Hoppa till innehÄllet

Tonart

FrÄn Wikipedia
Uppslagsordet ”D-moll” leder hit. För montenegrinska musikgruppen, se D mol.
I denna artikel
anvÀnds tonnamnen
Bess (B♭) och B.

Se olika skrivsÀtt.

Tonart, en uppsÀttning toner (skala) dÀr en av tonerna har rollen som grundton.

De vanligaste tonarterna i det traditionella vĂ€sterlĂ€ndska tonsystemet Ă€r durtonarterna och molltonarterna. Durtonarter betecknas med inledande versal, medan molltonarterna betecknas med gemen – se versalisering; se Ă€ven parallelltonart.

Dur och moll kan ses som tvÄ specialfall av de sÄ kallade kyrkotonarterna, jonisk respektive eolisk. Kyrkotonarterna uppstÄr nÀr man, med i övrigt samma toner i en skala, Àndrar grundtonen.

Namn och noteringar

[redigera | redigera wikitext]
FörteckenDurMoll
IngaC-dura-moll
Ett ♯G-dure-moll
TvĂ„ ♯D-durb-moll/h-moll
Tre ♯A-durf♯-moll, fiss-moll
Fyra ♯E-durc♯-moll, ciss-moll
Fem ♯B-dur/H-durg♯-moll, giss-moll
Sex ♯F♯-dur, Fiss-durd♯-moll, diss-moll
Sju ♯C♯-dur, Ciss-dura♯-moll, aiss-moll
Ett ♭F-durd-moll
TvĂ„ ♭B♭-dur, B-dur (ibland Bess-dur)g-moll
Tre ♭E♭-dur, Ess-durc-moll
Fyra ♭A♭-dur, Ass-durf-moll
Fem ♭D♭-dur, Dess-durb♭-moll, bess-moll
Sex ♭G♭-dur, Gess-dure♭-moll, ess-moll
Sju ♭C♭-dur, Cess-dura♭-moll, ass-moll

KĂ€llor: [1]

KÀllhÀnvisningar

[redigera | redigera wikitext]
  1. ↑ "Tonarter". Musikteori.se. LĂ€st 15 juni 2014.