trailrunning

trailrunning

söndag 3 november 2013

Digitala skollyftet- Vem Àr jag?

Under mer Ă€n ett Ă„r har min man försökt övertala mig att börja Twittra. Inte varje dag eller med nĂ„n sĂ€rskilt hĂ„rd pĂ„tryckning, men lite dĂ„ och dĂ„. PĂ„pekat att det vore ett utmĂ€rkt sĂ€tt för mig att hĂ„lla koll pĂ„ politik och skolvĂ€rlden. SĂ„ i somras föll jag Ă€ntligen till föga. Testade. Först fattade jag ingenting. Följde bara en enda person och kĂ€nde mig mest som en stalker. Men sen hĂ€nde nĂ„got. Jag hittade fler att följa och skapade mig nĂ„gon slags inriktning. Skola. Politik. Feminism. SprĂ„kutveckling. RĂ€ttvisa. MĂ„ngfald. Hittade fler och fler att följa och att interagera med. Hittade #Skolchatt och #skollyftet @Anna_Kaya och @Korlings_ord. Hittade det utvidgade kollegiet bĂ„de pĂ„ nĂ€ra hĂ„ll och pĂ„ avstĂ„nd. Hittade hopp. En kĂ€nsla av att vi Ă€r mĂ„nga som vill. Vill dela. Vill utveckla och utvecklas. De dagar dĂ„ det kĂ€nns hopplösast i skolan, i samhĂ€llet eller i politiken finns det utvidgade kollegiet dĂ€r. Genom @Anna_Kaya och @skollyftet fick jag syn pĂ„ Digitala skollyftet. SpĂ€nnande. Men inget jag har tid med. Inte egentligen. Intalade jag mig sjĂ€lv. Men sen gick det inte lĂ€ngre. Jag kunde inte hĂ„lla fingrarna borta. Jag la ut en blĂ€nkare om det pĂ„ vĂ„rt intranĂ€t och anmĂ€lde mig sjĂ€lv. Vet fortfarande inte om jag kommer att ha tid. Kanske kommer jag att ta mig tid. Antagligen.

Vem Ă€r jag dĂ„? Mina Anger Ă€r mitt namn. Förnamnet ett pronomen, eller kanske en slags bomb. Efternamnet antyder ilska. Trots namnet Ă€r jag ganska snĂ€ll. En person som sĂ€llan blir arg. Eller egentligen ofta, men bara orĂ€ttvisor, politik och lĂ€get i vĂ€rlden sĂ€llan pĂ„ verkliga mĂ€nniskor.  Jag Ă€r utbildad till lĂ€rare i Svenska och Engelska för högstadie och gymnasiet. Sen lĂ€ste jag Svenska som andrasprĂ„k för jag tror att alla i svensk skola behöver det. Sedan till specialpedagog för att jag nog tror att alla i svensk skola skulle behöva det med, i alla fall lite grann. Just nu jobbar jag som specialpedagog och utvecklingsledare pĂ„ en skola i ett segregerat omrĂ„de i Göteborg. Vi har en utmanande uppgift och vissa dagar kĂ€nns det vĂ€ldigt tungt, nĂ€stan hopplöst. Det fria skolvalet har slagit hĂ„rt mot skolor som vĂ„r. Skolpolitiken likasĂ„. Baylan-pengarna som försvann satte djupa spĂ„r och sĂ„r i skolkulturen. De dagar det kĂ€nns tyngst har jag allra mest stöd av det utvidgade kollegiet. Min önskan Ă€r att alla lĂ€rare kunde kĂ€nna det stödet.

Har alltid varit intresserad av skolutveckling sĂ„vĂ€l den utveckling som sker inom mig som lĂ€rare och den som sker i arbetslaget eller hel skolan. Tror att vi mĂ„ste samarbeta bĂ„de inom enskilda skolor, mellan angrĂ€nsande skolor och med varandra pĂ„ ett mer generellt plan. DĂ€rför Ă€lskar jag det utvidgade kollegiet som jag nyligen upptĂ€ckt pĂ„ Twitter och Facebook. Jag ser mig sjĂ€lv som en ganska digitalt nĂ€rvarande person. Mina telefoner Ă€r som en förlĂ€ngd del av mig och jag ser min vĂ€nkrets pĂ„ nĂ€tet som lika viktig som den i "verkliga livet". Jag har jobbat pĂ„ en-till-en skola tidigare och tycker att digitaldokumentation och presentation Ă€r lika sjĂ€lvklar som analog. DĂ€remot Ă€r jag rĂ€tt ointresserad av teknik. Teknik för teknikens skull. För mig kommer behovet först och den letar jag efter och anpassar den teknik som finns tillgĂ€nglig. PĂ„ en del plan kan jag kanske till och med ses som teknikfientlig. Jag gillar att lĂ€sa pappersböcker. Att se pĂ„ TV som man gjorde förr. Samtidigt Ă€lskar jag att lĂ€sa tidningar pĂ„ nĂ€tet och det faktum att jag kan se "Bron" pĂ„ play om jag missat det. Jag inser ocksĂ„ att min treĂ„ring inte vet vad vanlig TV Ă€r.  I skolan ser jag ibland en övertro pĂ„ teknik för teknikens skull. PĂ„ tekniken som frĂ€lsning. Eller bristen pĂ„ teknik som orsaken till dĂ„lig motivation eller dĂ„liga resultat. Ibland ocksĂ„ en oförstĂ„else för ungdomars anvĂ€ndande av teknik "wikipedia/google translate Ă€r dĂ„ligt" "Internet Ă€r sĂ€mre Ă€n böcker" "Mobiltelefoner borde förbjudas i skolan" istĂ€llet för en nyfikenhet och experimentslusta, en vĂ€g in i ungdomarnas vĂ€rld.

Det hĂ€r blev en ganska rörig presentation som egentligen inte sĂ€ger nĂ„got om min ingĂ„ng i Digitala skollyftet, kanske för att jag Ă€nnu inte Ă€r pĂ„ det klara med vad jag vill att det ska ge mig och Ă€n mindre vad jag kan bidra med. Jag Ă€lskar tanken pĂ„ delakulturen och har alltid gillat att göra saker tillsammans och dela med mig av goda (och dĂ„liga) exempel. Jag tror att det Ă€r positivt för alla om vi öppnar vĂ„ra klassrum och skolor och lĂ„ter andra blicka in, delta, dela. Samtalen och reflektionen som den öppna skolan erbjuder leder till skolutveckling för mĂ„nga, pĂ„ mĂ„nga plan.  Jag fĂ„r Ă„terkomma med ett tydligare mĂ„l i nĂ€sta vecka helt enkelt.

lördag 5 januari 2013

Nytt Är nya planer

Jaha. SĂ„ skriver jag hĂ€r igen. Är inte alls sĂ€ker pĂ„ att det betyder att jag tĂ€nker börja blogga igen. Antagligen inte. kĂ€nner inte att jag har tid. Eller nĂ„n egentlig riktning. Skriver ju om trĂ€ningen pĂ„ Jogg. KĂ€nner kanske att det rĂ€cker sĂ„. Kanske. Eller sĂ„ kommer jag att skriva. kanske om nĂ„t helt annat Ă€n löpning. Kanske. Eller om bĂ„de och. Kanske. vem vet. Vi fĂ„r vĂ€l se. Jag har mĂ„nga tankar och funderingar som bubblar inom mig. Mycket frustration och ilska som vill ut. men det gĂ€ller ju inte löpning. Snarare livet. Eller politiken.

Just idag ska jag dock skriva om trĂ€ning. RĂ€ttare sagt om Ă„ret som kommer och de mĂ„l och planer jag har. För en gĂ„ng skull ska jag inte springa Göteborgsvarvet i Ă„r. glömde att anmĂ€la mig i tid. Kanske var det meningen. Ödet. I vilket fall kĂ€nns det helt okej. Jag har satt upp andra mĂ„l. Ă„rets stora hĂ€ndelse Ă€r Portugalresan i mars. Det ska bli sĂ„ underbart att fĂ„ Ă„ka ivĂ€g en hel vecka och bara trĂ€na. Men den veckan Ă€r ju inget egentligt mĂ„l. snarare ett medel för att nĂ„ mĂ„len. MĂ„let för Ă„ret Ă€r istĂ€llet att fĂ„ en sĂ„ bra tis som möjligt pĂ„ milen. Sub 46 under vĂ„ren och sub 45 pĂ„ Åstadsloppet Ă€r nĂ„gon slags plan. Eller förhoppning kanske Ă€r ett bĂ€ttre ord. Det Ă„terstĂ„r att se om det Ă€r möjligt. Men inför i Ă„r hade jag ju aldrig trott att SUB 47 skulle vara möjligt sĂ„ varför inte. Årets andra mĂ„l Ă€r Tjejmarathon. 53 kilometer för vĂ€lgörande Ă€ndamĂ„l pĂ„ roslagsbanan. Bara pĂ„ skoj. Inga tidsmĂ„l. bara bragden att komma i mĂ„l. Till detta ska jag ocksĂ„ försöka samla in 2000 kronor. Vill ni hjĂ€lpa till fĂ„r ni gĂ€rna gĂ„ in pĂ„ denna lĂ€nk och sĂ€tta in pengar i mitt namn (eller ert eget om ni hellre vill det sĂ„ klart)

SÄ nu kör vi!




tisdag 16 oktober 2012

Portugal

Äntligen! Nu Ă€r den bokad. Resan. Den som H rynkar pĂ„ nĂ€san Ă„t och gĂ€rna ger som exempel pĂ„ att jag Ă€r aningens knĂ€pp. Resan dĂ„ jag ska springa med Rune. DĂ„ jag ska morgonjogga pĂ„ stranden, styrketrĂ€na med andra löpare och springa en gĂ„ng till pĂ„ kvĂ€llen. Som ni löpare redan förstĂ„tt gĂ„r resan till Portugal med Runner's world och Springtime travel. Vi har planerat denna resa i flera Ă„r pappa och jag och nu Ă€r den Ă€ntligen bokad. 16:e mars Ă„ker vi.

söndag 14 oktober 2012

46.38!!!!

Ända sedan söndagens intervaller har jag haft en förkylning liggande pĂ„ lur i kroppen. En sĂ„n dĂ€r smygande som aldrig riktigt vill bryta ut, men heller inte riktigt försvinna. Lite halsont, lite tĂ€t i nĂ€san och en del hosta, men ingen feber. SĂ„ sent som i fredags var jag osĂ€ker pĂ„ om starten i lördagens lopp skulle bli av. Kanske skulle jag och Inez bara mysa med morfar istĂ€llet. Men tĂ€vlingsdjĂ€vulen och snĂ„lheten tog överhanden och jag bestĂ€mde mig för att trots allt starta.

Lördagen bjöd pÄ perfekt löparvÀder med 6-7 grader och lÀtt molnighet. Eftersom jag inte tÀnkt springa fort klÀdde jag mig i lÄngÀmad understÀllströja och lÄngÀrmad löpartröja över, vilkets skulle visa sig vara aningens för varmt. Struntade i Garmin som hade dÄligt batteri och sprang i stÀllet med en vanlig hederlig casio. MÄlet var under 48 minuter, men med tanke pÄ lurande förkylning skulle jag vara nöjd med allt under 50. Aldrig hade jag vÄgat hoppas pÄ en sÄ mycket bÀttre tid.

Inledde loppet i en behaglig avslappnad fart och hade ingen aning om vilket tempo jag höll. Missade första km-skylten vilket jag började ana nĂ€r klockan visade 6.30. NĂ€r 2 km-skylten passerades sneglade jag pĂ„ klockan. 8,48. Oj dĂ„! Detta gick ju riktigt snabbt Ă€ven med tanke pĂ„ att första biten Ă€r svagt utför. BestĂ€mde mig för att inte kolla mer pĂ„ klockan innan 5 kilometerspasseringen. KĂ€nslan var fortsatt avslappnad och strax efter 3 stod pappa Inez och hejade. 22,46 visade klockan vid 5 km. Även om jag skulle hĂ„lla 5 minuters tempo sista halvan skulle jag alltsĂ„ klara mitt mĂ„l. KĂ€nde mig fortsatt ganska stark Ă€ven om andningen var lite rosslig frĂ„n och till. Vid 7 km delades banan och den klunga jag sprang i vek av för att springa ett extra varv för halvmaran. Lite trist att bli ensam och dessutom började det gĂ„ uppför. De nĂ€stföljande tvĂ„ kilometrarna var tuffa, men jag kĂ€mpade pĂ„ och nĂ€r jag passerade sista kilometerpasseringen visade klockan 42.15. Nu visste jag att det skulle gĂ„ och att jag förhoppningsvis Ă€ven skulle klara 47 minuter. Jag la i en vĂ€xel till och sprang in pĂ„ 46.46. Grymt nöjd och lycklig över min prestation. Sub 47 har lĂ€nge varit mitt lĂ„ngsiktiga mĂ„l. Med den korrigerade tiden 46.38 blir kilometertiden 4.40 vilket jag Ă€r fantastiskt nöjd med. Dessutom kĂ€nner jag att det fanns Ă„tminstone en halv vĂ€xel kvar i kroppen. Lite mer att ge. NĂ€sta gĂ„ng fĂ„r mĂ„let bli sub 46 och det nya drömmĂ„let fĂ„r minsann bli magiska sub 45!


torsdag 27 september 2012

"Inez tÄva, mamma pinga"

Efter nĂ„gra tunga dagar med för lite sömn och en arbetssituation som suger musten ur mig har jag verkligen inte orkat springa. Även  fast jag vet att jag kĂ€nner mig gladare och piggare om jag vĂ€l kommer ut lockar soffan mer. Men igĂ„r tittade Inez pĂ„ mig och sa "Inez tĂ„va, mamma pinga" sĂ„ dĂ„ hade jag inget val. I Ă€rlighetens namn hade jag redan klĂ€tt pĂ„ mig trĂ€ningsklĂ€der, men hon bröt ner det sista motstĂ„ndet. Ute regnade det, var kolsvart och kallt, men jag gav mig Ă€ndĂ„ ivĂ€g. Planen var egentligen lĂ„nga intervaller, men med tanke pĂ„ vĂ€dret fick det bli tempo istĂ€llet. 7-10 km sa programmet sĂ„ jag valde en gammal runda som jag hade för mig var 8,5 och körde först 1,5 km uppvĂ€rmning och satte sedan av i tĂ€nkt tempo. NĂ€r jag började nĂ€rma mig hemma hade jag bara sprungit drygt 5 inkl uppvĂ€rmningen sĂ„ jag tog en liten omvĂ€g, men tappade fokus och avslutade nĂ€r klockan visade 7 km = 5,5 km fart. KĂ€ndes lite misslyckat, men andningen var tung och det var fuktigt och rĂ„kallt. NĂ„vĂ€l, jag kom ju ut i varje fall och höll farten bra Ă€ven om det blev lite kort.

Förutom trÀning, eller brist pÄ trÀning sÄ har jag hunnit shoppa lite
Missoni/Lindex. Dessutom har vi fÄtt ett nytt löneavtal som Àr nÄgot av en besvikelse Àven om det innebÀr en ganska rejÀl ökning i Är, men mer om det en annan dag. Nu ska jag njuta av Ànnu en fortbildningsdag

fredag 21 september 2012

Fredagsmys

Efter en kort men jobbig arbetsdag med mycket negativ energi slutade jag redan vid 11.30 och stack till sportlife för friskvårdstimme. Det var riktigt motigt att gå dit idag, men ack så skönt när jag väl var igång och ännu mer underbart när jag väl satt i bilen färddigjobbad, färdigjoggad, nydushad och färdig att hämta barn, man och åka till landet redan klockan ett.

Själva träningspasset bestod av 2x2km +2x1km i stegrande fart. Första gick i 4.20 och sista på 4 blankt. Ett bra pass där kroppen och löpningen kändes lätt.

Nu är vi på ländet. Eldsr i spisen och grillar korv. Riktigt fredagsmys. Hur myser ni?


torsdag 20 september 2012

Lyxlunch

 



Egentiden spenderades pÄ favoriten Fröken Olssons med en chevresallad och en stor latte. Ibland Àr det verkligen höjden av lyx att fÄ Àta lunch alldeles i fred.