Tonart
Utseende
| I denna artikel |
| anvÀnds tonnamnen |
| Bess (Bâ) och B. |
| Se olika skrivsÀtt. |
Tonart, en uppsÀttning toner (skala) dÀr en av tonerna har rollen som grundton.
De vanligaste tonarterna i det traditionella vĂ€sterlĂ€ndska tonsystemet Ă€r durtonarterna och molltonarterna. Durtonarter betecknas med inledande versal, medan molltonarterna betecknas med gemen â se versalisering; se Ă€ven parallelltonart.
Dur och moll kan ses som tvÄ specialfall av de sÄ kallade kyrkotonarterna, jonisk respektive eolisk. Kyrkotonarterna uppstÄr nÀr man, med i övrigt samma toner i en skala, Àndrar grundtonen.
Namn och noteringar
[redigera | redigera wikitext]| Förtecken | Dur | Moll |
|---|---|---|
| Inga | C-dur | a-moll |
| Ett ⯠| G-dur | e-moll |
| TvÄ ⯠| D-dur | b-moll/h-moll |
| Tre ⯠| A-dur | fâŻ-moll, fiss-moll |
| Fyra ⯠| E-dur | câŻ-moll, ciss-moll |
| Fem ⯠| B-dur/H-dur | gâŻ-moll, giss-moll |
| Sex ⯠| FâŻ-dur, Fiss-dur | dâŻ-moll, diss-moll |
| Sju ⯠| CâŻ-dur, Ciss-dur | aâŻ-moll, aiss-moll |
| Ett â | F-dur | d-moll |
| TvĂ„ â | Bâ-dur, B-dur (ibland Bess-dur) | g-moll |
| Tre â | Eâ-dur, Ess-dur | c-moll |
| Fyra â | Aâ-dur, Ass-dur | f-moll |
| Fem â | Dâ-dur, Dess-dur | bâ-moll, bess-moll |
| Sex â | Gâ-dur, Gess-dur | eâ-moll, ess-moll |
| Sju â | Câ-dur, Cess-dur | aâ-moll, ass-moll |
KĂ€llor: [1]
Se Àven
[redigera | redigera wikitext]KÀllhÀnvisningar
[redigera | redigera wikitext]- â "Tonarter". Musikteori.se. LĂ€st 15 juni 2014.