Hoppa till innehÄllet

Quills

FrÄn Wikipedia
Quills
GenreKostymdrama
RegissörPhilip Kaufman
ManusDoug Wright
SkÄdespelareGeoffrey Rush, Kate Winslet, Joaquin Phoenix, Michael Caine, Billie Whitelaw, Patrick Malahide, Amelia Warner
OriginalmusikStephen Warbeck
FotografRoger Stoffers
PremiÀr2000
Speltid124
SprÄkengelska
IMDb SFDb Elonet

Quills Àr en brittisk-amerikansk film frÄn 2000 regisserad av Philip Kaufman och skriven av Doug Wright, som ocksÄ skrivit pjÀsen som filmen bygger pÄ. Filmen Àr ett kostymdrama som utspelar sig under markis de Sades tid pÄ mentalsjukhuset Charenton. Filmen fick ett övervÀgande positivt mottagande och nominerades till Oscars och Golden Globe, men kritiker har pÄpekat att handlingen skiljer sig avsevÀrt frÄn verkligheten.[1]

Filmen utspelar sig flera Är efter franska revolutionen. Markis de Sade (Geoffrey Rush) Àr inspÀrrad pÄ mentalsjukhuset Charenton som leds av den godhjÀrtade abbén François de Coulmier (Joaquin Phoenix). Med hjÀlp av tvÀtterskan Madeleine LeClerc (Kate Winslet) smugglar de Sade ut nya manuskript som publiceras till folkets stora förtjusning och kejsar Napoleon I:s stora förtret. Kejsar Napoleon (Ron Cook) skickar Dr Royer-Collard (Michael Caine) till Charenton för att tysta/bota markisen.

NÀr Royer-Collard informerar de Coulmier om att det markisen i terapeutiskt syfte tillÄts skriva publicerats, blir abbén bestört och försöker tala markisen till rÀtta. Royer-Collard Äker under tiden till ett nunnekloster för att hÀmta sin trolovade, den unga och oskuldsfulla Simone (Amelia Warner). Det hastiga bröllopet och parets Äldersskillnad leder till en del skvaller och markisen sÀtter upp en pjÀs som förlöjligar Royer-Collard, i dennes nÀrvaro. Doktorn stÀnger sjukhusets teater och abbén konfiskerar markisens penna och blÀck. Detta leder till mer upproriskt beteende, bland annat skriver markisen en ny berÀttelse i vin pÄ sina lakan, som transkriberas av Madeleine. Royer-Collard upptÀcker detta och markisen tvingas bo naken i en tom cell.

Simone har under tiden av sin man introducerats till vuxenvÀrlden, och utan hans vetskap köper hon ett exemplar av de Sades roman Justine pÄ svarta marknaden och förför och rymmer ivÀg med arkitekten Prioux. Efter sig lÀmnar hon ett brev som förklarar varför, och sitt exemplar av Justine, vilket gör doktorn Ànnu mer rasande pÄ de Sade.

Eftersom hon hjÀlpt markisen ska Madeleine skickas ivÀg frÄn Charenton, men innan sÄ sker lovar markisen henne en sista berÀttelse, som vidarebefordras till henne av övriga patienter. BerÀttelsen fÄr en av patienterna, en pyroman, att tÀnda eld pÄ sin sÀng, och i det följande kaoset dödas Madeleine av en annan patient.

Som straff för hans inblandning skÀr abbén av de Sades tunga. Innan han dör dekorerar han vÀggarna i sin cell med ytterligare en berÀttelse, skriven i avföring. Medan abbén erbjuder sista smörjelsen svÀljer markisens hans krucifix och kvÀvs till döds.

Ett Är senare anlÀnder en ny abbé till Charenton och visas runt av Royer-Collard, som nu Àr dess ledare. Sjukhuset drivs nu som tryckeri dÀr de Sades texter trycks. I markisens gamla cell bor nu abbé de Coulmier.

Filmen fick ett övervÀgande positivt mottagande av kritiker. PÄ Rotten Tomatoes har filmen 74% positiva recensioner av ett urval pÄ 116.[2] Filmen nominerades till tre Oscars, bland annat bÀsta manliga huvudroll (Rush). Rush och Winslet nominerades Àven till Screen Actors Guild Awards och Rush vann ett flertal priser frÄn filmkritiker.[3]

Neil Schaeffer, som skrivit en biografi om de Sade, kritiserade filmen för historiska faktafel och överdramatiseringar. Justine, den roman som i filmen smugglas ut ur fÀngelset, skrevs i verkligheten lÄngt innan han blev inlÄst pÄ Charenton, och i verkligheten dog de Sade i sömnen vid 74 Ärs Älder.[1]

Enligt Internet Movie Database var filmens budget uppskattningsvis $13,5 miljoner och drog in drygt $7 miljoner i biljettintÀkter i USA.[4]

  1. 1 2 Schaeffer, Neil (13 januari 2001). ””Perverting de Sade””. The Guardian. http://books.guardian.co.uk/departments/biography/story/0,,421539,00.html. LĂ€st 1 april 2007.
  2. ↑ Quills, Rotten Tomatoes, lĂ€st 2010-06-07
  3. ↑ Awards for Quills (2000), Internet Movie Database, lĂ€st 2010.06-07
  4. ↑ Quills (2000) - Business, Internet Movie Database, lĂ€st 2010-06-29

Externa lÀnkar

[redigera | redigera wikitext]