Hoppa till innehållet

Đ

Från Wikipedia
Den här artikeln handlar om glyferna Đ/đ. För liknande glyfer, se Stunget d.
Đđ Đđ
Ursprung
Benämningstunget d
edh[1]
DiakritisktD + sting / d + sting
Tillhör
Besläktade bokstäver i andra alfabet
Kyrillisktђ
LatinsktÞ, ð
Runor,
Tekniskt
Morse            
Punktskrift[2]
UnicodeĐ:U+0110 / đ:U+0111

Đ (gemen: đ), i Norden fonetiskt kallad edh,[1] och paleografiskt stunget d (se stungna bokstäver),[3][2][4] är en latinsk bokstav i samisk, bosnisk, kroatisk och vietnamesisk ortografi samt i serbiskans latinska alfabet.

Namnet stunget d används även om Ðð som därför ibland särskiljs som isländskt stunget d (ð).[5][2] Rotglyferna och d särskiljs annars som runt d respektive rakt d.[6]

Bokstaven är ett modifierat latinskt D/d med ett diakritiskt sting (streck) genom huvudstaven för att ange att det bär ett annat ljudvärde än vanligt. Den är bildad på ett liknande sätt som Ð/ð (även kallad stunget d, eller isländskt stunget d som särskiljning) men med den skillnaden att ð bildats från en medeltida rundad variant av bokstaven d (ꝺ) men båda har använts omväxlande under 1800-talet och tidigare. I gemenform går strecket för det mesta genom bokstavens överhäng men det finns också exempel där den går mitt genom ansvällningen, det vill säga genom den tjockaste delen av bokstavens "kropp".

Då đ av tekniska skäl inte finns tillgänglig kan den ersättas med ð (som finns i ISO 8859-1 tack vare användningen i isländska). På motsvarande sätt kunde ð ersättas med đ i äldre texter skrivna på skrivmaskin genom att skrivmaskinen backades och ett bindestreck skrevs ovan på d:et. Dessa ersättningar är inte riktigt korrekta men görs i nödfall, ungefär som att blanda ã och ä.

Rasmus Rasks samiska ortografi i Ræsonneret lappisk sproglære (”Resonerad lappsk språklära”) 1832 med bokstaven đ för ljudvärdet edh (tonande dental frikativa, [ð]) och ŧ för ljudvärdet eth (tonlös dental frikativa, [θ]).

Đ och đ stöds av Unicode, liksom alla tecken som används i existerande språk. Đ har där koden 110(hex) dvs nr 272 decimalt, och đ har koden 111(hex) dvs nr 273 decimalt. Tecknet kan fås fram med särskild programvara, till exempel "Teckenuppsättning" i Windows, som finns i Start-Program-Tillbehör-Systemverktyg. Även Microsoft Word har en liknande funktion, meny Infoga-Symbol.

Med Finländsk mångspråkig tangentbordsuppsättning kan man skriva Đ med (AltGr + §) + D eller (AltGr + l) + D.

I Windows kan man välja tangentbordsinställningen "svenska med samiska". Då finns Đ och đ som AltGr+skift+D och AltGr+D.

I unixliknande system (GNU/Linux m.fl.) kan man ofta få fram đ med <compose> + "-" + "d" (..."D" för versalen), alltså med tre tangenttryck efter varandra. På PC-tangentbord saknas i allmänhet compose-tangenten, men man kan ändra funktionen på någon annan, t.ex. ena Windowstangenten, till compose.

Đ och đ finns inte i teckenuppsättningen Latin-1 ("västeuropeiskt") och kan inte lagras i textfiler eller HTML-filer som använder denna kodning, utan man måste lagra filen i Unicode eller Latin-2.

Đ och đ finns i teckenuppsättningen Latin-2 ("centraleuropeiskt"), som stöder de flesta språk i Centraleuropa med latinskt alfabet, inklusive kroatiska. Däremot behöver samiska och vietnamesiska egna teckenuppsättningar om inte Unicode används eftersom andra tecken de behöver inte stöds av Latin-2.

  1. 1 2 Rasmus Rask (1832). Ræsonneret lappisk sproglære (”Resonerad lappsk språklära”)
  2. 1 2 3 ”Svenska skrivregler för punktskrift”. mtm.se. https://www.mtm.se/app/uploads/2024/06/2024-05-30_2009_svenska-skrivregler-for-punktskrift_unicode-monster_for_punktskrift.pdf. Läst 12 november 2025.
  3. ”Samiska och norska bokstäver”. svante-sundelin.blogspot.com. https://svante-sundelin.blogspot.com/p/nagra-samiska-och-norska-bokstaver-pa.html. Läst 16 november 2025.
  4. ”Domännamnsföreskrift”. whois.ax. https://whois.ax/app/uploads/2025/05/domannamnsforeskrift.pdf. Läst 16 november 2025.
  5. ”Standarder (inom) databehandlingsområdet”. people.dsv.su.se. https://people.dsv.su.se/~jpalme/qzkom/standarder-8308-000642.html. Läst 16 november 2025.
  6. Lars Svensson (1974). Nordisk paleografi : handbok med transkriberade och kommenterade skriftprov. sid. 13. Libris 8462300