Rosenbad
| Rosenbad | |
| Byggnad | |
Rosenbad sett frÄn Vasabron (oktober 2014). | |
| Land | |
|---|---|
| LÀn | Stockholms lÀn |
| Kommun | Stockholms kommun |
| Ort | Stockholm |
| Adress | Strömgatan 24, 111 52 Stockholm |
| Koordinater | 59°19âČ42âłN 18°03âČ56âłĂï»ż / ï»ż59.32833°N 18.06556°à |
| Arkitekt | Ferdinand Boberg |
| Byggherre | Lars Ăstlihn |
| Ăgare | Regeringskansliet |
| FĂ€rdig | 1902 |
| Arkitektonisk stil | jugend |
| Byggnadsmaterial | sandsten |
| LĂ€geskarta | |
Rosenbad Àr en byggnad pÄ Norrmalm i centrala Stockholm, belÀgen i kvarteret Rosenbad vid Strömgatan.
Byggnaden utgör sĂ€te för Sveriges regering. HĂ€r har statsministern sitt tjĂ€nsterum, regeringen sammantrĂ€der hĂ€r och presskonferenserna hĂ„lls i huset. Ăven StatsrĂ„dsberedningen, justitie- och migrationsministern, inrikesministern samt delar av Justitiedepartementet finns hĂ€r. I sin helhet omfattar Regeringskansliet tolv departement fördelade över tio kvarter i den sĂ„ kallade Departementsstaden pĂ„ södra Norrmalm. Byggnaden Ă€r blĂ„mĂ€rkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebĂ€r "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska vĂ€rden".[1] Rosenbads byggnader Ă€r sedan 1935 byggnadsminnesmĂ€rkta.[2]
Ă ren 2018â2023 renoverades hela kvarteret och Regeringskansliets verksamhet var under tiden inrymd i kringliggande kvarter.[3][4][5]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Namnet hĂ€rrör frĂ„n den badstuga som lĂ„g hĂ€r sedan 1684. Den Ă€gdes av den tyskfödde badmĂ€staren Christoffer Thiel och hette dĂ„ troligen Lillienbadh. Namnet Ă€ndrades 1708 till Rosenbad. I NĂŒrnberg fanns redan i början pĂ„ 1500-talet ett Rosenbad dĂ€r man anvĂ€nde oljor av liljor och rosor för att uppnĂ„ medicinsk effekt.
Arkitektur
[redigera | redigera wikitext]

Byggnaden Ă€r ritad av arkitekten Ferdinand Boberg för AB Rosenbad och Nordiska Kreditbanken och stod fĂ€rdig 1902. Huset, som byggdes pĂ„ tomten för det tidigare Bondeska palatset, upptar halva kvarteret. Rosenbad uppfördes av byggmĂ€staren Lars Ăstlihn enligt ett byggnadsprogram som omfattade exklusiva privatvĂ„ningar, restaurang, kafĂ©, banklokaler, butiker och kontorslokaler. De olika verksamheterna kunde nĂ„s frĂ„n olika entrĂ©er och trapphus.
Byggnaden Àr gestaltad i jugend och rikt dekorerad med detaljrika utsmyckningar huggna i ljusröd och vit sandsten. Hushörnen mot Strömgatan domineras av genombrutna torn, som tecknar ett spetsverk mot himlen och Àr en typisk Boberg-arkitektur. Hela byggkomplexet med sitt lÀge intill Norrström för tanken till ett sengotiskt palats i Venedig. Ett venetianskt uttryck framtrÀder sÀrskild i den överbyggda restauranglokalen pÄ gÄrden med vÀggbeklÀdnader av marmor och mosaik. Rummet Àr kÀnt frÄn regeringens offentliga framtrÀdanden.
Restaurang Rosenbad
[redigera | redigera wikitext]
Restaurang Rosenbad var en exklusiv restaurang belĂ€gen i Rosenbads byggnad. Rosenbad bestod av flera olika restauranger och cafĂ©er pĂ„ olika vĂ„ningar som ritats av Ferdinand Boberg. StĂ€llet öppnade den 8 februari 1904 och blev snabbt en populĂ€r mötesplats för politiker, konstnĂ€rer och författare samt tidningsfolk frĂ„n de nĂ€rbelĂ€gna Klarakvarteren. Rosenbads restaurang stĂ€ngde 1956 och regeringskansliet tog över lokalerna som blev kontor, mötesrum och arkiv. Den förnĂ€mliga âVita matsalenâ existerar fortfarande och nyttjas numera bland annat som festlokal. Den rĂ€knas som en av Bobergs vackraste rumsskapelser.
Omvandlingen till regeringskansli
[redigera | redigera wikitext]Staten hade börjat ta över delar av Rosenbad 1919, och 1922 flyttade det nybildade Handelsdepartementet in. Anpassningen till statlig byggnad ombesörjdes bland annat av arkitekten Sven Silow.
Regeringskansliets historiska motsvarighet var Kunglig MajestÀts kansli, vilket huserade i Stockholms slott. TrÄngboddhet blev snart ett problem och under 1700-talet flyttade verksamheten över till Mynthuset, senare kallat Kanslihuset, vid Mynttorget nÀra slottet.
Under Ären fram till 1980-1981 omvandlades Rosenbad invÀndigt till funktionella kontorslokaler för Regeringskansliet, genom Tengbom arkitekter. Omvandlingen omvÀrderades senare, och en hel del av originalutsmyckningen har kunnat ÄterstÀllas. 1981 övergavs Kanslihuset för gott, och statsministerns kontor flyttades till Rosenbad.
Lokaler
[redigera | redigera wikitext]Bella Venezia (Àven kallat "Bella"[6]) Àr namnet pÄ pressrummet i Rosenbad. Namnet kommer frÄn en restaurang som tidigare lÄg i Rosenbad.
Fasaddetaljer
[redigera | redigera wikitext]Se Àven
[redigera | redigera wikitext]- Stockholms regeringskvarter
- Harpsund, officiell rekreationsbostad för statsministern och regeringen
- Kanslihuset, tidigare regeringsbyggnad
- Konseljsalen, regeringens sammantrÀdessal vid konselj
- Riksdagshuset i Stockholm
- Sagerska huset, statsministerns bostad
- Villa Bonnier, regeringens representationsvilla
- Bondeska palatset, Rosenbad
Referenser
[redigera | redigera wikitext]
Noter
[redigera | redigera wikitext]- â Stadsmuseets interaktiva karta för kulturmĂ€rkning av byggnader i Stockholm.
- â RAĂ:s bebyggelseregister: ROSENBAD, lagskydd.
- â âRenovering av Rosenbadâ. Statens fastighetsverk. Arkiverad frĂ„n originalet den 24 maj 2020. https://web.archive.org/web/20200524221101/https://www.sfv.se/sv/fastigheter/pagaende-byggprojekt/stockholm/renovering-rosenbad/. LĂ€st 28 februari 2019.
- â Henrik Ekberg (1 juli 2022). âRenoveringen av Rosenbad försenas och fördyrasâ. ByggvĂ€rden. https://www.byggvarlden.se/renoveringen-av-rosenbad-forsenas-och-fordyras/. LĂ€st 7 juli 2022.
- â âDepartementens e-post- och besöksadresserâ. regeringen.se. Regeringskansliet. 27 februari 2015. https://www.regeringen.se/kontaktuppgifter/departementens-epost--och-besoksadresser/. LĂ€st 28 februari 2019.
- â Sveriges regering (14 september 2022). âPresstrĂ€ff med statsministern 14 septemberâ. Pressmeddelande. LĂ€st 18 september 2022. Arkiverad frĂ„n originalet 15 september 2022.
Tryckta kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Bedoire, Fredric (2012) [1973]. Stockholms byggnader: arkitektur och stadsbild (5). Stockholm: Norstedt. sid. 69. Libris 12348272. ISBN 978-91-1-303652-6
- Stahre, Nils-Gustaf; Fogelström, Per Anders (1986). Stockholms gatunamn: innerstaden. Monografier utgivna av Stockholms stad (Ätertryck av del av 1:a upplagan). Stockholm: Liber/AllmÀnna förlaget. sid. 149. Libris 7269073. ISBN 91-38-90777-1
- Olof Hultin; Ola Ăsterling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. sid. 99. Libris 8465772. ISBN 91 86050â58â3
- Nyström, Marianne (1999). Trehundra Är i Rosenbad: en krönika. Stockholm: Byggförl./Kultur. Libris 7678852. ISBN 91-7988-180-7 (inb.)
- Walton, Ann Thorson; Boberg Ferdinand (1994) (pÄ engelska). Ferdinand Boberg - architect: the complete work. Document / Swedish Council for Building Research, 0347-0962 ; 1993:11 (1. ed.). Cambridge, Mass.: MIT Press. sid. 140-143. Libris 8280834. ISBN 0-262-23176-X. https://archive.org/details/ferdinandboberga0000walt
- Carsten, Bernhard (1944). Minnesskrift 1894â1944. Stockholm: Stockholms Hotell- och Restaurangförening. sid. 302-306
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]- Sörenson, Ulf (2001). Rosenbad: huset som spegel. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282-5899 ; 156. Stockholm: Stockholmia. Libris 8369523. ISBN 91-7031-113-7
Externa lÀnkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Rosenbad.ï»ż- StockholmskĂ€llan har media som rör Rosenbad
- Rosenbad och Regeringskansliets historia, regeringens webbplats hÀmtat frÄn the Wayback Machine (arkiverat 3 juni 2013).
|
