22 feb. 2022

NÀr jag stÄr uppe vid kyrkan framför en vit och en svart sten lÀser jag talet i datumet och tÀnker pÄ en oÀndlighet.

8 sep. 2018

Jag stannar upp inför saker som inspirerar för att skapa en berÀttelse om berÀttelser. Det hÀr blir dÄ ett slags blivande av begrepp och bilder.

22 juni 2018

That time of year

NÀr en sÄng lÄter gnistorna stiga mot natten i sin egen himmel Àr det nÀstan omöjligt att inte höra hur olika röster blir en del av den melodin.

17 juni 2018

Calvariae locus

NĂ€r jag skrev med det som talar genom saker som inspirerar tĂ€nkte jag ibland pĂ„ platserna dĂ€r tiden hade utspelat sig. Ofta flimrade de som ljuspunkter vid horisonten.

18 jan. 2018

Markusplatsen

NÀr duvor lyfter mot himlen i en film brukar jag tÀnka pÄ varför en berÀttelse lÄter sina fÄglar flyga. Jag lÀser det ofta som en fredshandling. En som strÀcker sig mot ett globalt perspektiv.

Formen i formen

NÀr man abstraherar formerna i ett kamerahus Àr det lÀtt att se ringen och rutan. De betyder inget i sig sjÀlv, men finns ÀndÄ alltid dÀr.

Tranströmers universitet

NÀr Tranströmer gick hem genom ljumma skogar med sitt diplom frÄn glömskans universitet vÀnde han sig om och sÄg att skatan inte flög utan istÀllet hade korsat fÀltet som ett stygn.

13 jan. 2018

StjÀrnhimmelen

Om vi lÄter vÄr techne bli grunden som tar oss till kanten av universum och dÀrifrÄn tittar ut mot platsen som gav oss tiden sÄ kan svindeln som dÄ möter oss kÀnnas som att anlÀnda eller komma hem.

19 dec. 2017

Ringarna

Jag brukar tĂ€nka pĂ„ skriften som allt som uppstĂ„r mellan det ena och det andra. Orden och ordskaparna, tecknen och tecknet. Ramen och det inramade. Ringen och det som ringer.

14 dec. 2017

NÄgon gÄng tÀnkte jag pÄ olika texter som en blandning av manifesterade teknologier och teknologiernas manifest.

Årsringar

NÀr bergskedjorna reser sig över vÄra vindrutetorkare brukar jag tÀnka "vid nÄgon tidpunkt korsade tiden sig sjÀlv"

18 maj 2017

Tidsrymder

Alla formuleringar har alltid hĂ€mtat inspiration frĂ„n vĂ„r nedtecknade historia. Även om Kubricks hissar, Tranströmers ljusa lie eller Shakespears gapande kranium egentligen Ă€r ett uttryck för nĂ„got annat.

1 mars 2017

Jag stannar upp inför saker som inspirerar för att skapa en berĂ€ttelse om berĂ€ttelser. Det hĂ€r blir dĂ„ ett slags blivande av begrepp och bilder. En Ă„terspegling eller dialog mellan mig och vĂ€rlden.

21 feb. 2017

StjÀrnbilder

Derrida gav oss lÀsningen av stjÀrnhimlens oÀndlighet genom att peka pÄ perspektivet i vÄr antropocentriska klangbotten. Som om stjÀrnhimlen skÀnkte oss tecknen som sedan sjunger till oss frÄn grottmÄlningarnas rymd.

15 feb. 2017

Kants tanke

Kant tyckte det var fint att tĂ€nka pĂ„ geometriska figurer. Det kan jag tycka Ă€r lite komiskt. Filosofin pĂ„gĂ„r ju "always already" i kontakten med notskriftens tusenfoting. Det Ă€r sĂ„ vi inser vĂ„r universella tillhörighet.

6 feb. 2017

Tagmemer

NÀr man vÀljer att följa en tagmeme som linjen mellan tvÄ ögon och en mun genom tid kan enbart det perspektivet ta oss genom historien med en sÄdan kraft att varje partikel i varje filmruta kan sÀttas i rörelse.

4 feb. 2017

Autören

Jag tÀnker att av alla som skrivit om autören eller om det som skrivits om omskrivningen av autören, sÄ upplever jag att Derrida lÀnge var nummer ett. Om Spivak har rÀtt nÀr hon sÀger att Derrida nu blivit sina lÀsare, sÄ borde en Ànnu mer mÀnniskoanpassad framtid vara möjlig.

30 jan. 2017

Derridas skrivglÀdje

NÀr Derrida log sitt ibland lite gÄtfulla leende sÄ berÀttade det att han hade skrivit med skrivandet pÄ ett sÄ meningsfullt sÀtt att det skulle vara helt omöjligt att tilldela det ett pris. Akademin hedrade dÀrför kraften i hans arbete med en stor tystnad.

28 jan. 2017

Början

Om vi idag kan anvÀnda en förelÀsning frÄn Yale som ett tecken i vÄr skrivmaskin sÄ kÀnns det som om hela skrivordningen skulle vara Äteruppfunnen. Att skriva med sÄngen i en film Àr idag fullt möjligt. AlltsÄ Àr det nÄgot som vi skulle kunna se mer av i framtiden.

25 jan. 2017

Heteroglossi

Varje gÄng som tidsfönstret till ett ritrum stÄtt öppet gÄr det att lÀsa in i det sjÀlva tecknet för mötet mellan konst och vetenskap. "Vid nÄgon tidpunkt förestÀllde sig nÄgon hur tiden skulle lÄta" skulle vi rent teoretiskt kunna tÀnka.

8 jan. 2017

Det fjÀrde

NĂ€r man lĂ€ser om perspektiven i en film dĂ€r den ene gör film om den andre sĂ„ finns alltid antagandet frĂ„n den tredje (producenten) om den andre i den ene. Medvetenheten om den kulinariska triaden pĂ„verkar dĂ„ antagandet om innehĂ„llet i förestĂ€llningarna. En medvetenhet som rĂ€knas som nĂ„got fjĂ€rde.

4 jan. 2017

Skrivlektionen

NÀr Derrida skrev om hur Nambikwaras hövding lÀr sig skrivlektionens djupgÄende funktion innan han förstÄr den - sÄ gjordes detta med en blick mot allt framtidsarbete.

31 dec. 2016

Bildindexeringsalgoritmer

NĂ€r Derrida pĂ„talade problemet med att tĂ€nka pĂ„ medvetanden som Lacanska texter sĂ„ gjordes det i en tid dĂ„ mĂ„nga medvetanden fortfarande inte skrev till varandra med filmer, musik eller bilder i globala sociala nĂ€tverk.

20 dec. 2016

Nambikwara

NĂ€r strukturalismen ville se kulturens mest ovetenskapliga eller rituella aspekter som en ursprunglig nödvĂ€ndighet fanns poststrukturalismen dĂ€r och harklade sig. Av nödvĂ€ndighet. Eller anstĂ€ndighet.

19 dec. 2016

Regndroppar

Deleuze inleder sin doktorsavhandling med en bild av tvÄ vattendroppar bredvid varandra. Resten Àr upp till oss. De meteorologiska principerna rÀknar inte regndroppar. Men de ger oss nya lÀsningar.

14 dec. 2016

Klippet

Om man tĂ€nker att inramningskulturen lĂ€nge hade varit den mest dominerande kulturformen sĂ„ fanns filmen dĂ€r som en del av berĂ€ttelsen. Klippet i filmen som kulturell artefakt eller som tidsdelare kunde i sig berĂ€tta en liknande historia som det gyllene snittet.

Kubricks sÄng

NÀr Kubrick stÀllde sig upp och sjöng om uppgiften som han hade blivit tilldelad sÄ fanns det alltid ett element av protest i framtrÀdandet.

12 dec. 2016

Gnistor

Ibland tÀnker jag pÄ symboliska och teknologiska system som artefakter vars anvÀndbarhet uppstÄr först i sin kontakt med oss.

9 dec. 2016

In vivo

I framtiden skulle vi kunna studera medvetandet i sitt ursprunliga tillstÄnd nÀr det förestÀller sig ett noll.

In vitro

I framtiden skulle man med olika sorters meteorologiska koncept kunna framstÀlla den teoretiska modell genom vilken olika sorters neuroner skulle kunna förestÀlla sig ett noll.

In silico

I framtiden skulle vi med datorernas hjÀlp kunna simulera det medvetande som i praktiken skulle kunna förestÀlla sig ett noll.

4 dec. 2016

Singulariteten

I framtiden skulle en artificiell intelligens kunna generera ett medvetande som kan lÀsa Tranströmers tackande armbandsur.

Fördubblingen

Det har sagts att det funnits en fördubbling av ett universum frÄn en punkt dÀr ingenting hade en mening till en dÀr allt hade det. PÄ samma sÀtt kan en matrÀtt förvandlas frÄn att vara "rÄ" den ena stunden till att vara "tillagad" den andra.

30 nov. 2016

Metonymi

Om jag lĂ€ser filmens telos i termer av allegorin med de olika tektoniska plattornas rörelse sĂ„ tĂ€nker jag att livet pĂ„gĂ„r under tiden som vi Ă€r engagerade av berĂ€ttelse.

28 nov. 2016

Nomos

Av de som skrivit om perspektivet som skriver vÀrlden Àr Derrida den som i mitt tycke genererar flest idéer per tecken. En del av hans teknik handlade om att etablera perspektivet som reflekterar över sitt perspektiv.

26 nov. 2016

Framtider

Vid nÄgon tidpunkt under all tid som funnits hade nÄgon kunnat sÀga "framtiden börjar nÀr". Som en oavslutad mening vars slutgiltighet verkar hÀnga nÄgonstans i tiden.

25 nov. 2016

Arche

I medvetanden som förestÀller sig en artificiell intelligens som blivit medveten om sin fördubblande medvetenhet kan man ana hur förhoppningarna om en transcendental signifier slutligen har materialiserats.

áŒ€ÏÏ‡Îź

NĂ€r ett medvetande blivit ett med en artificiell intelligens kan man sĂ€ga att förhoppningarna om en transcendental signifier slutligen har materialiserats.

14 nov. 2016

Passagerare

NÀr en artificiell intelligens blivit lika omfattande som natthimlens oÀndlighet kan man ana hur förhoppningarna om en transcendental signifier slutligen har materialiserats.

12 nov. 2016

Passager

Meditationskonstens strĂ€van mot upplevelsen av filosofi liknar postmodernismens vetenskapliga intresse för filosofi efter the big bang. Ingen av aktiviteterna söker en tidsbild utan snarare tiden sjĂ€lv.

31 okt. 2016

Kalligrafi

NÀr Tranströmer gick genom en skog av tomma rustningar eller nÀr Derrida refererade till Kirkegaards spöke för att peka pÄ nÄgon slags enighet runt vilken identitetsbegreppet verkar bli omskrivet, sÄ var det lika mycket deras brevvÀxling med tiden som tidens brevvÀxling med oss.

26 okt. 2016

Brev

I sin brevvÀxling med tiden hör jag ofta Derrida ringa in hur dÄtidens framtidsteknologier skulle kunna pÄverka vÄra förvÀntningar pÄ filosofin i framtiden.

25 okt. 2016

Ekon

NĂ€r Derrida skrev om det som skriver historien om subjektivitet lĂ€t han vid nĂ„gon tidpunkt sitt medvetande stĂ„ i dialog med Kirkegaards spöke för att pĂ„ sĂ„ vis berĂ€tta nĂ„got om den serie binĂ€rer som ofta ekar under den tid som klyver varje atom i varje lexikon.

19 okt. 2016

Centrismer

Om man ser ut över symbolerna för symbolerna som ser ut genom staden i sig sjÀlv - kan man redan dÀr se hur allt detta rymmer centrismerna som skriver och lÀser vÀrlden som skriver och lÀser vÀrlden.

Cameos

NÀr regissören skriver och spelar rollen som en regissör i filmen som regisseras av samme regissör uppstÄr nÄgot som vi rent filosofiskt skulle kunna lÀsa som en berÀttelse i berÀttelsen.

16 okt. 2016

Sluttexter

Filmens sluttext Ă€r en intressant aspekt av filmen. Det Ă€r en punkt som Ă€r designad för att försiktigt leda oss frĂ„n ett tillstĂ„nd dĂ€r vi varit helt engagerade i vĂ„r berĂ€ttelse. Ut i verkligheten. Den som en del av oss sĂ€ger oss har pĂ„gĂ„tt under tiden nĂ„gon annan stans.

15 okt. 2016

Techne

NÄgon gÄng tÀnkte jag pÄ översiktsbilder och teknologierna som skapar och Äterskapar dem som en slags teknologi.

12 okt. 2016

Efterklang

Ibland nÀr jag mediterar försöker jag se skillnaden mellan det som andra har skrivit om medvetandet och det som skriver sig sjÀlv.

29 sep. 2016

Tranströmers fÄglar

Ibland nÀr jag kliver in i eller stÀller mig utanför centrismerna i perspektiven som skriver vÀrlden fÄr jag ibland insikter om mig sjÀlv och min egen lÀsning.