Prizren
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
- För andra betydelser, se Prizren (olika betydelser).
| Prizren | |||
| Stad | |||
 | |||
|
|||
| Land |  Kosovo | ||
|---|---|---|---|
| Läge | 400 | ||
| Area | 640 km² | ||
| Folkmängd | 178 112 | ||
| Befolkningstäthet | 278 invånare/km² | ||
| Tidszon | CET (UTC+1) | ||
| - sommartid | CEST (UTC+2) | ||
| Geonames | 786712 | ||
  | |||
| Webbplats: http://kk.rks-gov.net/prizren/ | |||
Prizren (albanska: Prizren med böjningsformen Prizreni; serbiska: Призрен) är en stad och kommun i södra Kosovo, och den näst största i Kosovo med 178 112 invånare. Tätorten hade 121 000 invånare (2011). Prizrendistriktet gränsar i väst till Albanien och i öst till Nordmakedonien.
Prizren är ärkebiskopssäte och har universitet. Det är ett ekonomiskt centrum med industri inom bland annat textilbranschen. I Prizren finns talrika kyrkor och moskéer.
Geografi
[redigera | redigera wikitext]Prizren är beläget på bägge sidor av floden Bistrica, vid foten av bergmassivet Sharri.
Historia
[redigera | redigera wikitext]En antik romersk väg passerade genom Prizren.
Prizren var på 1100-talet Serbiens huvudstad.[1] Staden var på medeltiden ett viktigt handelscentrum.
Under sent 1800-tal blev staden en samlingspunkt för albansk nationalism vilket ledde till att Prizrenförbundet skapades 1878, en rörelse för att ena nationen och befria albanerna inom Osmanska riket.
Staden undgick att bli svårt skadad under Kosovokriget.
Demografi
[redigera | redigera wikitext]I Prizren bor det mestadels albaner men också bosniaker, turkar, serber, romer, goraner med flera. Stadens officiella språk är albanska men även serbiska och turkiska är vanliga språk i staden. Därför hävdar många av de kosovarer som har turkiska som modersmål att de vill kunna använda turkiska i stadens offentliga sektor, exempelvis i domstolen.
| Demografin | |||||||||||||
| År | Albaner | % | Bosniaker | % | Serber | % | Turkar | % | Romer | % | Andra | % | Totalt |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Folkräkn. 1991 | 132 591 | 75,6 | 19 423 | 11,1 | 10 950 | 6,2 | 7 227 | 4,1 | 3 963 | 2,3 | 1 259 | 0,7 | 175 413 |
| 1998 | n/a | n/a | 38 500 | n/a | 8 839 | n/a | 12 250 | n/a | 4 500 | n/a | n/a | n/a | n/a |
| Jan. 2000 | 181 531 | 76,9 | 37 500 | 15,9 | 258 | 0,1 | 12 250 | 5,2 | 4 500 | 1,9 | n/a | n/a | 236 000 |
| Mars 2001 | 181 748 | 81,9 | 22 000 | 9,9 | 252 | 0,1 | 12 250 | 5,5 | 5 424 | 2,4 | n/a | n/a | 221 674 |
| Maj 2002 | 182 000 | 79,6 | 29 369 | 12,8 | 197 | 0,09 | 11 965 | 5,2 | 4 400 | 1,9 | 550 | 0,25 | 228 481 |
| Dec. 2002 | 180 176 | 81,6 | 21 266 | 9,6 | 194 | 0,09 | 14 050 | 6,4 | 5 148 | 2,3 | n/a | n/a | 221 374 |
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Prizren i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1915)
| |||||||||||||||||||||||||
