egenskaper Àr dessa tvÄ djurgrupper inte slÀkt med varandra.
Utbredning
[redigera | redigera wikitext]Arterna förekommer pÄ den indonesiska ön Halmahera som tillhör Moluckerna och pÄ mindre öar i nÀrheten. Dessutom lever de pÄ Nya Guinea samt i nordöstra och östra Australien.[1]
KĂ€nnetecken
[redigera | redigera wikitext]Arternas viktigaste kÀnnetecken Àr flyghuden som strÀcker sig frÄn handleden till vristen och som brukas genom att strÀcka ut extremiteterna. PÀlsen har pÄ ovansidan en grÄaktig fÀrg och undersidan Àr ljusare, gul- eller vitaktig. En svart strimma strÀcker sig frÄn huvudet lÀngs över ryggen till svansen. Dessutom finns svart-vita mönster i ansiktet.[1] Dessa flygpungekorrar nÄr en kroppslÀngd mellan 12 och 32 centimeter (utan svans) samt en vikt mellan 80 och 700 gram. SjÀlva svansen Àr yvig och 15 till 48 centimeter lÄng.[1]
LevnadssÀtt
[redigera | redigera wikitext]Petaurus lever huvudsakligen i öppna skogar och Àr frÀmst aktiva pÄ natten. PÄ dagen vilar de i bon av blad som ofta ligger i trÀdens hÄligheter. De har förmÄga att svÀva pÄ en nerÄt lutande strÀcka över 100 meter och kan byta riktning nÀr de manövrerar med svansen. Det horisontala av stÄndet mellan startplatsen och mÄlet kan vara upp till 45 meter.[1]
Individerna lever vanligen i grupper som bestÄr av dominanta förÀldrar samt flera generationer ungar. Varje grupp har ett revir som försvaras noga mot inkrÀktare. Dessa pungdjur har olika lÀten för att kommunicera med varandra.[1]
Föda
[redigera | redigera wikitext]Arterna Àr allÀtare och livnÀr sig bland annat av trÀdens vÀtskor, blommor och nektar samt av spindeldjur, insekter och mindre ryggradsdjur. NÀr tillgÄngen till föda Àr lÄgt kan de falla i ett kortvarigt stelt tillstÄnd (torpor).[1]
Fortplantning
[redigera | redigera wikitext]Arter som lever i norra delar av utbredningsomrÄdet har inga sÀrskilda parningstider men de arter som lever i Australien föder sina ungar vanligen under vintern eller vÄren (juni till november). DrÀktigheten varar i 16 till 21 dagar och per kull föds ett eller tvÄ ungdjur, sÀllan tre. Ungarna lever sina första 70 till 100 dagar i moderns pung (marsupium) och stannar ytterligare tvÄ mÄnader i boet. I boet Àr bÀgge förÀldrar ansvariga för ungarnas uppfostring. Efter cirka tvÄ Är Àr ungarna könsmogna. Den Àldsta kÀnda individen i fÄngenskap blev 14 Är gammal.[1]
Arter
[redigera | redigera wikitext]- Korthuvad flygpungekorre (Petaurus breviceps) har det största utbredningsomrÄdet. Den lever pÄ Halmahera, Nya Guinea och nordöstra Australien. Dessutom infördes arten pÄ Tasmanien. Den Àr en av de mindre arterna i slÀktet.
- Petaurus norfolcensis förekommer i östra och sydöstra delar av Australien. Den liknar den förstnÀmnda arten men Àr betydligt större.
- Petaurus australis Àr den största arten i slÀktet och lever likasÄ i östra Australien. Djurets mönster i ansiktet Àr inte lika tydligt som hos andra arter i slÀktet. PÀlsen Àr mera brunaktig.
- Petaurus gracilis lever bara i en mindre region i nordöstra Queensland. Den hotas av skogsröjning och dÀrför finns uppskattningsvis bara 2500 individer kvar. IUCN listar arten som starkt hotad (EN).
- Petaurus abidi beskrevs sÄ sent som 1981 som sjÀlvstÀndig art. Den lever pÄ norra Nya Guinea och listas som akut hotad (CR).
- Petaurus biacensis finns pÄ smÄ öar norr om vÀstra Nya Guinea.
- Ibland listas ytterligare en art frÄn Nya Guinea, P. tafa, men denna populationer rÀknas vanligen som underarter till korthuvad flygpungekorre.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn tysksprÄkiga Wikipedia, 29 oktober 2009.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 5 6 7 Nowak, R. M. (1999) s.139/40 Google books
- â Groves, C. (2005). Wilson, D. E., & Reeder, D. M. (utgivare) Mammal Species of the World (3 upplaga) Johns Hopkins University Press. s. 54-55. ISBN 0-801-88221-4. http://www.bucknell.edu/msw3.
- â Petaurus pĂ„ IUCN:s rödlista, lĂ€st 1 september 2013.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Ronald M. Nowak (1999): Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, ISBN 0801857899
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Petaurus.- Avbildning: en individ som svÀvar
|