Propanal
| Propanal | |
| | |
| Systematiskt namn | Propanal |
|---|---|
| Ăvriga namn | Propanaldehyd |
| Kemisk formel | C3H6O eller CH3CH2CHO |
| Molmassa | 58,0808Â g/mol |
| Utseende | FÀrglös vÀtska |
| CAS-nummer | 123-38-6 |
| SMILES | CCC=O |
| Egenskaper | |
| Densitet | 0,81Â g/cmÂł |
| Löslighet (vatten) | 200 g/l |
| SmÀltpunkt | -81 °C |
| Kokpunkt | 46 â 50 °C |
| Faror | |
| Huvudfara | [1] |
| NFPA 704 | |
| LD50 | 1 690 mg/kg (oralt) |
| SI-enheter & STP anvÀnds om ej annat angivits | |
Propanal eller Propanaldehyd Àr en 3-kolaldehyd av propan med formeln CH3CH2CHO. Den Àr en av tvÄ möjliga isomerer. Den andra Àr aceton.
FramstÀllning
[redigera | redigera wikitext]Propanal framstÀlls industriellt genom oxo-syntes av etylen med en metall som katalysator enligt reaktionen:
PÄ detta sÀtt produceras Ärligen flera hundra tusen ton.[2]
Laboratoriemetoder
[redigera | redigera wikitext]Propanaldehyd kan ocksÄ framstÀllas genom att oxidera 1-propanol med en blandning av svavelsyra och kaliumdikromat. à terloppskylaren innehÄller vatten uppvÀrmt till 60 °C, vilket kondenserar oreagerad propanol, men lÄter propanaldehyd passera. PropanaldehydÄngan kondenseras omedelbart till en lÀmplig behÄllare. I detta arrangemang avlÀgsnas bildad propanaldehyd omedelbart frÄn reaktorn, sÄ att den inte överoxideras till propionsyra.[3]
Reaktioner
[redigera | redigera wikitext]Propanaldehyd uppvisar de reaktioner som Àr karakteristiska för alkylaldehyder, till exempel hydrering, aldolkondensationer, oxidationsmedel etc. Det Àr den enklaste aldehyden med en prokiral metylen sÄ att a-funktionaliserade derivat (CH3CH(X)CHO) Àr kirala.
AnvÀndning
[redigera | redigera wikitext]Propanaldehyd anvÀnds framför allt till framstÀllning av trimetyloletan (CH3C(CH2OH)3) genom en kondensationsreaktion med formaldehyd. Denna triol Àr en viktig mellanprodukt vid framstÀllning av alkydhartser. Den anvÀnds vid syntesen av flera vanliga aromföreningar (cyclamen aldehyde, helional, lilial). Andra tillÀmpningar Àr reduktion till propanol och oxidation till propionsyra.[2]
LaboratorieanvÀndning
[redigera | redigera wikitext]Propanaldehyd Àr ett vanligt reagens som Àr en byggsten för mÄnga föreningar.[4] MÄnga av dessa anvÀndningar utnyttjar dess deltagande i kondensationsreaktioner.[5] Med tert-butylamin ger det CH3CH2CH=N-t-Bu, en byggsten med tre kol som anvÀnds i organisk syntes.[6]
Utomjordisk förekomst
[redigera | redigera wikitext]Propanaldehyd tillsammans med akrolein har upptÀckts i molekylmolnet Sagittarius B2 nÀra centrum av Vintergatans galax, cirka 26 000 ljusÄr frÄn jorden.[7][8][9]
MÀtningar av instrumenten COSAC och Ptolemaios pÄ kometen 67/P:s yta avslöjade sexton organiska föreningar, varav fyra, acetamid, aceton, metylisocyanat och propanaldehyd sÄgs för första gÄngen pÄ en komet.[10][11][12]
SĂ€kerhet
[redigera | redigera wikitext]Med en LD50 pÄ 1 690 mg/kg (oral) uppvisar propanaldehyd lÄg akut toxicitet.[2]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den hÀr artikeln Àr helt eller delvis baserad pÄ material frÄn engelsksprÄkiga Wikipedia, Propionaldehyde, 13 januari 2023.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Propanal i substansdatabasen GESTIS-Stoffdatenbank hos IFA (Institut fĂŒr Arbeitsschutz der Deutschen Gesetzlichen Unfallversicherung). (JavaScript krĂ€vs)
- 1 2 3 Hensel, A. (2018). "Propanal". Ullmann's Encyclopedia of Industrial Chemistry. Weinheim: Wiley-VCH. doi:10.1002/14356007.a22_157.pub3.
- â Hurd, Charles D.; Meinert, R. N. (1932). âPropionaldehydeâ. Organic Syntheses 12: sid. 64. doi:.
- â Wehrli, Pius A.; Chu, Vera (1978). âY-Ketoesters from Aldehydes Via Diethyl Acylsuccinates: Ethyl 4-Oxohexanoateâ. Organic Syntheses 58: sid. 79. doi:.
- â Sessler, Jonathan L.; Mozaffari, Azadeh; Johnson, Martin R. (1992). â3,4-Diethylpyrrole and 2,3,7,8,12,13,17,18-Octaethylporphyrinâ. Org. Synth. 70: sid. 68. doi:.
- â Peralta, M. M. "Propionaldehyde t-Butylimine" in Encyclopedia of Reagents for Organic Synthesis (Ed: L. Paquette) 2004, J. Wiley & Sons, New York. doi:10.1002/047084289X.
- â Scientists Discover Two New Interstellar Molecules: Point to Probable Pathways for Chemical Evolution in Space, National Radio Astronomy Observatory, June 21, 2004
- â Two newly found space molecules. By: Goho, Alexandra, Science News, 00368423, 7/24/2004, Vol. 166, Issue 4
- â Chemical Precursors to Life Found in Space Scientists say that a universal prebiotic chemistry may be at work
- â Jordans, Frank (30 July 2015). âPhilae probe finds evidence that comets can be cosmic labsâ. The Washington Post. Associated Press. https://www.washingtonpost.com/world/philae-probe-finds-evidence-that-comets-can-be-cosmic-labs/2015/07/30/63a2fc0e-36e5-11e5-ab7b-6416d97c73c2_story.html.
- â âScience on the Surface of a Cometâ. European Space Agency. 30 juli 2015. http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Science_on_the_surface_of_a_comet. LĂ€st 30 juli 2015.
- â Bibring, J.-P.; Taylor, M.G.G.T.; Alexander, C.; Auster, U.; Biele, J.; Finzi, A. Ercoli; Goesmann, F.; Klingehoefer, G.; et al. (31 July 2015). âPhilae's First Days on the Comet - Introduction to Special Issueâ. Science 349 (6247): sid. 493. doi:. PMID 26228139. Bibcode: 2015Sci...349..493B.
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Propanal.
|