Hoppa till innehÄllet

Timothy Leary

FrÄn Wikipedia
Timothy Leary
Timothy Leary, 1970.
Född22 oktober 1920[1][2][3]
Springfield[4], USA
Död31 maj 1996[1][2][3] (75 Är)
Beverly Hills, USA
BegravdCelestis 01
Medborgare iUSA
Utbildad vidWashington State University
University of California, Berkeley
University of Alabama
College of the Holy Cross
SysselsÀttningPsykolog[5], författare[5], skÄdespelare
ArbetsgivareUniversity of California, Berkeley
Kaiser Family Foundation
Harvard University (–1963)[6]
Gift mednÄgon person
(g. 1945–1955, makas/makes död)
nÄgon person
(g. 1956–1957, skilsmĂ€ssa)
Nena von SchlebrĂŒgge
(g. 1964–1965)
Rosemary Woodruff Leary
(g. 1967–1976, skilsmĂ€ssa)
Barbara Chase
(g. 1978–1992, skilsmĂ€ssa)
PartnerJoanna Harcourt-Smith[7]
Barn3
Redigera Wikidata

Timothy Leary, född 22 oktober 1920 i Springfield, Massachusetts, död 31 maj 1996 i Los Angeles, Kalifornien, var en amerikansk författare, psykolog och drogföresprÄkare. Leary Àr kÀnd för sina Äsikter om drogen LSD:s terapeutiska och vÀlgörande effekter. Under 1960-talet myntade han frasen "Turn on, tune in, drop out", som fick stor spridning.

Timothy Leary grips av DEA.
Timothy Leary (1989)

Leary föddes i Springfield, Massachusetts i en framstĂ„ende familj frĂ„n England. Efter att ha studerat psykologi blev han lektor i psykologi vid Harvard University (1959–1963). Vid en resa till Mexiko sommaren 1960 provade han hallucinogena psilocybin-svampar, som han fick av en "berghĂ€xa". Tagen av upplevelsen, och under uppmuntran av universitetets gĂ€stförelĂ€sare, författaren Aldous Huxley, började han undersöka svamparnas effekter pĂ„ sig sjĂ€lv och sina studenter. Han fortsatte med liknande tester med LSD.

Han argumenterade för att LSD, med rÀtt dosering kunde Àndra en persons beteende och tÀnkande pÄ ett gynnsamt sÀtt. MÄlet var att hitta bÀttre sÀtt att hantera alkoholism och social missanpassning. Flera av patienterna berÀttade om mystiska och andliga upplevelser som radikalt Àndrat deras liv i en positiv riktning.

Tillsammans med en grupp lĂ€rjungar lĂ€mnade Leary universitetet och bildade tvĂ„ "kolonier för transcendentalt liv" i staden Newton utanför Boston. Det utvecklades sedermera till vĂ€rldens förmodligen första organisation för frĂ€mjande av medvetandevidgande medel – International Federation for Internal Freedom (IFIF) – som bildades 1962. Leary sĂ„dde dĂ€rmed ett frö till 1960-talets hippiekultur, som lockade mĂ„nga musiker, konstnĂ€rer och universitetsstudenter.

  1. 1 2 EncyclopÊdia Britannica, EncyclopÊdia Britannica Online-ID: biography/Timothy-Learytopic/Britannica-Online, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  2. 1 2 SNAC, SNAC Ark-ID: w6445r64, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  3. 1 2 Find a Grave, Find A Grave-ID: 2436, lÀst: 9 oktober 2017.[kÀlla frÄn Wikidata]
  4. ↑ Gemeinsame Normdatei, lĂ€st: 11 december 2014.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  5. 1 2 abART, abART person-ID: 21620, lÀst: 1 april 2021.[kÀlla frÄn Wikidata]
  6. ↑ lĂ€s online, The New York Times , lĂ€st: 2 april 2020.[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]
  7. ↑ Tony Gallagher (red.), Joanna Harcourt-Smith: Obituaries - Socialite who went on the run with Timothy Leary, the LSD advocate, and wrote a memoir about their psychedelic love story, Times (pĂ„ engelska), Times Newspapers och The Amalgamated Press, 13 november 2020 .[kĂ€lla frĂ„n Wikidata]

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]