Regionens hus i Karlstad.Karta över VÀrmlands lÀn
Region VÀrmland, tidigare Landstinget i VÀrmland och VÀrmlands lÀns landsting, Àr en region för de 282 467 invÄnarna i VÀrmlands lÀn. Region VÀrmland ansvarar, som alla regioner, för hÀlso- och sjukvÄrd. Förutom detta har regionen Àven ett ansvar för allmÀnna kommunikationer mellan lÀnets kommuner, kulturpolitik och folkbildning. Regionen bildades 1 januari 2019 genom en sammanslagning av Landstinget i VÀrmland, det tidigare Kommunalförbundet Region VÀrmland, VÀrmlandstrafik och Karlstadsbuss.[1].
FolktandvÄrden VÀrmland driver allmÀntandvÄrdskliniker i alla vÀrmlÀndska kommuner, sju specialistkliniker och tvÄ sjukhustandvÄrdskliniker i Karlstad och Arvika.[3].
Region VÀrmland verkar för att gymnasial- och eftergymnasial utbildning och annan kompetensutveckling samordnas, utvecklas och anpassas till regionens behov. LÀnets fem folkhögskolor Àr en resurs i det regionala utvecklingsarbetet och bidrar till flera insatsomrÄden. Skolorna genomför utbildningar för att höja utbildningsnivÄn inom sina upptagningsomrÄden. Alla skolor bedriver allmÀn kurs.
Kyrkeruds folkhögskola (Skolans profil Àr estetisk inom konstomrÄdet. Skolans inriktning Àr att stÀrka rollen som konstarena lokalt, regionalt och nationellt.)
Under 2012-2013 samordnade Region VĂ€rmland arbetet med att ta fram en ny utvecklingsstrategi för VĂ€rmland. Ăver 1000 vĂ€rmlĂ€nningar och över 60 organisationer och myndigheter var med och bidrog med synpunkter till strategin som beslutades av regionfullmĂ€ktige 8 november 2013.
VÀrmlandsstrategin lyfter fram fyra viktiga utvecklingsomrÄden: Livskvalitet för alla, Fler och starkare företag, Höjd kompetens pÄ alla nivÄer och BÀttre kommunikationer. Inom varje omrÄde finns förslag pÄ ÄtgÀrder som tillsammans ska göra att VÀrmland utvecklas och lever upp till de mÀtbara mÄlen. Exempel pÄ mÄl i strategin Àr att en ökad andel unga ska gÄ ut grundskolan med behörighet till gymnasiet och att restiderna med tÄg och buss ska bli kortare till Oslo, Göteborg och Stockholm. Andra mÄl handlar om att utslÀppen av vÀxthusgaser ska minska mer i VÀrmland Àn i riket som helhet och att energieffektiviseringen ska vara högre Àn för riket.
VÀrmlandsstrategin Àr hela VÀrmlands strategi, och det krÀvs att mÄnga bidrar för att den ska kunna omsÀttas i verklighet. Delar av ansvaret ligger frÀmst pÄ kommunerna, landstinget, lÀnsstyrelsen och Region VÀrmland, medan andra delar ligger pÄ Karlstads Universitet, pÄ nÀringslivet eller föreningslivet. DÀrför kommer det att finnas en VÀrmlands att-göra-lista pÄ webben, dÀr olika parter kan anmÀla vad just de planerar att göra för att uppfylla VÀrmlandsstrategins mÄl.
Regionala resurscentra Àr en samverkande resurs för kommunerna, regionens övriga kulturliv och Region VÀrmland som organisation.
Dans i VÀrmland Àr ett regionalt resurscentrum för konstnÀrlig dans som arbetar för att dansen blir tillgÀnglig samt att medvetenheten och kunskapen om dans ökar.
Film i VĂ€rmland Ă€r ett resurs- och utvecklingscentrum inom film. De verkar för att öka sysselsĂ€ttningen inom filmsektorn och för att stĂ€rka den lokala filmkulturen â inte minst i skolan.
LÀnsbiblioteket i VÀrmland stödjer, utreder och kompletterar den lokala biblioteksverksamheten i lÀnet.
Mediacenter VÀrmland Àr VÀrmlandskommunernas mediabank med mer Àn 13 000 titlar inom bland annat film och radioprogram.
Slöjd i VĂ€rmland â regional hemslöjdsverksamhet har i uppgift att hĂ„lla intresset för hemslöjden levande.
Ung Kultur arbetar för att unga mÀnniskor i VÀrmland skall ha möjlighet att skapa, utveckla och utöva sin egen kultur och kunna uppleva ett rikt utbud av professionell kultur.
VĂ€rmlandsarkiv samlar VĂ€rmlands historia i ett offentligt arkiv.
Energikontor VÀrmland Àr regionens kunskapscentrum för energifrÄgor. HÀr behandlas bland annat rÄdgivning, planering och affÀrsutveckling inom energiomrÄdet.
Visit VÀrmland har som uppgift att samordna, utveckla, utbilda och marknadsföra turistnÀringen i VÀrmland.
Region VÀrmland Àr, som alla landsting, en politiskt styrd organisation med regionfullmÀktige som högsta beslutande organ. Regionstyrelsen har det verkstÀllande politiska ansvaret och bereder Àrenden som behandlas i regionfullmÀktige.
VÀrmlands lÀn var indelat i fem valkretsar vid landstingsvalen.
Dessa fem valkretsar upphörde vid valet 2018. Hela lÀnet ses dÀrför som en enhet vilket resulterar i en rÀttvisare mandatfördelning.[5]
Kommunförbundet Region VÀrmland grundades i maj 2001 som ett gemensamt politiskt organ som drevs av VÀrmlands lÀns landsting och lÀnets sexton kommuner. Förbundet tillkom för att öka samarbetet mellan de 16 kommunerna i VÀrmlands lÀn och dÄvarande VÀrmlands lÀns landsting. Region VÀrmland skulle enligt förbundsordningen utgöra kommunernas och landstingets gemensamma organ för regional utveckling och vara huvudmÀnnens gemensamma företrÀdare i dessa frÄgor samt ansvara för att dessa insatser samordnas.
DÄvarande regionfullmÀktige bestod av 64 ledamöter, varav VÀrmlands kommuner tillsatte 32 ledamöter och landstinget 32 ledamöter. Regionstyrelsen bestod av tretton ledamöter. Samtliga var utsedda av de valda politikerna i landstinget och VÀrmlands kommuner. RegionfullmÀktige utsÄg en ledamot att vara ordförande och tvÄ ledamöter att vara vice ordförande i styrelsen.
Regionstyrelsen utsÄg ett arbetsutskott inom styrelsen. Arbetsutskottet bestod av fem ledamöter. Regionstyrelsen valde, för den tid styrelsen bestÀmde, bland utskottets ledamöter en ordförande och en vice ordförande.
Kommunförbundet erhöll frÄn och till kritik för sin organisatoriska konstruktion dÄ det var ytterst svÄrt, i praktiken omöjligt, för medborgarna att i demokratiska val hÄlla regionens politiker ansvariga för de beslut som fattades inom förbundets omrÄden, ex kollektivtrafik och folkbildning.
Sjukhuset Arvika
