Kutter



Kutter (av engelska: cutter, "skÀra" eller "klyva") var frÄn början ett mindre segelfartyg. Ordets betydelse har Àndrats med tiden och inbegrep senare ocksÄ mindre motorfartyg, till exempel lotskuttrar.
Förr stod ordet för "vÀlseglande enmastad skuta".[1] Under senare 1800-tal avsÄgs ett mindre enmastat fartyg med skarp bottenform och stort djupgÄende, med gaffelsegel, gaffeltoppsegel, stagfock och klyvare. Det kan föra ocksÄ flygande jagare och bredfock eller spinnaker.[2] En typ av fiskefartyg försedda ocksÄ med mesanmast, smack, kom i Sverige att kallas kuttrar. Numera avser man med kutter ofta vilken som helst enmastad bÄt riggad med tvÄ försegel, varav det frÀmre Àr fÀst vid dÀck eller ett fast bogspröt.
Engelsk kutter
[redigera | redigera wikitext]I slutet av 1800-talet började man anvĂ€nda Ă„ngdrivna fiskefartyg. De Ă€ldre kuttrarna bjöds ut till försĂ€ljning och mĂ„nga hamnade i BohuslĂ€n.[3] PĂ„ Gullholmen fanns det 57 kuttrar 1912. Ăven Mollösund och Grundsund blev stora kutterhamnar.[1]
Svenska kryssarklubben anordnar Ärligen seglarskola pÄ Gratitude, en vÀl bevarad engelsk kutter.
Modern riggterminologi
[redigera | redigera wikitext]I formell rigg-terminologi sÄ Àr en kutter-rigg en bermuda- eller gaffel-rigg med tvÄ eller flera förstag för lika mÄnga stagsegel. Förstagen kan vara fÀstade i ett fast bogspröt.[4]
Motsvarande rigg med bara ett förstag kallas sluprigg. Om förstagen Àr fÀstade i reglerbar rundhult (jagar- eller klyvarbom) sÄ Àr det en jakt-rigg.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ââBĂ„tar pĂ„ Stockenâ Arkiverad 24 oktober 2020 hĂ€mtat frĂ„n the Wayback Machine.. LĂ€st 5 maj 2018.
- â Kutter i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
- â Rollof 1996, sid. 94.
- â âSailboat Rig Types, Cutter. LĂ€st 3 maj 2018.
AllmÀnna kÀllor
[redigera | redigera wikitext]- Rollof, Yngve (1996). Segelfartygs- och bÄtlexikon med historik. [D. 1]. [à hus]: [Yngve Rollof]. Libris 2843068. ISBN 91-630-3982-6
Vidare lÀsning
[redigera | redigera wikitext]
| ||||||||||||||||||||||||
|