Om ni inte har läst Tesstamentet förut så rekommenderar jag att ni börjar med ett annat inlägg än just det här.
64 inlägg och nästan 6 månader senare och lagerlokalen ekar tom. Jag är alldeles slut i armarna, fastän jag bara burit ut en historielåda i taget. Jag är övertygad om att lagerlokalen innehåller ett hemligt rum där ytterligare historier väntar på att dammas av och ställas fram till allmän beskådning. Men jag kan inte hitta dörren..
Därför har jag bestämt mig för att börja bygga upp lagret på nytt och kanske återkommer jag när hela lagerlokalen är full igen.
Syftet med Tesstamentet var tredelat; att dokumentera så att vår madness lever vidare och inte glöms bort när vi fysiskt inte är här längre, att sprida glädje och fokus på det positiva i livet samt att hylla den intensiva kärlek jag känner för min familj. Hylla den som man gör från toppen av ett berg, hylla den som man gör vid giftemål, hylla den som man gör i ett begravningstal.. Varför vänta tills det är försent? Därav Tesstamentet.
Mamma
Du är min förebild och ledsagare. Du har lärt mig vad ovillkorslös kärlek betyder och att osjälviskhet är något att sträva mot utan att offra sig själv. Du är min hamn, min famn och mitt ankare. Och förutom dessa gigantiska gåvor, så finns det en uppsjö med kvaliteér som du besitter som gör att jag sjuder av kärlek och stolthet:
- när du varje år bänkar dig framför 'Grevinnan och betjänten' på nyårsafton och tjuter så det hörs till Danmark. Du tittar på tv:n och skrattar, resten av oss sitter och tittar på dig och skrattar.
- när du öppnar en okänd persons bildörr och utan betänksamheter sätter dig däri bara för att den har samma färg som pappas bil.
Pappa
Jag beundrar din moral och dina värderingar och försöker att leva varje dag med det i bakhuvudet. Du är min trygghet och min ryggrad. Du har lärt mig att det är ok att vara sig själv, att inte försöka släta ut ens underligheter och speciella sidor, utan att vara stolt över de kvaliteér som gör en unik. Tack för dessa livsgåvor och tack för
- att du kan skratta åt samma saker om och om igen, t.ex. när du för nittioelfte gången ber Irish att skrika "Fire, fire" som Basil Fawlty i Pang i Bygget och sen ligger på golvet och vrider dig av skratt som om det var första gången du hörde det.
- att du går omkring med dina bögbyxor och låter oss andra skratta lika mycket varje gång (förkl.: bögbyxa= byxor med trasig, alltid öppen gylf)
Syster
Du är min bäste vän. Min tillit till dig och din vishet är fullständig. Jag lutar mig mot dig mer än någon annan och jag är aldrig rädd för att falla. Du har visat mig vad sann styrka är och du inspirerar mitt innersta. Du är min tvilling, bandet vi har är förevigt förankrat i min själ. Jag älskar
- när du gör ditt grodljud för att det kliar i halsen och folk runtomkring dig tror att du har tics.
- när du sjunger så högt i bilen att rutorna skallrar, fastän du har likadana kråkstämband som jag.
Svåger
Du är en klippa och min bror. Du intresserar mig och din snabbtänkthet får mig alltid att tänka i bredare banor. Du ställer alltid upp, du är definitionen av en sann vän. Jag är så tacksam att du finns i mitt liv, du ger mig så mycket glädje, till exempel
- när du drar dina annorlunda skämt och skrattar hejdlöst medan vi andra sitter som gapar som tröga fånar
- när du misslyckas med dina bus, t.ex när du häller salt i Irish öl och är tvungen att dricka den själv för att förhindra översvämningen som mixen framkallar.
Irish
If soulmates exist, you're mine. If they don't, I thank destiny for sending me in your direction. You're my eternal flame, you have lifted the core of my being. You have changed my outlook on life and I feel part of something truly special. You're one of a kind and as someone once said; everybody should have an Irish in their life. Every day with you is a adventure and I really appreciate our day-to-day life, when
- you scream like a woman when I jump out from wardrobes and scare the living daylights out of you.
- I'm too tired to go from the couch to the bed and instead of carrying me, you throw invisible roses on my path to lure me into the bedroom.
Till er, mina vittnen
Det som började som en rätt klinisk sammanställning av vår familjs madness har utvecklats till ett levande och vibrerande dokument. Jag har ER att tacka för detta; era kommentarer, era självupplevda historier och era skratt.
Jag har känt acceptans och intimitet på en nivå som jag inte trodde var möjlig.
Innan jag säger mitt farväl så skulle jag vilja be er om två saker:
1. Om ni har tid och lust, berätta gärna för mig om vilken som har varit er favorithistoria och varför.
2. Om ni känner att det är välförtjänt, rösta gärna på mig som månadens bloggare hos MorsanMia, en fantastiskt rolig och kvick individ. Hon älskar när man frågar 'var blir det för mat', så gör gärna det;-)
Det är med fuktiga ögon som jag skriver mina sista rader, jag vill än en gång tacka för er uppmärksamhet. Jag drar ut min stol och ger er stående ovationer och avslutar med en dedikation till er.
I did it my way..
Ridå!
156