Denna blog uppdateras inte lÀngre, men gÄ gÀrna in och kika pÄ gamla inlÀgg.
Eller gÄ till www.bildbyran.se för nyare bilder!
/Daniel
tisdag 21 november 2017
onsdag 18 februari 2015
Awesome!
Det Àr vÀl det som sammanfattar alpina VM 2015 bÀst. Awesome! Och antagligen det ordet som jag hört mest under de hÀr tvÄ veckorna.
Dags för lÀngd-VM nu (inte för mig dock) och jag har inte riktigt hunnit med att uppdatera innan. Men hÀr kommer i alla fall en sammanfattning av alpin-VM i Vail/Beaver Creek.
Grymma tvÄ veckor, stekande sol, medaljer, bra tider (har hunnit Àta middag varje kvÀll), grymma och hÀrliga mÀnniskor (Äkare + ledare) att jobba med.
Bara en sak som var lite smolket i bĂ€garen: min egen Ă„kning. Fick kĂ€nna pĂ„ den omtalade torra, fjĂ€derlĂ€tta snön de första dagarna, men dĂ„ hade jag inte tid att ge mig ut och Ă„ka. NĂ€r det sedan fanns tid till det sĂ„ var det i och för sig bland den bĂ€sta pistĂ„kningen jag varit med om… men nĂ€r Patrik JĂ€rbyn, som bor dĂ€r, de första dagarna berĂ€ttar om hur det brukar vara: det snöar ett till tvĂ„ dygn, sedan har du sol och blĂ„ himmel med 50-70 cm nysnö att Ă„ka i. DĂ„ blev man ganska sugen. Men men…fĂ„r spara det till en annan gĂ„ng.
SkoterÄkningen som vi hann med pÄ den tÀvlingsfria dagen fÄr kompensera. Shit va kul det var. 2 timmars ös uppe pÄ berget med utsikt över Vail. Awesome!!
JobbmÀssigt dÄ? Jo, det var ju mestadels jobb, och det var roligt och gick smidigt hela vÀgen.
Mestadels standardbilder, men prio var att försöka fÄ hem bilder snabbt pga konkurrensen samt tidsskillnaden, sÄ under framförallt första veckan prioriterade jag att stÄ i mÄlfÄllan framför att gÄ upp i backen och fÄ actionbilder.
Men jag gjorde Àven en del vid-sidan-om jobb de hÀr dagarna, bla en NBA-match i Denver för Expressen och Àven ett rep pÄ Vail dÀr ju Mikaela Shiffrin och Lindsey Vonn kommer ifrÄn och fortfarande bor i, ocksÄ det för Expressen.
Pratade bla med Àgaren till Route 6, en pub dÀr lokalbefolkningen (i Eagle Vail, vilket enligt lokalbefolkningen Àr nÄgot helt annat Àn Vail) samlades för att se Shiffrin ta guld i Sochi, Jeff, borgmÀstare och deltidspolis i Eagle County, som berÀttade om att Mikaela öppnat dörren nÀr de kom och skulle sjunga julsÄnger hÀrom Äret...
![]() |
| Lika som bÀr enligt Anna Swenn-Larsson, jag och TT-jens. Vem Àr vem? Foto: Pontus Lundahl, TT |
![]() |
| Toast-glass, anyone? |
![]() |
| Lojze, serviceman frÄn Rossignol som skött om skidorna för Hansdotter, Maria PH och Lindell Vikarby i 12 Är. |
![]() |
| Kevin Durant och Russell Westbrook, stora stjÀrnor i NBA. |
![]() |
| Vinns egna parkering i Vail, med förnamnet felstavat... |
| Foto: Pontus Lundahl, TT |
mÄndag 25 augusti 2014
PlÄnboken
Min plÄnbok blev stulen av tvÄ flinka tjuvar i maskopi nÀr jag var i Monaco pÄ Formel 1 i maj.
Det satte mig lite i skiten eftersom det skedde pĂ„ sista dagen av tĂ€vlingarna, söndagen, nĂ€r alla banker var stĂ€ngda. Dessutom skulle jag ta mig upp till Paris och bevaka nĂ„gra dagar av Franska Ăppna, men jag hade inte bokat varken transport dit eller hotell för resten av vistelsen eftersom jag inte visste om jag skulle komma ivĂ€g under söndagen.
Min nyfunne vÀn frÄn kvÀllen innan, den svenske fotografen Patrik Lundin som jobbar för Sutton Images i London, var vÀnlig nog att lÄna mig 200 euro sÄ jag kunde klara mig till mÄndagen.
Efter att jag kom hem hade jag har haft fullt upp med att fixa allt som jag blev av med, betalkort, körkort, Lisebergskort mm.
Men för nÄgra dagar sedan dök den upp. Polisens hittegodsavdelning hade fÄtt in den och eftersom jag polisanmÀlt den (Lisebergskortet lÄg ju i plÄnboken) sÄ kunde de skicka den hem till mig.
Den var lÀnsad sÄ pÄ allt förutom tvÄ saker.
Mitt AIPS-kort (presskort) som var det enda jag inte lyckats ordna fram ett nytt av.
Och det enda taxikvittot jag hunnit fÄ dÀrnere innan jag blev av med plÄnboken och som fram tills nu saknats i min kvittoredovisning.
Det satte mig lite i skiten eftersom det skedde pĂ„ sista dagen av tĂ€vlingarna, söndagen, nĂ€r alla banker var stĂ€ngda. Dessutom skulle jag ta mig upp till Paris och bevaka nĂ„gra dagar av Franska Ăppna, men jag hade inte bokat varken transport dit eller hotell för resten av vistelsen eftersom jag inte visste om jag skulle komma ivĂ€g under söndagen.
Min nyfunne vÀn frÄn kvÀllen innan, den svenske fotografen Patrik Lundin som jobbar för Sutton Images i London, var vÀnlig nog att lÄna mig 200 euro sÄ jag kunde klara mig till mÄndagen.
Efter att jag kom hem hade jag har haft fullt upp med att fixa allt som jag blev av med, betalkort, körkort, Lisebergskort mm.
Men för nÄgra dagar sedan dök den upp. Polisens hittegodsavdelning hade fÄtt in den och eftersom jag polisanmÀlt den (Lisebergskortet lÄg ju i plÄnboken) sÄ kunde de skicka den hem till mig.
Den var lÀnsad sÄ pÄ allt förutom tvÄ saker.
Mitt AIPS-kort (presskort) som var det enda jag inte lyckats ordna fram ett nytt av.
Och det enda taxikvittot jag hunnit fÄ dÀrnere innan jag blev av med plÄnboken och som fram tills nu saknats i min kvittoredovisning.
fredag 15 augusti 2014
HÄkan pÄ Ullevi
Helt klart ett av de roligaste jobben jag gjort nÄgonsin.
Som inbitet HÄkan-fan var det svÄrt att hÄlla sig professionell. En kollega sa till mig i lÄt tvÄ: -Du fÄr fota lite ocksÄ och sluta stÄ dÀr och flina.
Jag hade positionen nere i diket, och kunde följa med HÄkan runt under hela spelningen var han Àn befann sig. Jag sprang nog ett maraton under kvÀllen.
Jag fotade, dansade och sjöng pÄ samma gÄng och hade fyllt alla minneskorten redan halvvÀgs in i konserten.
Riktigt roligt ocksÄ att fÄ vara med i det hÀr sammanhanget med sÄ mÄnga andra duktiga fotografer, samt Jan Gradvall som stod för texten.
Jag fÄr inte visa nÄgra bilder Àn som jag tagit under konserten, sÄ en bild pÄ mig i total eufori fÄr duga sÄ lÀnge.
Ăr du sugen pĂ„ att köpa boken sĂ„ finns den bla hĂ€r: http://www.adlibris.com/se/bok/hakan-hellstrom-pa-ullevi-9789171263209?campaignId=f00ff819-c170-4b52-9853-e7851e7941bc
![]() |
| Foto: Adam Ihse/Exponera/TT |
fredag 23 maj 2014
Formel 1
En liten dröm som gÄr i uppfyllelse hÀr: Jag Àr och fotar Formel 1. I Monaco dessutom.
Anledningen stavas Marcus Ericsson. Första svensken pÄ 23 Är i F1-cirkusen gör att det plötsligt blir intressant för oss att Äka, det tackar vi för.
Börjar dock inse att det nog var dumt att göra sitt första F1-race just i Monaco. Det Àr knappt att de rutinerade fotograferna som följer alla race vet var man fÄr och inte fÄr gÄ som fotograf. Det Àr hemliga tunnlar under banan, gÄngar som plötsligt stÀngs, funktionÀrer som visar dig 2 km Ät fel hÄll, oklara regler om vem som fÄr vara i depÄn och inte.
Jag kör dock pĂ„ en vinnande stil i form av den förvirrade men vĂ€nlige svensken. Det har tagit mig Ă€nda in i depĂ„n hos Caterham (som Marcus Ericsson kör för) vilket gick bra Ă€nda tills Tom, deras Head of communication, ropade pĂ„ mig och sa "- You can´t just wonder in and out here". DĂ„ hade jag precis stĂ„tt i vĂ€gen inne i deras garage nĂ€r de skulle montera Marcus framvinge.
Men jag och Tom Àr bra polare numer sÄ det var ingen större fara...
Well, jag tycker sÄ hÀr: Det Àr ingen som talar om för dig vad du fÄr och inte fÄr göra. Konstigt nog. Alla förvÀntas kunna alla regler. Fotochefen Àr bÄde argsint och fransman. Han föll tillslut för min smittande charm och gav mig en vÀst - med access till pitlane - trodde jag. Men det visar sig att vÀstarna för access till banan och den med access till pitlane Àr i stort sett identiska. Men det tackar jag för, eftersom funktionÀrerna inte heller ser skillnad...
MÄste ÀndÄ sÀga att det Àr förvÄnansvÀrt vÀnligt och positivt bemötande bland alla som jobbar med det hÀr. Jag trodde det skulle vara idel bistra miner och vÀldigt hÄrt klimat, men icke. Kanske beror pÄ att jag har mest fokus pÄ Caterham och inte Red Bull eller Ferrari, men ÀndÄ.
Vad mer?
Jo. Ljudet. De har tydligen sÀnkt ljudet detta Äret, eller, motorerna Àr svagare vilket gör att det blir lÀgre ljud.
NÀr jag kommer in pÄ banan första dagen sÄ stelnar hela kroppen varje gÄng en bil kör förbi. Det Àr sÄ satans högt och gÄr sÄ fort att man inte vÄgar nÀrma sig bilarna. Dessutom smÀller motorerna (snedtÀnder typ) pÄ rakstrÀckorna med en hög knall (jo, jag har öronproppar).
Efter nÄn timme sÄ börjar man dock vÀnja sig och sedan, i slutet pÄ dagen, sÄ sitter man med ett litet stÄlrÀcke mellan sig sjÀlv och bilarna och fotar igenom en glipa och inser att bilarna svischar förbi kanske 1-1,5 meter ifrÄn dig pÄ andra sidan.
Jag skulle inte vilja vara med om att en bil brakar in i det rÀcket, Àven om rÀcket nog stÄr pall för att ta emot bilen. Hoppas jag.
Anledningen stavas Marcus Ericsson. Första svensken pÄ 23 Är i F1-cirkusen gör att det plötsligt blir intressant för oss att Äka, det tackar vi för.
Börjar dock inse att det nog var dumt att göra sitt första F1-race just i Monaco. Det Àr knappt att de rutinerade fotograferna som följer alla race vet var man fÄr och inte fÄr gÄ som fotograf. Det Àr hemliga tunnlar under banan, gÄngar som plötsligt stÀngs, funktionÀrer som visar dig 2 km Ät fel hÄll, oklara regler om vem som fÄr vara i depÄn och inte.
Jag kör dock pĂ„ en vinnande stil i form av den förvirrade men vĂ€nlige svensken. Det har tagit mig Ă€nda in i depĂ„n hos Caterham (som Marcus Ericsson kör för) vilket gick bra Ă€nda tills Tom, deras Head of communication, ropade pĂ„ mig och sa "- You can´t just wonder in and out here". DĂ„ hade jag precis stĂ„tt i vĂ€gen inne i deras garage nĂ€r de skulle montera Marcus framvinge.
Men jag och Tom Àr bra polare numer sÄ det var ingen större fara...
Well, jag tycker sÄ hÀr: Det Àr ingen som talar om för dig vad du fÄr och inte fÄr göra. Konstigt nog. Alla förvÀntas kunna alla regler. Fotochefen Àr bÄde argsint och fransman. Han föll tillslut för min smittande charm och gav mig en vÀst - med access till pitlane - trodde jag. Men det visar sig att vÀstarna för access till banan och den med access till pitlane Àr i stort sett identiska. Men det tackar jag för, eftersom funktionÀrerna inte heller ser skillnad...
MÄste ÀndÄ sÀga att det Àr förvÄnansvÀrt vÀnligt och positivt bemötande bland alla som jobbar med det hÀr. Jag trodde det skulle vara idel bistra miner och vÀldigt hÄrt klimat, men icke. Kanske beror pÄ att jag har mest fokus pÄ Caterham och inte Red Bull eller Ferrari, men ÀndÄ.
Vad mer?
Jo. Ljudet. De har tydligen sÀnkt ljudet detta Äret, eller, motorerna Àr svagare vilket gör att det blir lÀgre ljud.
NÀr jag kommer in pÄ banan första dagen sÄ stelnar hela kroppen varje gÄng en bil kör förbi. Det Àr sÄ satans högt och gÄr sÄ fort att man inte vÄgar nÀrma sig bilarna. Dessutom smÀller motorerna (snedtÀnder typ) pÄ rakstrÀckorna med en hög knall (jo, jag har öronproppar).
Efter nÄn timme sÄ börjar man dock vÀnja sig och sedan, i slutet pÄ dagen, sÄ sitter man med ett litet stÄlrÀcke mellan sig sjÀlv och bilarna och fotar igenom en glipa och inser att bilarna svischar förbi kanske 1-1,5 meter ifrÄn dig pÄ andra sidan.
Jag skulle inte vilja vara med om att en bil brakar in i det rÀcket, Àven om rÀcket nog stÄr pall för att ta emot bilen. Hoppas jag.
onsdag 5 mars 2014
Tillbaka och ivÀg igen
Hemma frÄn Sochi sen en vecka. Skönt med ledighet för att fÄ krafterna Äter. PÄ flyget hem kÀndes allt man skulle ta tag i nÀr man var hemma vÀldigt jobbigt. En veckas ledighet senare sÄ var man ganska taggad att ta tag i saker och ting igen. Skönt.
Blir dock ganska upphackat eftersom jag just nu sitter pÄ flyget pÄ vÀg till à re för bevakning av damernas WC.
--------------------
Största kraftanstrÀngningen under OS kom förvÄnande nog pÄ Gardermoens flygplats i Oslo.
VÀrldens kaos pÄ flygplatsen nÀr vi skulle lÀmna Sochi gjorde att vi inte visste om bagaget skulle gÄ hela vÀgen eller om vi behövde hÀmta ut det i Oslo. Vissa fick det skickat direkt, andra behövde hÀmta ut det. Efter en rad olika bud i Oslo nÀr vi letat efter bagaget och sedan kommit hela vÀgen ut till incheckning igen sÄ hamnade vi hos en luttrad SAS-kvinna.
Jag, Calle, Bornemann frÄn TT och SRs Jonas Enarson kom andfÄdda och förklarade vÄr situation, och att vÄrt flyg till Göteborg gick typ nu.
Hennes instruktioner var tydliga:
- Jonas Enarson, du mÄ springe! Och dÄ menar jag springe! Allt vad du kan!!
Och som han sprang. Och som vi sprang. Det lilla propellerplanet vÀntade snÀllt pÄ oss men finvodkan jag köpt med blev kvar i sÀkerhetskontrollen.
VÄrt bagage vÀntade pÄ Landvetter, TT och SR hade inte samma tur.
Dock var min vÀska trasig men jag fick precis ut en ny, större och bÀttre. Tack för det SAS!
---------------------
Roligast sen hemkomsten förutom att se familjen igen mÄste ha varit gÄrdagens presskonferens dÀr IFK Göteborg presenterade nyförvÀrvet May Mahlangu.
HÄkan Mild började pÄ bred göteborgska med orden: - De e svÄrt Ä hitta en bÀttre spelare Àn majj.
Han avslutade med - Har ni nÄgra frÄgor till majj eller majj sÄ kan vi ta det separat. Lite tillspetsat men ungefÀr sÄ.
HÄkan pÄstod att han sjÀlv inte insett hur det lÀt. Oerhört roligt och nÄgra dÀmpade fniss hördes bland den samlade pressen.
------------------------

Blir dock ganska upphackat eftersom jag just nu sitter pÄ flyget pÄ vÀg till à re för bevakning av damernas WC.
--------------------
Största kraftanstrÀngningen under OS kom förvÄnande nog pÄ Gardermoens flygplats i Oslo.
VÀrldens kaos pÄ flygplatsen nÀr vi skulle lÀmna Sochi gjorde att vi inte visste om bagaget skulle gÄ hela vÀgen eller om vi behövde hÀmta ut det i Oslo. Vissa fick det skickat direkt, andra behövde hÀmta ut det. Efter en rad olika bud i Oslo nÀr vi letat efter bagaget och sedan kommit hela vÀgen ut till incheckning igen sÄ hamnade vi hos en luttrad SAS-kvinna.
Jag, Calle, Bornemann frÄn TT och SRs Jonas Enarson kom andfÄdda och förklarade vÄr situation, och att vÄrt flyg till Göteborg gick typ nu.
Hennes instruktioner var tydliga:
- Jonas Enarson, du mÄ springe! Och dÄ menar jag springe! Allt vad du kan!!
Och som han sprang. Och som vi sprang. Det lilla propellerplanet vÀntade snÀllt pÄ oss men finvodkan jag köpt med blev kvar i sÀkerhetskontrollen.
VÄrt bagage vÀntade pÄ Landvetter, TT och SR hade inte samma tur.
Dock var min vÀska trasig men jag fick precis ut en ny, större och bÀttre. Tack för det SAS!
---------------------
Roligast sen hemkomsten förutom att se familjen igen mÄste ha varit gÄrdagens presskonferens dÀr IFK Göteborg presenterade nyförvÀrvet May Mahlangu.
HÄkan Mild började pÄ bred göteborgska med orden: - De e svÄrt Ä hitta en bÀttre spelare Àn majj.
Han avslutade med - Har ni nÄgra frÄgor till majj eller majj sÄ kan vi ta det separat. Lite tillspetsat men ungefÀr sÄ.
HÄkan pÄstod att han sjÀlv inte insett hur det lÀt. Oerhört roligt och nÄgra dÀmpade fniss hördes bland den samlade pressen.
------------------------

fredag 21 februari 2014
In i kaklet
Det kÀnns att det Àr nÀra slutet nu. Alla skÀmt har gÄtt nÄgra varv för lÄngt. Rutinerna Àr invanda. Ruckar nÄgon pÄ dem sÄ blir det kaos. Man tar exakt samma sak vid varje frukost för att tillÀmpa minsta motstÄndets lag. UngefÀr sÄ.
Idag var en lurig dag. Vi hade svÄrt att planera. Skicross och slalom ungefÀr samtidigt. Men det löste sig med hjÀlp av en gnutta tur och mina numera trÀnade ben som spÀnstigt sprang uppför de 481 trappstegen i djÀvulstrappan frÄn Skicrossen, ÄterhÀmtade sig nÄgot i kabinbanan över till det alpina, och sedan knatade upp halvvÀgs i slalombacken. VÀl dÀr hittade jag ett tomt TV-torn som visade sig vara bÀsta fotopositionen i hela backen. Bonnröta, som TT-Pontus kallade det.
Senaste dagarna har bjudit pÄ lite av varje som vanligt.
Bla en rÀjÀl dipp hÀrom dagen dÄ jag först somnade under en presskonferens. Jag skulle bara lÀgga mig ner och vila ryggen medan vi vÀntade pÄ att fÄ fota, och sedan vaknade jag av att samme TT-Pontus stod över mig och fotade. Senare pÄ kvÀllen nÀr jag gjorde ut bilder somnade jag hela tiden, vaknade upp och fortsatte, somnade igen.... Men krafterna Àr nu Äter.
Inte den mest smickrande bilden kanske men det Àr sÄ det börjar se ut hÀr nu, folk somnar lite hÀr och var.

Idag var en lurig dag. Vi hade svÄrt att planera. Skicross och slalom ungefÀr samtidigt. Men det löste sig med hjÀlp av en gnutta tur och mina numera trÀnade ben som spÀnstigt sprang uppför de 481 trappstegen i djÀvulstrappan frÄn Skicrossen, ÄterhÀmtade sig nÄgot i kabinbanan över till det alpina, och sedan knatade upp halvvÀgs i slalombacken. VÀl dÀr hittade jag ett tomt TV-torn som visade sig vara bÀsta fotopositionen i hela backen. Bonnröta, som TT-Pontus kallade det.
Senaste dagarna har bjudit pÄ lite av varje som vanligt.
Bla en rÀjÀl dipp hÀrom dagen dÄ jag först somnade under en presskonferens. Jag skulle bara lÀgga mig ner och vila ryggen medan vi vÀntade pÄ att fÄ fota, och sedan vaknade jag av att samme TT-Pontus stod över mig och fotade. Senare pÄ kvÀllen nÀr jag gjorde ut bilder somnade jag hela tiden, vaknade upp och fortsatte, somnade igen.... Men krafterna Àr nu Äter.
Inte den mest smickrande bilden kanske men det Àr sÄ det börjar se ut hÀr nu, folk somnar lite hÀr och var.

Prenumerera pÄ:
InlÀgg (Atom)
























































