En semester utan sociala medier och en rensning

Sista dagen på min andra semesterperiod. I morgon börjar allvaret igen. Det har varit en semester utan sociala medier. En semester med fokus på att vara i nuet och ta in omgivningen. Det har varit både skönt men också lite tomt. En del som jag följer har jag verkligen saknat, andra har jag inte ägnat en tanke. Detta resulterar i att jag kommer att rensa bland de jag följer, framför allt på Instagram. Vilka är det som egentligen tillför något? Som peppar och inspirerar? Det blir lite som en nystart, en rensning av intryck. Nystart blir det även på jobbet i morgon när jag träder in i min nya roll. Det ska bli spännande!

Denna semester har vi bland annat husbilat runt Vänern. Vill ni läsa om våra äventyr med husbilen så har den en egen blogg: http://husbilentuzzen.blogspot.se. Kika där om ni vill. Sen har vi även varit ute lite med båten och idag har vi farit runt och kikat på kakel/klinker och kök. Planeringen av Björkliden går sakta framåt. Jag kommer hålla er uppdaterade när det finns något mer att berätta. Det har stått still hela sommaren. Men snart så hoppas att det drar igång igen. 

Kram Helén

En ny semester i antågande

Ha ha, nästan lite komiskt att jag inte gjort ett enda inlägg sedan jag snart skulle gå på semester förra gången, men lusten till att blogga har inte funnits där helt enkelt. Och nu ska jag gå på semester igen, med start i morgon. Jippi!

Men den semester var bra med både en tripp till Oskarshamn och till Halmstad. Jag har skapat en väldigt enkel blogg för våra resor med husbilen som vi använder lite som logg och för att minnas vad vi har upplevt med den. Vill ni följa våra äventyr med den så hittar ni den på https://husbilentuzzen.blogspot.se/

Nu har jag jobbat i 3 veckor och snart 2 dagar och i morgon så stundar en ny period med semester. Två veckor till ska vi ha och det ska bli så skönt. Jag har verkligen längtat efter denna semester. Vid förra semestern kände jag min inte riktigt redo. Jag kände mig vilsen på jobbet och hade inte riktigt grepp om tillvaron. Men nu känner jag att jag har mer koll och jag tror att jag kan slappna av på semestern på ett helt annat sätt denna gång. Och när jag kommer tillbaka från semestern så har jag tillträtt som enhetschef, det är då det börjar på riktigt. Det ska bli så spännande och roligt.

Men först blir det semester igen. Till att börja med blir det en tripp med husbilen Tuzzen och så hoppas jag det blir mycket vila och återhämtning.

Kram Helén

En vecka kvar

Nu är jag inne på sista veckan innan det är dags för lite semester. Det ska bli så skönt. Det har varit en hektisk vår med byte av jobb med allt vad det innebär av både avslutande av gamla jobbet och inlärning på det nya. Men snart stundar två veckors semester.

I helgen har vi hunnit med en hel del känns det som. I fredags åkte vi iväg med husbilen Tuzzen för att "provcampa" en natt. Om ett par veckor så ska vi åka iväg några fler dagar och då ville vi kolla så allt är med och att allt fungerar. Vi skulle åkt till Omberg, men på grund av Vätternrundan var alla vägar dit avstängda. Så vi hamnade på ett litet naturreservat som heter Isberga och ligger straxt utanför Heda (utanför Ödeshög). Så himla mysigt men kullar och ängar. Det blev fricamping så vi fick testa allt utan tillgång på el coh vatten (förutom från vår egen tank och batterier/gas).

Sen på lördagen så åkte vi hem och bytte bil för att ta oss till Motala och titta lite på målgången av Vätternrundan och lyssna på min syster som sjöng. Jättemysigt och härligt väder. Och igår så var vi till stan och handlade lite och sen bakade jag och mannen hölls i trädgården. Sen blev det en kvällstur med båten. Underbart avslut på helgen.

Denna vår har gått så vansinnigt fort. Kommer ni ihåg när man var liten och gick i skolan? Våren var så himla lång och det kändes som om sommarlovet aldrig skulle komma. När väl sommarlovet var här så var det jättelångt och man hann med så himla mycket. Och sen var det eveigheter till julen osv. Det kändes som att tiden verkligen stod still och det var alltid en evighet till nästa roliga sak. Man längtade och längtade. Nu hinner man knappt blinka så är sommaren här med semester. Sen säger det bara swisch och så är semestern slut och halva hösten har gått. Julen hinner man inte förbereda sig inför och sen är det snart vår igen.
Men nu ser jag fram emot att vara lite ledig, även om vår semester i år blir uppdelad på 2x2 veckor med 3 veckors jobb emellan.

Kram Helén

En lätt förvirrad känsla

Jag känner en lätt förvirring.

Jag är ju van att ha koll på läget 

och känslan av att jag kan.

Den känslan är borta.

Jag känner mig lost.

Som att börja om.

Ett nytt liv.

Och lite så är det att börja nytt jobb.

Väldigt frustrerande att inte kunna.

Samtidigt väldigt utmanande.

Och kul.

3 dagar avklarade på nya jobbet,

dag 4 är på väg.

Så känslan av förvirring är helt ok

men ändå väldigt frustrerande.

En dag i taget.

Kram Helén

En sista dag

Nu är den här.

Den sista dagen på denna arbetsplats.

Det känns rätt vemodigt.

För det är en arbetsplats där jag verkligen har trivts.

Trivts med både arbetsuppgifter och kollegor.

Jag har verkligen inte sökt mig här ifrån.

Men det dök upp ett jobb som jag ville ha.

Och de ville ha mig.

Så nu ska jag prova mina vingar som enhetschef.

Det ska bli spännade.

Och lite läskigt.

Men framför allt väldigt roligt.

Så i morgon börjar nya äventyr.

Samma arbetsgivare men annan avdelning

och annan geografisk placering.

Det blir bra.

Kram Helén

Ett bygglov har kommit

 

Då kan vi checka av en sak - bygglovet. 

Äntligen har vi fått det klart och nu känns det som att vi kan börja ta de steg som ska tas. 

Igår var vi i huset och började riva lite. Inredningen i den gamla tvättstugan revs ut, bland annat denna gamla toppmatade tvättmaskin. Min svärmor hade duktigt sparat på bruksanvisningen om det var så att jag ville använda den, men jag tror jag vill ha en ny, lite mer energisnål maskin när det väl är dags att börja tvätta här :-)

 

Golvet i den hall som ska integreras med befintligt badrum och som tillsammans ska bli ett större badrum började rivas också. Plastmattan och masoniten revs bort och tusen små spikar rensades bort från trägolvet under. Här ska vi sedan passa på att ta oss ner i grunden för att se hur det ser ut innan vi bestämmer oss för om vi ska gjuta igen med golvvärme eller inte. Men vi hann inte så långt att plankorna revs bort. Det får bli nästa gång.

Idag har jag även ringt och bokat med en fönsterleverantör som kommer ut och gör en kostnadsfri konsultation. Det ska ju bli nya fönster och det kan vara bra att få experthjälp när det gäller storlekar och materialval.

Så nu börjar små små steg tas. Äntligen!

Ett par veckor kvar

Ja, nu är det bara ett par veckor kvar. Tiden går så himla fort. Jag har inte ens hunnit berättat för er som följer mig här vad det är som händer om två veckor.

Jo, om två veckor, den 1 juni, börjar jag på nytt jobb som enhetschef på en avdelning på samma stora arbetsplats som jag arbetar på idag. Det är ett viakriat på drygt 1,5 år och så får vi se vad som händer sen, jag är i alla fall bara tjänstledig från min tjänst där jag är idag så jag vet att jag har något bra att komma tillbaka till om det inte skulle bli förlängning.

Men det känns jättespännande och något jag strävat efter ett tag. Det kommer säkert att utmana mig och ställa krav på mig men jag tror också att det blir en himla rolig utmaning. Jag kommer arbeta djupare med frågor som jag ansvarar för idag och det blir ett område att fördjupa mig i. På min tjänst idag har jag flera områden som jag ansvarar för och jag känner att det ibland blir ganska splittrat. Jag kan lite om mycket men inte så mycket på djupet. Så det ska bli skönt att få ett område att fördjupa mig inom. Ja förutom personalfrågorna då, för det blir ju ett område det också där jag dessutom inte har så mycket erfarenhet inom - än.

Så nu har avslutet påbörjats. Paper ska rensas och sorterats in, de personliga tillhörigheterna ska plockas bort, arbetsbeskrivningar ska skrivas, projekt ska avslutas... Ja det kommer bli två hektiska veckor. Men det ska jag nog ro i hamn.

Snart är det alltså bye bye till denna arbetsplats. Fast kanske på återseende om 1,5 år. Det återstår att se.

Kram Helén