Det Àr Ärets sista dag. Snöblandat regn faller i det grÄ diset. Lugn rÄder mellan dagar av fest och yra. Det Àr en mÀrklig kÀnsla att knyta ihop och summera ett Är och att samtidigt blicka framÄt med förvÀntan mot ett nytt. Som att stÄ i ett magiskt mellanrum dÀr allt verkligen Àr möjligt.
I flera Är har jag burit pÄ bara en egentlig önskan inför varje nytt Är: att ingen i familjen ska dö, att ingen ska bli svÄrt sjuk, att alla ska fÄ sova gott om natten och kÀnna tillit och glÀdje över livet. Varken mer eller mindre, hur trivial och samtidigt orealistisk den önskan Àn kan tyckas vara. NÀr det kommer till kritan Àr ett sÄdant Är bÄde paradoxalt sjÀlvklart och ÀndÄ alls inte. Vi bara tar ju de vanliga goda Ären för givna tills vi upplever annat.
Inför det Är som kommer stÄr min önskan givetvis kvar. Dock med ett litet tillÀgg: att kunna skapa mening, vad Àn som hÀnder. I den föresatsen innesluts allt annat jag gör. Inte att alltid göra det bÀsta, men att göra nÄgot som Àr gott nog, av mina dagar. Ofta kommer jag till korta, aldrig blir det precis som jag tÀnkt mig. Det Àr okej. Alltid fÄr jag lÀra mig nÄgot vÀrdefullt pÄ vÀgen. LÄngsamt lÀr jag mig samla lyckogryn och ju lÀngre jag lever desto bÀttre blir jag pÄ att finna dem dÀr jag minst av allt förvÀntade mig dem.
IkvÀll gnistrar förhoppningarna som diamanter i skyn. Det glittrar i glasen och skÄlas för lycka och vÀlgÄng. SjÀlv korkar jag en flaska jag för det goda livet för oss alla. För nyfikenhet, mod och kreativitet att leva hÄllbart. I smÄtt som i stort.
31 december 2013
29 december 2013
Grönt bokslut
Under Ärets sista dagar Àr det lÀge att summera. Hur blev det nu med ekorekofaktorn under Äret som gick: Levde jag mÄnne sÄ hÄllbart som jag ville? Jag har roat mig med att göra listor över vardagens plus och minus.
PÄ plussidan rÀknar jag
1) REKO mat frÄn lokala producenter, fortsatt egen odling till husbehov, mer vegetariskt Àtande Àn pÄ lÀnge
2) upptÀckten av ekologisk hudvÄrd och smink frÄn Maria à kerberg
3) fler strÀckor till fots och till cykel i vardagen dvs bilen i sÄ litet vardagsbruk som möjligt
4) fÀrre och mer genomtÀnkta klÀdinköp Àn nÄgonsin tidigare i mitt liv
5) visst Äterbruk av material under vÄrt renoveringsprojekt
6) vÄr "hemester" och korta familjesemester per tÄg inom landet
7) ett nedtaggat julfirande i prylbefriad anda
8) generellt fokus pÄ livsinnehÄll bortom upptrampade konsumtionsstigar dvs med sikte pÄ rika upplevelser i form av natur, kultur och gemenskap (möjligen den viktigaste faktorn)
PĂ„ minussidan ser jag
1) ett par oundvikliga flygresor som sÀkert höjde mitt ekologiska fotavtryck rejÀlt
2) vÄrt halvhjÀrtade val av vÀggfÀrg till smÄfolkets rum i samband med renoveringen - det harmar Ànnu!
3) ett hem som fortfarande dignar av saker vi kunde klara oss utan...
4) visst matsvinn pga dÄlig planering i vardagsrumban (och ibland kinkiga barn)
5) ett inte riktigt sÄ slow liv som jag skulle önska
PÄ det hela taget kÀnns balansen helt okej. Vi lever ett vanligt familjeliv, lÄngt ifrÄn fanatiskt men ÀndÄ medvetet. Basgrejer som mat, energi, kemikalier har vi bra koll pÄ. Vi jobbar mindre och konsumerar mindre Àn förr. Jag ser att riktningen Àr den rÀtta - men det finns stÀndigt smÄ bitar jag skulle vilja bli Ànnu bÀttre pÄ. Som familj genomförde vi de största förÀndringarna i vÄr livsstil för nÄgra Är sedan, nÀr barnen kom. Kanske det börjar bli dags att höja ribban ett snÀpp och utmana oss sjÀlva igen? Klura ut vad som Àr nÀsta steg mot ett grönare skönare liv 2014. Den som lÀser fÄr ju som bekant se...
PÄ plussidan rÀknar jag
1) REKO mat frÄn lokala producenter, fortsatt egen odling till husbehov, mer vegetariskt Àtande Àn pÄ lÀnge
2) upptÀckten av ekologisk hudvÄrd och smink frÄn Maria à kerberg
3) fler strÀckor till fots och till cykel i vardagen dvs bilen i sÄ litet vardagsbruk som möjligt
4) fÀrre och mer genomtÀnkta klÀdinköp Àn nÄgonsin tidigare i mitt liv
5) visst Äterbruk av material under vÄrt renoveringsprojekt
6) vÄr "hemester" och korta familjesemester per tÄg inom landet
7) ett nedtaggat julfirande i prylbefriad anda
8) generellt fokus pÄ livsinnehÄll bortom upptrampade konsumtionsstigar dvs med sikte pÄ rika upplevelser i form av natur, kultur och gemenskap (möjligen den viktigaste faktorn)
PĂ„ minussidan ser jag
1) ett par oundvikliga flygresor som sÀkert höjde mitt ekologiska fotavtryck rejÀlt
2) vÄrt halvhjÀrtade val av vÀggfÀrg till smÄfolkets rum i samband med renoveringen - det harmar Ànnu!
3) ett hem som fortfarande dignar av saker vi kunde klara oss utan...
4) visst matsvinn pga dÄlig planering i vardagsrumban (och ibland kinkiga barn)
5) ett inte riktigt sÄ slow liv som jag skulle önska
PÄ det hela taget kÀnns balansen helt okej. Vi lever ett vanligt familjeliv, lÄngt ifrÄn fanatiskt men ÀndÄ medvetet. Basgrejer som mat, energi, kemikalier har vi bra koll pÄ. Vi jobbar mindre och konsumerar mindre Àn förr. Jag ser att riktningen Àr den rÀtta - men det finns stÀndigt smÄ bitar jag skulle vilja bli Ànnu bÀttre pÄ. Som familj genomförde vi de största förÀndringarna i vÄr livsstil för nÄgra Är sedan, nÀr barnen kom. Kanske det börjar bli dags att höja ribban ett snÀpp och utmana oss sjÀlva igen? Klura ut vad som Àr nÀsta steg mot ett grönare skönare liv 2014. Den som lÀser fÄr ju som bekant se...
Skickat via Blogsy27 december 2013
MellandagstÀnk
Ute faller snöblandat regn i skymningen. Efter en dyblöt tur i skogen Àr det dags att kura inne. I granens sken, framför en sprakande brasa, lÀsa nÄgra sidor i nÄgon av böckerna jag har pÄ gÄng. Njuta lite. TÀnka lite.
En av de sköna sidorna av julen Àr tanketiden. Just nu Àr jag inne i en tanketrÄd om vad min hÄllbara livsstil egentligen innebÀr. Det Àr klart att den handlar om mÄnga smÄ yttre förÀndringar som gÀller vardagens mat, klÀder, energi och kemikalier. Att mycket kan sammanfattas i mÄttfullhet, som Àr ett vackert, men ibland svÄrt ord att leva efter.
Kanske viktigare ÀndÄ Àr de inre förÀndringar som sker i mitt förhÄllningssÀtt till tiden, till prylarna, till de ideal jag vill leva upp till - eller ibland lÄta bli att leva upp till. Och jag ser sÄ tydligt hur varje förÀndrad handling eller vana vuxit fram ur förÀndrade vÀrderingar av mej sjÀlv i relation till omvÀrlden. Att den yttre hÄllbarheten egentligen bara Àr en spegling av den inre.
Det finns dom som menar att Vara Àr viktigare Àn Göra. Jag Àr beredd att hÄlla med. NÀr somligt skalas av, framtrÀder annat sÄ mycket tydligare. Jag ska försöka praktisera den principen i stort som smÄtt de nÀrmaste dagarna. VÀrna om det dÀr inre som Àr grunden för allt det yttre.
21 december 2013
Dags för julmys!
Efter nÄgra brÄda dagar Àr det Àntligen dags för ledighet! Vi har nyss firat traditionell julfest med tablÄ och Giv mig ej glans, druckit glögg och Àtit pepparkaka. Som grÀdde pÄ moset ska vi snart ta oss en tur till ett nÀrbelÀget tomtehus för att höja julstÀmningen Ànnu nÄgra grader.
Idag Àr kanske den bÀsta dagen: allt det fina juliga ligger framför som en skimrande förvÀntning. Tid bara för familj, slÀkt och vÀnner. Ett tvÄsiffrigt antal sovmorgnar. SmÄ julbestyr som vÀntar pÄ att bli gjorda de nÀrmaste dagarna. Jag ska kanske unna mej att baka mina absoluta favoriter till julkaffet, biscotti med mandel och julkryddor. Jag ska slÄ in de fÄ klapparna i vackert returpapper och röda papperssnören. Vi ska ta in och klÀ granen och sedan njuta av barrdoften och skenet frÄn ljusen.
NÀr denna julen kommer ska jag söka lugnet och glÀdjen i det lilla. Jag ska Àgna mej Ät att umgÄs, spela sÀllskapsspel och lÀsa tegelstensromaner. Kanske spela lite piano och sjunga en och annan julsÄng. Och lÄta julens budskap sjunka in. Jul, jul, strÄlande jul...
Idag Àr kanske den bÀsta dagen: allt det fina juliga ligger framför som en skimrande förvÀntning. Tid bara för familj, slÀkt och vÀnner. Ett tvÄsiffrigt antal sovmorgnar. SmÄ julbestyr som vÀntar pÄ att bli gjorda de nÀrmaste dagarna. Jag ska kanske unna mej att baka mina absoluta favoriter till julkaffet, biscotti med mandel och julkryddor. Jag ska slÄ in de fÄ klapparna i vackert returpapper och röda papperssnören. Vi ska ta in och klÀ granen och sedan njuta av barrdoften och skenet frÄn ljusen.
NÀr denna julen kommer ska jag söka lugnet och glÀdjen i det lilla. Jag ska Àgna mej Ät att umgÄs, spela sÀllskapsspel och lÀsa tegelstensromaner. Kanske spela lite piano och sjunga en och annan julsÄng. Och lÄta julens budskap sjunka in. Jul, jul, strÄlande jul...
20 december 2013
Jullimpa
Dags för julstök! En ny favorit gavs oss idag dÄ vi rörde ihop denna sköna skapelse:
Till tvÄ stycken limpor:
Blanda 13 dl rÄgsikt, 3 tsk bakpulver, 1 tsk salt och 1 msk kanel, ingefÀra och nejlika. Rör ihop 7 dl filmjölk, 1 Àgg, 1 dl sirap och en msk glögg. Blanda samman till en smet. Blanda eventuellt ocksÄ ner en nÀve russin. HÀll i tvÄ smorda formar och grÀdda i ugnens nedre del i 200 grader i 55 minuter.
Eftersom detta Àr ett bakpulverbröd bör det Àtas inom en dag eller tvÄ. Enkelt och gott. Definitivt en julstÀmningshöjare!
Blanda 13 dl rÄgsikt, 3 tsk bakpulver, 1 tsk salt och 1 msk kanel, ingefÀra och nejlika. Rör ihop 7 dl filmjölk, 1 Àgg, 1 dl sirap och en msk glögg. Blanda samman till en smet. Blanda eventuellt ocksÄ ner en nÀve russin. HÀll i tvÄ smorda formar och grÀdda i ugnens nedre del i 200 grader i 55 minuter.
Eftersom detta Àr ett bakpulverbröd bör det Àtas inom en dag eller tvÄ. Enkelt och gott. Definitivt en julstÀmningshöjare!
15 december 2013
Julcocktailen
ApropÄ temat hÄllbar jul... Idag snubblade jag över en artikel i SvD om skÄdespelaren Eva Röse, som ocksÄ vÀljer en klappfri jul. Det var skön och inspirerande lÀsning - om nÄn som vÄgar löpa linan ut och helt lÄta bli de juliga prylarna ocksÄ till barnen.
VĂ„r klappfria jul för de vuxna detta Ă„r har kanske mer av en konsumtionskritisk underton, men samtidigt kĂ€nner jag igen mej i vĂ„ndan över plasten. Ăver de ootaliga kemikalierna i prylarna och i klĂ€derna, i pysslet och i glittret i krimskramset vi omger oss och vĂ„ra barn med i juletid. Vad innehĂ„ller mĂ„nne de leksaker vĂ„ra barn fĂ„r i jul? Vem kan berĂ€tta mer om de Ă€mnen som snurrar i luften nĂ€r juldagsmorgon glimmar? Vad Ă€r det som gĂ„r upp med sopförbrĂ€nningens rök nĂ€r vi stĂ€dat ut vĂ„r jul?
De klappar barnen sjÀlva önskar sej prÀglas lÄngt av vad de ser i leksakskatalogerna och dÀr Àr merparten gjorda av plast i regnbÄgens alla fÀrger. Garanterat varken ekologiska eller rÀttvisemÀrkta. Just dÀrför önskar jag att barnen fÄr mest böcker, spel, klÀder i sina paket. Att tomten kommer med upplevelser och kultur. Och jag hoppas att plastprylarna blir lagom fÄ ocksÄ detta Är. Tack och lov har vi mÀnniskor runt oss som förstÄr och respekterar vÄr strÀvan!
Samtidigt anser jag att vÄra barn ocksÄ mÄste ha rÀtt till nÄgon grad av delaktighet i den barnkultur som rÄder just nu. Det Àr ibland en svÄr ekvation... Det stÄr att gigantiskt rosa Barbiehus med full utrustning i flickrummet ocksÄ hos oss. Till döttrarnas stora glÀdje, givetvis. Och Àven om jag vÄndas över de plastgrunkor vi har vill jag inte bli alltför fanatisk. IstÀllet tÀnker jag att mindre Àr mer. Att vi Ätminstone kan försöka förskjuta balansen frÄn kvantitet till kvalitet, frÄn prylar till upplevelser, frÄn plast till Àkta material.
I upprördheten över julens alla onödiga materialströmmar och allt billigt krimskrams gjort av underbetalda arbetare i ett land lÄngt borta finns det inte pÄ kartan att inte ens försöka förÀndra mönstret. Och jag hoppas att mina barn en dag ska förstÄ att det vi ville ge dem istÀllet för mÀngder av plastprylar var en julcocktail av gemenskap, kreativitet, lÀslust och respekt för bÄde miljö och mÀnniskor - bÄde hÀr och pÄ andra sidan klotet!
13 december 2013
Klappfri jul
Ăr det nĂ„gon annan som funderar pĂ„ detta med hĂ„llbar jul och hur man ska hantera julklapparna? Hos oss har vi haft en gradvis nedtrappning oss vuxna emellan. GĂ„tt ner i antal och vĂ€rde, övergĂ„tt till lokalt gjorda, försökt hitta ekologiska klappar, gett bort tjĂ€nster eller upplevelser... Förra Ă„ret blev det en del Annorlunda GĂ„vor och andra vĂ€lgörenhetsklappar. Och lite hemgjorda tvĂ„lar och mandelkakor de luxe.
Detta Är ska vi ta det hela ett steg lÀngre, har vi tÀnkt, genom att inte alls ha klappar till varandra. Barnen ska förstÄs inte "drabbas" och fÄr nÄgra önskeklappar vardera plus endel nyttoklappar. Gudbarnen likasÄ. SjÀlv tÀnker jag ge bort den slant jag annars brukar spendera pÄ vuxenklappar (till tiotalet personer i den utvidgade familjen) till nÄgon hjÀlporganisation. Det kÀnns som att den summan ska fÄ gÄ till nÄn som pÄ riktigt behöver den bÀttre Àn vad vi behöver de dÀr julprylarna.
Och allt detta kÀnns... ovant! MÀrkligt och lite tomt, i Àrlighetens namn. Fast ocksÄ vÀldigt skönt.
Att gÄ genom stan och inte vara pÄ jakt efter det ena eller andra. Att inte tÀnka ut och skriva listor pÄ vem som kunde fÄ vad. Att istÀllet verkligen fokusera pÄ allt det andra: gemenskap, stÀmning och mat. PÄ det som julen egentligen borde eller Ätminstone kunde kretsa kring.
Det enda jag redan nu förutspÄr jag kommer sakna lite Àr julklappsböckerna. SÄ kanske ska jag slinka in pÄ ett antikvariat och köpa en hög pocketar att smyga in under granen ÀndÄ? Bara för sÀkerhets skull...
9 december 2013
Köttfritt!
Jag försöker ju bli en Àkta köttfri-mÄndag-mÀnniska. Idag lyckades det. Det blev vegetariska rester enligt principen man tager vad man haver i kylskÄpet.
Först: Till lunch fick jag en smörgĂ„s pĂ„ rĂ„gbröd med blĂ„mögelost (en rest frĂ„n helgens glöggande) och rött te. Ăven om ost Ă€r en klimatbov (se nedan) Ă€r det ju vettigt att anvĂ€nda upp den som redan finns i kylskĂ„pet. Vi försöker annars minska pĂ„ vĂ„r ostkonsumtion och har numera ost mest till helgerna dĂ„ vi unnar oss brödfrukost. Att osten inte sjĂ€lvklart finns till hands gör oss dessutom mer kreativa vad gĂ€ller smörgĂ„spĂ„lĂ€gg (t.ex. gör jag allt oftare olika gröna röror) vid de andra mĂ„ltiderna. Bra för hĂ€lsan tror jag dessutom det Ă€r i lĂ„nga loppet, sĂ€rskilt för en högkolesterolmĂ€nniska som mig.
Sedan: Till middag fick vi vuxna resterna av en grönkÄlspaj. Mycket gott och perfekt snabbmat innan dotterns julfest pÄ dagis. Barnen Ät dock pasta med köttfÀrs - det Àr tyvÀrr inte alltid vi lyckas övertyga dem om att ens smaka pÄ vÄra vegetariska rÀtter. GrönkÄlspaj har jag rekommenderat tidigare. Den passar perfekt i adventstid och kÀnns lagom lyxig i smaken.
För den som vill tÀnka till kring miljösmarta matval rekommenderar jag svenska livsmedelsverkets nya rekommendationer (hittas i sin helhet pÄ www.slv.se). En informativ tabell klipper ÀndÄ jag in rakt av:
Det gÀller tydligen att dra sig vÀnsterut... Matekvationen lÀr jag nog Äterkomma till, men för stunden Àr jag bara nöjd Ät att det blev köttfritt idag igen!
8 december 2013
Adventskalender Annorlunda
Advent Àr en underbar tid. Jag Àlskar stÀmningen, kÀnslan av förvÀntan. Och njuter av julförberedelserna, speciellt efter att ha taggat ner och skalat av i traditionerna. Det behöver faktiskt inte vara som i Jul med Ernst för att vara gemytligt...
De senaste fem Ären har adventstiden hos oss fÄtt allt fler hÄllbara förtecken. I Är var det dags att göra nÄgot hÄllbart av detta med barnens adventskalender. AffÀrernas utbud av kalendrar Àr ju inte sÄ upplyftande: billig choklad eller plastiga smÄprylar. Varken sÀrdeles ekologiska eller rÀttvisa. Skapa nÄgon form av egen variant kÀndes dÀrför som ett bra alternativ och sÄhÀr ser den ut:
En enkel tygvariant inhandlad pÄ Pentik, kompletterad med en handskriven hoprullad lapp per lucka. SjÀlva poÀngen Àr att pÄ varje lapp ges en liten uppmaning till familjegemensam aktivitet. Aktiviteten kan vara allt frÄn att besöka biblioteket för att lÄna en julig bok till att spela spel eller paketera ett julpaket att skÀnka till nÄgon behövande i Lettland. Vissa luckor handlar om just gemenskap och omtanke, andra om enkla julförberedelser. Inga krÄngligheter, bara en lite annorlunda decembervardag.
BÄda barnen Àr nu ivriga lapplÀsare som tassar ner till köket tidigt om morgnarna för att ta reda pÄ vilken dagens text Àr. SjÀlv glÀder jag mig Ät att advent för dem detta Är inte handlar om att fÄ grejer, utan om att göra nÄgot tillsammans med hela familjen. Jag tÀnker att det hÀr mÄ vara ett idealistiskt litet försök till adventsfostran, men att nÄgonstans i det lilla förmedlas stora vÀrderingar. Om julen som uppleva och vara tillsammans. Om julen som att ge av sin tid och sig sjÀlv. Om julen som nÄgorlunda hÄllbar.
De senaste fem Ären har adventstiden hos oss fÄtt allt fler hÄllbara förtecken. I Är var det dags att göra nÄgot hÄllbart av detta med barnens adventskalender. AffÀrernas utbud av kalendrar Àr ju inte sÄ upplyftande: billig choklad eller plastiga smÄprylar. Varken sÀrdeles ekologiska eller rÀttvisa. Skapa nÄgon form av egen variant kÀndes dÀrför som ett bra alternativ och sÄhÀr ser den ut:
En enkel tygvariant inhandlad pÄ Pentik, kompletterad med en handskriven hoprullad lapp per lucka. SjÀlva poÀngen Àr att pÄ varje lapp ges en liten uppmaning till familjegemensam aktivitet. Aktiviteten kan vara allt frÄn att besöka biblioteket för att lÄna en julig bok till att spela spel eller paketera ett julpaket att skÀnka till nÄgon behövande i Lettland. Vissa luckor handlar om just gemenskap och omtanke, andra om enkla julförberedelser. Inga krÄngligheter, bara en lite annorlunda decembervardag.
BÄda barnen Àr nu ivriga lapplÀsare som tassar ner till köket tidigt om morgnarna för att ta reda pÄ vilken dagens text Àr. SjÀlv glÀder jag mig Ät att advent för dem detta Är inte handlar om att fÄ grejer, utan om att göra nÄgot tillsammans med hela familjen. Jag tÀnker att det hÀr mÄ vara ett idealistiskt litet försök till adventsfostran, men att nÄgonstans i det lilla förmedlas stora vÀrderingar. Om julen som uppleva och vara tillsammans. Om julen som att ge av sin tid och sig sjÀlv. Om julen som nÄgorlunda hÄllbar.
4 december 2013
Favoritröran
Att ha pÄ brödet, alltsÄ...
Mixa en burk kikÀrter med en hackad klyfta vitlök, nÄn matsked hackade soltorkade tomater. Salta och peppra. Smaka av med citronsaft.
Snabbt, gott och nyttigt! Dessutom en ekobonus: minimalt fotavtryck jÀmfört med ost och korv ;)
30 november 2013
Prylhimlen
FortsÀttning pÄ temat prylar och konsumtion! Sambon var pÄ filmförevisning pÄ Ritz i Vasa igÄr och jag vill gÀrna tipsa om filmen han sÄg - den verkar passa bra i den tanketrÄd jag sjÀlv varit pÄ sistone: förhÄllandet till saker, prylar, ting. SÄhÀr drastisk som mannen i filmen Àr jag inte beredd att bli, men en inspiration till fortsatt "utrensing" ger den sÀkert. Att budskapet levereras med en portion humor i stÀllet för pekpinnar gör förstÄs inte saken sÀmre.
TillgĂ€ngligheten Ă€r jag lite osĂ€ker pĂ„, nĂ„gon stor biograffilm Ă€r den ju inte. Men du kan Ă„tminstone se filmen via Elisa Viihde för 4,90 €/48 h eller köpa den (sic!) som DVD via netanttila. Om du Ă€r med i nĂ„n filmtjĂ€nst pĂ„ nĂ€tet (typ netflix) kan du förmodligen hitta den dĂ€r.
Jag inser förstÄs det motsÀgelsefulla i att rekommendera filmkonsumtion pÄ den internationella köpfria dagen, men ÀndamÄlet helgar medlen ;)
28 november 2013
KID-utmaning
Imorgon och/eller pÄ lördag har vi chansen: att ta en brejk i konsumtionsfesten. Det Àr nÀmligen Köp Inget Dagen i Finland imorgon och En Köpfri Dag i Sverige och Buy Nothing Day i resten av vÀrlden pÄ lördag. PoÀngen Àr alltsÄ att vara köpfri i 24 timmar. NivÄn vÀljer du sjÀlv: avstÄr du alla typer av köpande (inklusive mat) eller bara "prylar" - och i sÄ fall vilka?
De senaste Ären har jag deltagit genom att hejda mej i köpandet sÄhÀr precis lagom inför firandet av första advent. SÄ ska jag göra ocksÄ detta Är. Det kÀnns gott att inse att adventsstÀmningen infinner sig minst lika bra ÀndÄ. Imorgon tÀnker jag avstÄ allt köpande. Jag har planerat lunchlÄda, handlat fredagsmyset redan igÄr och vet att jag inte behöver nÄgra smÄgrejer. Jag ska alltsÄ helt undvika affÀrer och pengahantering, har jag tÀnkt. Det Àr sjÀlvklart bara en symbolhandling, men faktum Àr att den har lite av samma effekt som en fasta. Den ger en paus, en distans, ett perspektiv pÄ det vanemÀssiga köpandet.
KID fÄr mej att reflektera över mina konsumtionsvanor. Den har tidigare Är ocksÄ blivit en gnista för att tÀnka om nÀr det gÀller julfirandet: maten och prylarna och klÀderna och allt det dÀr krimskramset reklamen vill övertyga oss om att Àr vÀsentligt för att det ska kunna bli en Riktig Jul. Och den har fungerat som en liten oas. En vink om ett liv utan affÀrer, med tid för annat...
Nu utmanar jag er lÀsare; vilka Àr era bÀsta tips pÄ gratis upplevelser man kan förgylla KID med? SjÀlv har jag tÀnkt klinka julsÄnger pÄ piano (har inte hÀnt senaste tjugo Ären) och dricka lite glögg nÀr skymningen faller.
PS. GÄ annars gÀrna in pÄ alaosta.wordpress.com och lÀs 100+25 ideaa (pÄ finska) och fÄ inspiration!
22 november 2013
Mammasorg
IkvÀll Àr det fyra Är sen mamma dog. Det kÀnns förunderligt lÀnge sen. Och ÀndÄ inte. Tiden lÀker inte alla sÄr. Men sorgens övermÀktigt tunga tÀcke lÀttar och livet ÄtergÄr till nÄnslags vanlig lunk. Man vÀnjer sej. Och ÀndÄ inte. Vissa saker blir faktiskt aldrig som förut. För mitt hjÀrta Àr ibland lika skört och fullt av saknad som den kvÀllen.
Ibland skulle jag vilja kunna ringa henne, prata om ditt och datt, berÀtta vad barnen sagt och gjort. Dela vardagens glÀdje och bekymmer. Ta en promenad lÀngs skogsstigen. Andra dagar lÀngtar jag efter att förbÀttra vÀrlden över en kaffe vid köksbordet. Dela hennes engagemang för de mest utsatta. Men ocksÄ höra hennes skratt igen. Saknaden kan överrumpla mej nÀr jag minst anar det.
Ibland tittar jag upp mot stjÀrnhimlen och kÀnner pÄ mej att vi ses nÄn dag igen. Ibland kÀnner jag tydligt hennes nÀrvaro inom mej, tÀnker att hon lever vidare genom oss som Àr kvar, vet att allt det jag fick av henne bÀr jag med mej sÄ lÀnge jag lever. Inser att ocksÄ sorg och saknad Àr en styrka och ett kÀrlekens pris.
Som Claes Andersson skriver:
Det vi saknar mister vi aldrig. Den vi Àlskat saknar vi alltid. Vi mister aldrig den vi Àlskat. Den vi Àlskat Àlskar vi alltid.
18 november 2013
Jag och mina prylar
HÄllbarhetstankar. Utmanande och obekvÀma. I de mest ovÀntade stunder dyker de upp. Idag i samtal med en annan mor i vÀntan pÄ varsitt konstskapande barn. Av nÄgon anledning kom vi in pÄ hur mycket prylar det finns i vÄra respektive hem. Hur mycket tid som gÄr Ät till att hÄlla ordning pÄ Àgodelar. Plocka och ordna. Hur vi ibland drömmer om fler kvadratmetrar - som om problemet skulle sitta dÀr - och avskalade, luftiga drömhem med bra förvaring dÀr var sak har sin plats och inget nÄnsin ligger framme och drÀller...
Nu Àr det ju bara det att redan 130 kvadrat för fyra personer i ett globalt perspektiv Àr mer Àn svulstigt, mer Àn nog, mer Àn skÀligt. Problemet, det verkliga problemet, Àr ju att ett Liv idag och en Barndom idag, hÀr hos oss sÄ sjÀlvklart konstitueras av alla dessa attribut, saker, ting vi omger oss med! Prylarna som kostar pengar, tid och miljö. Som anvÀnds eller leks med (ocksÄ av oss vuxna) en mycket kort tid för att sedan lagras eller bytas ut mot nya.
VĂ€l hemma spinner jag vidare pĂ„ trĂ„den. Visst kan vi tĂ€nka less is more och lokalproducerat. Visst kan vi besluta oss för kvalitet istĂ€llet för kvantitet. Visst kan vi handla second hand. Byta och reparera och Ă€ga tillsammans. ĂndĂ„ kvarstĂ„r faktum: vĂ„r materialistiska livsstil sĂ„gar av den gren vi sitter pĂ„.
Jag önskar sÄ att jag kunde lÄta bli, men jag sitter ju sjÀlv hÀr och sÄgar... Förvisso lÄngsammare Àn förr och med större insikt och vÄnda. Kanske mindre av identitetsskapande skÀl Àn förr och faktiskt mer medveten om de hÄllbara alternativen. Men jag lÄter ju ÀndÄ prylarna bli viktiga för mej. Deras form, fÀrg och kÀnsla. Den funktion de fyller, den stÀmning de skapar.
NÀr kvÀllen kommer Àr jag kvar i pryltankarna. Jag Àr sedan lÀnge inne pÄ att skala av och rensa ur. Men utmaningen ligger egentligen i att faktiskt inte skaffa mer. Sista lördagen i november Àr det En Köpfri Dag. Vackert sÄ - jag ska respektera den i Är igen. Den Àr symbolisk och viktig precis innan julhandeln tar fart. Men jag tror det krÀvs mer. Kanske ett lÄngvarigt köpstopp. Medveten konsumtion Àr ett viktigt steg i rÀtt riktning mot hÄllbarhet. Men det Àr fortfarande inte gott nog.
SÄ jag frÄgar mej och dej: Hur mÄnga timmar i veckan sÀtter vi pÄ att hÄlla reda pÄ vÄra prylar? Hur förhÄller vi oss till dem? Hur mÄnga av vÄra viktiga prylar kunde vi helt bra klara oss utan? Hur lÀnge lyckas vi kollektivt blunda för den obekvÀma sanningen? Hur lÄnge tar det innan vi finner modet att förÀndras?
Och jag har dessvÀrre inte ett enda enkelt svar.
Nu Àr det ju bara det att redan 130 kvadrat för fyra personer i ett globalt perspektiv Àr mer Àn svulstigt, mer Àn nog, mer Àn skÀligt. Problemet, det verkliga problemet, Àr ju att ett Liv idag och en Barndom idag, hÀr hos oss sÄ sjÀlvklart konstitueras av alla dessa attribut, saker, ting vi omger oss med! Prylarna som kostar pengar, tid och miljö. Som anvÀnds eller leks med (ocksÄ av oss vuxna) en mycket kort tid för att sedan lagras eller bytas ut mot nya.
VĂ€l hemma spinner jag vidare pĂ„ trĂ„den. Visst kan vi tĂ€nka less is more och lokalproducerat. Visst kan vi besluta oss för kvalitet istĂ€llet för kvantitet. Visst kan vi handla second hand. Byta och reparera och Ă€ga tillsammans. ĂndĂ„ kvarstĂ„r faktum: vĂ„r materialistiska livsstil sĂ„gar av den gren vi sitter pĂ„.
Jag önskar sÄ att jag kunde lÄta bli, men jag sitter ju sjÀlv hÀr och sÄgar... Förvisso lÄngsammare Àn förr och med större insikt och vÄnda. Kanske mindre av identitetsskapande skÀl Àn förr och faktiskt mer medveten om de hÄllbara alternativen. Men jag lÄter ju ÀndÄ prylarna bli viktiga för mej. Deras form, fÀrg och kÀnsla. Den funktion de fyller, den stÀmning de skapar.
NÀr kvÀllen kommer Àr jag kvar i pryltankarna. Jag Àr sedan lÀnge inne pÄ att skala av och rensa ur. Men utmaningen ligger egentligen i att faktiskt inte skaffa mer. Sista lördagen i november Àr det En Köpfri Dag. Vackert sÄ - jag ska respektera den i Är igen. Den Àr symbolisk och viktig precis innan julhandeln tar fart. Men jag tror det krÀvs mer. Kanske ett lÄngvarigt köpstopp. Medveten konsumtion Àr ett viktigt steg i rÀtt riktning mot hÄllbarhet. Men det Àr fortfarande inte gott nog.
SÄ jag frÄgar mej och dej: Hur mÄnga timmar i veckan sÀtter vi pÄ att hÄlla reda pÄ vÄra prylar? Hur förhÄller vi oss till dem? Hur mÄnga av vÄra viktiga prylar kunde vi helt bra klara oss utan? Hur lÀnge lyckas vi kollektivt blunda för den obekvÀma sanningen? Hur lÄnge tar det innan vi finner modet att förÀndras?
Och jag har dessvÀrre inte ett enda enkelt svar.
12 november 2013
Filippinerna
Bilderna av katastrofen skriker högt och obarmhÀrtigt, kÀnslan av trygghet krackelerar. TÀnk om det var jag som stod dÀr nu - utan familj, utan tak över huvudet, utan mat, utan förnödenheter. I ett samhÀlle i spillror. Ensam och hjÀlplös. PÄ grund av naturens krafter, utan egen förskyllan.
Som vanligt Àr det de redan mest utsatta som drabbas vÀrst. Blickarna, allra vÀrst de tomma, etsar sig fast pÄ nÀthinnan. MÀnniskorna som tappat fotfÀstet. Barnen. Dessa medmÀnniskor finns i mina tankar lÄngt efter att nyhetssÀndningen Àr slut.
Jag kan se. Jag kan be. Jag kan betala. Jag kan göra nÄgonting alldeles litet som betyder nÄgonting alldeles stort för den som tar emot hjÀlp lÄngt dÀrborta. Det kan du ocksÄ! PÄ följande lÀnk hittar du ett antal olika alternativ för att betala in pengar till de katastrofdrabbade:
http://svenska.yle.fi/artikel/2013/11/12/sa-har-kan-du-hjalpa-offren-i-filippinerna
11 november 2013
Ăverraskningsbesök!
Mitt i kvÀllmörkret bultar det pÄ ytterdörren. Mitt i mÄndagsröran. Mitt i allt och absolut ingenting.
Och utanför stĂ„r Riktigt God VĂ€n och ler! Vi fĂ„r en bonustimme med prat och skratt. Som vanligt rakt pĂ„ sak, om de ytligaste inredningsdetaljerna och de djupaste insikterna. I salig blandning. Att dammsugaren ligger utspridd, tvĂ€tten torkar i vardagsrummet och middagsbordet Ă€r ett kreativt bombnedslag efter barnens och grannbarnens hĂ€rjningar har liksom ingen betydelse. VĂ„r vĂ€nskap har mycket lite att göra med de yttre attributen. Vi dricker te och ĂR.
EfterÄt kÀnner jag mej oÀndligt lyckligt lottad. Att ha vÀnner som kommer förbi sÄdÀr bara. Som tar mej för den jag innerst inne Àr - ocksÄ en mÄndagskvÀll i november!
7 november 2013
Novemberlyx
det hÀnder ju att man tÀnker att det inte kan bli grÄare Àn det stora grÄ
som breder ut sej över oss just nu. att det inte kan bli disigare, mörkare,
blÄsigare eller fuktigare. att man ifrÄgasÀtter hur det kom sej att anmödrar
och anfÀder valde att bosÀtta sej hÀr uppe i kalla mörka Norden... dÄ gÀller
det att pigga upp sej litegrann! och se, nu ska jag sprida nÄgra smÄ tips som kan
sÀtta guldkant pÄ vilken trist novembervecka som helst.
mÄndag
lÄngluncha med en god vÀn. gÀrna pÄ trevligt stÀlle med lokalproducerad mat som Àr gjord pÄ Àkta vara och serverad med estetiskt och vÀnligt öga (lÀs After Eight i Jakobstad).
tisdag
iklÀd dej riddarrustning (regnklÀder och gummistövlar) och promenera en stund. andas in den syrerika luften.
onsdag
unna dej massage/klippning/ansiktsbehandling eller ta ett fotbad. nÄgot som pysslar om dej och din kropp en liten stund.
torsdag
plocka fram en riktigt bra roman. tÀnd nÄgra ljus. ta pÄ yllesockor och kryp in under filten. försvinn in i den fiktiva förunderliga vÀrlden dÀr det verkligen inte Àr november.
fredag
gör ett fredagsmys som stÀrker bÄde kropp och sjÀl: nötter, mörk choklad och lite frukt, ett gott te eller kanske rött vin. nÄgot som kickar igÄng dina signalsubstanser. duka vackert, gör brasa i kakelugnen. dela stunden (kanske i avslappnad tystnad) med nÄgon du bryr dej mycket om.
lördag
sov sÄ lÀnge du nÄgonsin kan. Àt en lyxigt lÄngsam frukost. ge dej sjÀlv en pyjamasdag - en dag dÄ du hasar runt i myspysklÀder till mitt pÄ dagen. gÄ sen lÄngpromenad i friska luften nÀr det Àr som ljusast.
söndag
umgÄs med utvidgad familj eller goda vÀnner. njut av lite musik, konst, litteratur, kultur... avrunda med veckans höjdpunkt: Babel pÄ SVT klockan nio prick.
i bÀsta fall kÀnner du sedan att du Àr dunderladdad inför en ny novembervecka! det Àr i varje fall hypotesen i min lilla fallstudie av mej sjÀlv just nu...
i vÀntan pÄ december och juleljusen peppar jag mej dessutom genom att börja dagen med mjuka solhÀlsningar. jag drar ner lite pÄ kaffe och socker och snabba kolhydrater. jag laddar pÄ med frysta bÀr och frukt. jag dricker te pÄ ingefÀra, citron och kardemumma. jag promenerar sÄ mycket jag kan och jag försöker minnas att unna mej Ätminstone en liten lyxig stund vareviga dag. sakta men sÀkert kanske jag betingas till att kÀnna att november Àr riktigt okej. det Àr vÀl Ätminstone vÀrt ett försök?
mÄndag
lÄngluncha med en god vÀn. gÀrna pÄ trevligt stÀlle med lokalproducerad mat som Àr gjord pÄ Àkta vara och serverad med estetiskt och vÀnligt öga (lÀs After Eight i Jakobstad).
tisdag
iklÀd dej riddarrustning (regnklÀder och gummistövlar) och promenera en stund. andas in den syrerika luften.
onsdag
unna dej massage/klippning/ansiktsbehandling eller ta ett fotbad. nÄgot som pysslar om dej och din kropp en liten stund.
torsdag
plocka fram en riktigt bra roman. tÀnd nÄgra ljus. ta pÄ yllesockor och kryp in under filten. försvinn in i den fiktiva förunderliga vÀrlden dÀr det verkligen inte Àr november.
fredag
gör ett fredagsmys som stÀrker bÄde kropp och sjÀl: nötter, mörk choklad och lite frukt, ett gott te eller kanske rött vin. nÄgot som kickar igÄng dina signalsubstanser. duka vackert, gör brasa i kakelugnen. dela stunden (kanske i avslappnad tystnad) med nÄgon du bryr dej mycket om.
lördag
sov sÄ lÀnge du nÄgonsin kan. Àt en lyxigt lÄngsam frukost. ge dej sjÀlv en pyjamasdag - en dag dÄ du hasar runt i myspysklÀder till mitt pÄ dagen. gÄ sen lÄngpromenad i friska luften nÀr det Àr som ljusast.
söndag
umgÄs med utvidgad familj eller goda vÀnner. njut av lite musik, konst, litteratur, kultur... avrunda med veckans höjdpunkt: Babel pÄ SVT klockan nio prick.
i bÀsta fall kÀnner du sedan att du Àr dunderladdad inför en ny novembervecka! det Àr i varje fall hypotesen i min lilla fallstudie av mej sjÀlv just nu...
i vÀntan pÄ december och juleljusen peppar jag mej dessutom genom att börja dagen med mjuka solhÀlsningar. jag drar ner lite pÄ kaffe och socker och snabba kolhydrater. jag laddar pÄ med frysta bÀr och frukt. jag dricker te pÄ ingefÀra, citron och kardemumma. jag promenerar sÄ mycket jag kan och jag försöker minnas att unna mej Ätminstone en liten lyxig stund vareviga dag. sakta men sÀkert kanske jag betingas till att kÀnna att november Àr riktigt okej. det Àr vÀl Ätminstone vÀrt ett försök?
30 oktober 2013
PÄ tufftufftÄget
högtalardamen med sitt superkorrekta "seuraavana Lapua - nÀsta Lappo - the next stop Lapua" ekar ut över vagnen. jag Àr pÄ vÀg till huvudstaden för att förelÀsa ett par dagar. har dryga fyra timmar tid att tÀnka, tid att skriva, tid att lÀsa, tid att göra ingenting.
jag Àlskar tÄg. mest pÄ grund av den obrutna lagom lÄngsamma tiden. men ocksÄ pÄ grund av mÀnniskorna. för mej Àr tÄget en chans att vara en stund i det "finska" Finland: att höra sprÄket som jag i dess karghet Àlskar, se kÀrva tanter med smörgÄspaket, sticksöm och kvÀllstidning. jag har dessutom en teori om att tÄgÄkande tanter Àr vÀldigt vanliga mÀnniskor med vanliga liv. att de stÄr med fötterna pÄ jorden i sina lagom ohippa klÀder. att de Àr skönt opretentiösa och vÀldigt hÀlsosamma att omge sig med. fast det kan ju hÀnda att jag generaliserar lite... hursomhelst, jag tycker om att kÀnna tÄgdoften och suset frÄn rÀlsen, det lilla gunget nÀr vi susar fram genom kvÀllsmörkret, slamret frÄn strumpstickorna.
tĂ„gĂ„kandet pĂ„minner mej om studietiden. dĂ„ var resan mellan Ăsterbotten och huvudstaden lĂ„ng, ibland fylld av motstridiga kĂ€nslor av Ă€ventyr och hemlĂ€ngtan. tĂ„get var bĂ„de resan ut i vuxenhetens vida vĂ€rld och resan tillbaka hem till rötterna, en metafor för polerna i mitt liv och balansakten att utveckla min identitet nĂ„gonstans dĂ€remellan. tĂ„get var ocksĂ„ ett mellanrum, en frizon i utmanande eller osĂ€kra tider. det var ocksĂ„ en zon för böckerna, bĂ„de de akademiska och de skönlitterĂ€ra.
nu sitter jag hÀr och lÄter minnen och tankar komma och gÄ. snart ska jag plocka upp Philip Teirs "Vinterkriget" och sjunka in i dess sanningssÀgande fiktiva vÀrld. jag ska hÀmta en kopp te och smyglyssna pÄ finska tanter som talar om sina vanliga liv. förestÀlla mej vem dom Àr och var dom kommer ifrÄn, vilka liv dom levt och lever.
det slÄr mej nu att tÄget ju Àr en koncentration av berÀttelser. dessa resande mÀnniskor, dessa brottstycken av samtal, dessa platser vi Äker till eller frÄn. de blir metaforer för berÀttelser om liv och mening lÄngt frÄn flashiga karriÀrer och kvarter. det Àr nog det som Àr hemligheten med tÄget.
jag Àlskar tÄg. mest pÄ grund av den obrutna lagom lÄngsamma tiden. men ocksÄ pÄ grund av mÀnniskorna. för mej Àr tÄget en chans att vara en stund i det "finska" Finland: att höra sprÄket som jag i dess karghet Àlskar, se kÀrva tanter med smörgÄspaket, sticksöm och kvÀllstidning. jag har dessutom en teori om att tÄgÄkande tanter Àr vÀldigt vanliga mÀnniskor med vanliga liv. att de stÄr med fötterna pÄ jorden i sina lagom ohippa klÀder. att de Àr skönt opretentiösa och vÀldigt hÀlsosamma att omge sig med. fast det kan ju hÀnda att jag generaliserar lite... hursomhelst, jag tycker om att kÀnna tÄgdoften och suset frÄn rÀlsen, det lilla gunget nÀr vi susar fram genom kvÀllsmörkret, slamret frÄn strumpstickorna.
tĂ„gĂ„kandet pĂ„minner mej om studietiden. dĂ„ var resan mellan Ăsterbotten och huvudstaden lĂ„ng, ibland fylld av motstridiga kĂ€nslor av Ă€ventyr och hemlĂ€ngtan. tĂ„get var bĂ„de resan ut i vuxenhetens vida vĂ€rld och resan tillbaka hem till rötterna, en metafor för polerna i mitt liv och balansakten att utveckla min identitet nĂ„gonstans dĂ€remellan. tĂ„get var ocksĂ„ ett mellanrum, en frizon i utmanande eller osĂ€kra tider. det var ocksĂ„ en zon för böckerna, bĂ„de de akademiska och de skönlitterĂ€ra.
nu sitter jag hÀr och lÄter minnen och tankar komma och gÄ. snart ska jag plocka upp Philip Teirs "Vinterkriget" och sjunka in i dess sanningssÀgande fiktiva vÀrld. jag ska hÀmta en kopp te och smyglyssna pÄ finska tanter som talar om sina vanliga liv. förestÀlla mej vem dom Àr och var dom kommer ifrÄn, vilka liv dom levt och lever.
det slÄr mej nu att tÄget ju Àr en koncentration av berÀttelser. dessa resande mÀnniskor, dessa brottstycken av samtal, dessa platser vi Äker till eller frÄn. de blir metaforer för berÀttelser om liv och mening lÄngt frÄn flashiga karriÀrer och kvarter. det Àr nog det som Àr hemligheten med tÄget.
25 oktober 2013
24 oktober 2013
à tererövra din tid!
LÀste pÄ en blogg jag följer (fina kloka köpstoppsbloggen, se listan till höger) att det Àr take back your time day idag. Ett lustigt sammantrÀffande, för pÄ den kurs jag höll hÀromdagen var tid, tidsbrist, stress och högt livstempo ett Äterkommande strÄk (trots att kursen egentligen handlade om röst och kommunikation).
Det förfaller som att vi Àr allt fler som upplever att tempot i samhÀllet och arbetslivet och vardagen Àr högt. Vart tog lugnet vÀgen? Hur blev vi sÄ utan tid? Vi har ju fortfarande 24 timmar i dygnet. Hela veckan, hela Äret, hela livet.
Jag tÀnker ofta pÄ det naturliga slow som lÄg i luften hos min mommo och moffa. Hade det att göra med bondesamhÀllet, landsbygden, skogen? Var det tidsandan? Var det dom som personer? Minnet sÀjer att vid deras köksbord fanns alltid oceaner av tid. DÀr fanns en rofylld rytm, en lunk som gav utrymme för filosofiska samtal, undran, argumentation. För att bli sedd och för att se, barn som vuxen. DÀr fanns Ärstidernas rytm och stilla söndagar - utan söndagsöppet. DÀr fanns förmiddagskaffe och eftermiddagskaffe och kvÀllste - stunder dÀr vi alla samlades runt bordet. För att prata och vara med varandra. Som en vÀlkommen paus i det ibland strÀvsamma slitet, antar jag de vuxna sÄg det.
Det slÄr mej nu att varandet numera sÄ ofta överskuggas av görandet. Att mitt eget liv Àr en stÀndig strÀvan för att hÄlla balansen mellan de tvÄ. Jag Àlskar mitt jobb, jag Àlskar att lÀsa och skriva, jag vill göra tusen och en saker pÄ min fritid. Men jag behöver ocksÄ stirra pÄ brasan, göra nÀstan ingenting. Andas in, andas ut. Praktisera min yoga i tystnad och lugn. DÄ fÄr jag vÀlja bort konsumtion, ytgrejer jag skulle göra mest för att nÄn annan vill det, aktiviteter som bara Àr kulturellt förvÀntade utan att ge mej nÄgot pÄ djupet. Jag fÄr ibland tacka nej ocksÄ till sÄnt som Àr intressant, utmanande och roligt. LÀra mej att alla bollar inte kan eller bör vara stÀndigt i luften. Att gamla analoga klockor tickar rÀtt behagligt och visar pÄ den cykliska - inte lineÀra - tiden.
Vad vill du ha din tid i livet till? Vilka Àr dina tidstjuvar? Var finns dina oaser dÀr sjÀlen hinner ifatt kroppen? Vem Àr du nÀr du inte gör? Kanske hann du inte Ätererövra din tid just idag. Ingen fara: det Àr 24 timmar ocksÄ nÀsta dygn!
23 oktober 2013
Köttfritt liv?
Vad Àter du om och nÀr du avstÄr kött? Vilket Àr ditt bÀsta vegerecept? Har du nÄgot som kan tÀnkas gÄ hem hos barn under skolÄldern? Vad tÀnker du om köttfri mÄndag? Eller vegetarianism i barnfamiljer?
Min egen mat i mĂ„ndags blev havregröt till lunch pĂ„ jobbet och lax med grönsaker till middag med familjen. Inget kött alltsĂ„, men inte helt vege Ă€ndĂ„. Kött Ă€ter jag numera ett par gĂ„nger i veckan, ofta dĂ„ ekologiskt lokalproducerat nötkött, men kyckling bara sporadiskt (av etiska skĂ€l). Fast jag kĂ€nner att det lutar mer och mer Ă„t att köra helgrönt. Sen jag lĂ€ste "Ăta djur" kĂ€nns det inte bra att ha före detta levande varelser pĂ„ tallriken. Ă tminstone inte sĂ„nt kött som kommer frĂ„n stordrift pĂ„ konventionella gĂ„rdar.
Dessutom tÀnker jag att vegetariskt ju Àr ett fantastiskt bra alternativ nÀr det gÀller att mÀtta mÄnga munnar pÄ vÄrt klot. Om alla sju miljarder ska Àta 100 gram kött vid varje mÄltid rÀcker betet sannolikt inte till och dessutom orsakar sjÀlva djurhÄllningen stora utslÀpp av CO2. För att producera ett kg kött behövs tio kg spannmÄl. LÄter det smart? Att Àta vege Àr alltsÄ att slippa krÄngla till matkedjan och gÄ omvÀgen via foder och djur. En form av frivillig enkelhet om man sÄ vill.
Jag ifrÄgasÀtter ocksÄ om vi mÀnniskor faktiskt Àr gjorda för att fÄ i oss stora mÀngder kött sÄ gott som dagligen. I all synnerhet som nedbrytningen av kött i tarmen ger restprodukter som kopplats till bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Bra protein finns ju i andra former ocksÄ: baljvÀxter kombinerade med spannmÄl, mjölkprodukter, Àgg, nötter... En ask kikÀrter Àr kanske en bra början pÄ bÄde klimat- och hÀlsoresan?
Det Àr alltsÄ dags att göra lite gröna vÄgen. Dela gÀrna med er av era vegetariska höjdare! HÀr kommer en av mina egna favoriter:
Mixa 5 dl kokta kikÀrter, finhacka en lök och ett par klyftor vitlök. Blanda ner ett Àgg. Salta och peppra. Stek biffar. Servera med grön sallad, yogurtsÄs och tomat-och-persilja-hack.
Snabbmat. Nyttig mat. Klimatsmart mat. As simple as that!
Min egen mat i mĂ„ndags blev havregröt till lunch pĂ„ jobbet och lax med grönsaker till middag med familjen. Inget kött alltsĂ„, men inte helt vege Ă€ndĂ„. Kött Ă€ter jag numera ett par gĂ„nger i veckan, ofta dĂ„ ekologiskt lokalproducerat nötkött, men kyckling bara sporadiskt (av etiska skĂ€l). Fast jag kĂ€nner att det lutar mer och mer Ă„t att köra helgrönt. Sen jag lĂ€ste "Ăta djur" kĂ€nns det inte bra att ha före detta levande varelser pĂ„ tallriken. Ă tminstone inte sĂ„nt kött som kommer frĂ„n stordrift pĂ„ konventionella gĂ„rdar.
Jag ifrÄgasÀtter ocksÄ om vi mÀnniskor faktiskt Àr gjorda för att fÄ i oss stora mÀngder kött sÄ gott som dagligen. I all synnerhet som nedbrytningen av kött i tarmen ger restprodukter som kopplats till bland annat hjÀrt- och kÀrlsjukdom. Bra protein finns ju i andra former ocksÄ: baljvÀxter kombinerade med spannmÄl, mjölkprodukter, Àgg, nötter... En ask kikÀrter Àr kanske en bra början pÄ bÄde klimat- och hÀlsoresan?
Det Àr alltsÄ dags att göra lite gröna vÄgen. Dela gÀrna med er av era vegetariska höjdare! HÀr kommer en av mina egna favoriter:
Mixa 5 dl kokta kikÀrter, finhacka en lök och ett par klyftor vitlök. Blanda ner ett Àgg. Salta och peppra. Stek biffar. Servera med grön sallad, yogurtsÄs och tomat-och-persilja-hack.
Snabbmat. Nyttig mat. Klimatsmart mat. As simple as that!
20 oktober 2013
Hemmahöstlov
Idag har smÄfolket haft höstlov exakt nio dagar. PÄ hemmaplan. Eftersom far i huset och jag sjÀlv inte kunnat ta ledigt, har vi pusslat oss genom veckan. Jobbat hemifrÄn och tagit lite hjÀlp utifrÄn, av farfar och morfar.
Det verkar ÀndÄ ha varit en skön vecka för barnen. Inget speciellt program. Inga avancerade utflykter. Ett simhallsbesök, ett stadsbesök och sen oceaner av tid för lek och lÀsning. Pyjamasdagar och vardagspyssel. NÀr snön föll klipptes det flingor och stjÀrnor av papper. I mÀngder. NÄn dag senare blev dessa ett inslag i en fantasifull lek om "förbluffade tvillingar" i form av gosedjur och legodjur och diverse andra attiraljer frÄn vÄrt köksskÄp. En lek som nu fortsatt i Ätminstone fyra omgÄngar och förefaller lika underhÄllande för oss i smyg lyssnade stora som för barnen sjÀlva.
Ibland tÀnker jag att vÄr tid Àr sÄ besatt av att det ska hÀnda nÄgot hela hela tiden. Vi styr upp tiden, vi planerar och sysselsÀtter och stimulerar vÄra barn - och oss sjÀlva - in absurdum. Vi tror att de behöver och vill ha leksaker och prylar för att utvecklas. Vi jagar rastlöst upplevelser och resor och program för dagen nÀr det vÀsentliga i sjÀlva verket kanske Àr friheten att bara fÄ vara. Tiden, den obrutna, och leken, fri frÄn störande element.
Lite tÀnker jag pÄ morgondagens samlingarna pÄ dagis och i skolan. PÄ frÄgorna om vad barnen gjort pÄ höstlovet. Vad hÀnder nÀr man svarar "inget speciellt"? Och undrar jag om man kunde vÀnda pÄ resonemangen. Kanske Àr just det svaret ibland tecknet pÄ att det funnits utrymme för barnets egen agenda? För nÄgot verkligt speciellt? För att ha fÄtt vara bara hemma, med nÄgorlunda nÀrvarande vuxna, i egen takt och lÄta dagen gÄ utifrÄn egna intressen.
Med det skrivet ska jag nu övergÄ till att pyssla julpynt. Tillsammans. PÄ barnens villkor. Bara för att de vill det!
16 oktober 2013
GiftfÀrgsdepp!
Det Àr ju inte riktigt fÀrdigmÄlat hÀr Àn. Ett par burkar fÀrg skulle inhandlas idag. Och tusan sÄ irriterad jag var efter besöket i fÀrghandeln!
Vi skulle ha en fÀrg till smÄfolkets vÀgg. Rosa, vattenbaserad fÀrg med sÄ lite gifter som möjligt. Hade vi tÀnkt. Den i och för sig vÀnliga försÀljaren gav ett förslag med argumenten billig och snabbtorkande. Riktigt lÀttmÄlad, dessutom. Vi frÄgade vilket bindemedlet var och fick ett svÀvande svar. Vi undrade över lösningsmedel och fick veta att fÀrgen i frÄga i alla fall var "hÀlsosam".
Vi skulle ha en fÀrg att mÄla gamla brÀdvÀggen med. LinoljefÀrg hade vi tÀnkt var det bÀsta, men den torkar ju sÄ lÄngsamt. SÄ vi undrade över alternativ. FörsÀljaren förslog "bÀsta fÀrgen pÄ marknaden". Att den var akrylatfÀrg gjorde oss fundersamma. Vi hade en association till akryl, till plast, till latex. Nejnej, sa försÀljaren - inga plaster hÀr inte. Bara bra egenskaper och mycket sundare Àn alkydoljefÀrg ifall man snart ska bo i utrymmet, sades det.
Vi tvekade en stund, lÀt oss just och just övertygas, köpte tvÄ burkar och gick ut. Och i bilen pÄvÀg hem slog harmen till. Hur Àr det möjligt att alternativen Àr sÄ fÄ? Att kunskaperna bland försÀljarna sÄ ytliga? Att vi som ÀndÄ betraktar oss som miljömuppar bara ger upp och resignerar?
Nu Àr det i och för sig sent att stiga tidigt upp, men jag surfar ÀndÄ runt och försöker förstÄ vilka alternativen kunde ha varit. Och jag tÀnker pÄ vilka Àmnen som ska snurra runt i vÄr inomhusluft den nÀrmaste tiden, jag sörjer de kemikalier som sköljs ut i naturen nÀr vi tvÀttar penslarna och jag bannar skickliga marknadsföringskampanjer som skymmer sikten för oss vanliga konsumenter!
Kanske fÄr jag sÄ lov att lÀra mej mÄla med Àggoljetempera till slut. Det verkar vara det grönaste gröna man kan göra. Men tills dess... Hur gör mÄnne ni andra?
Vi skulle ha en fÀrg till smÄfolkets vÀgg. Rosa, vattenbaserad fÀrg med sÄ lite gifter som möjligt. Hade vi tÀnkt. Den i och för sig vÀnliga försÀljaren gav ett förslag med argumenten billig och snabbtorkande. Riktigt lÀttmÄlad, dessutom. Vi frÄgade vilket bindemedlet var och fick ett svÀvande svar. Vi undrade över lösningsmedel och fick veta att fÀrgen i frÄga i alla fall var "hÀlsosam".
Vi skulle ha en fÀrg att mÄla gamla brÀdvÀggen med. LinoljefÀrg hade vi tÀnkt var det bÀsta, men den torkar ju sÄ lÄngsamt. SÄ vi undrade över alternativ. FörsÀljaren förslog "bÀsta fÀrgen pÄ marknaden". Att den var akrylatfÀrg gjorde oss fundersamma. Vi hade en association till akryl, till plast, till latex. Nejnej, sa försÀljaren - inga plaster hÀr inte. Bara bra egenskaper och mycket sundare Àn alkydoljefÀrg ifall man snart ska bo i utrymmet, sades det.
Vi tvekade en stund, lÀt oss just och just övertygas, köpte tvÄ burkar och gick ut. Och i bilen pÄvÀg hem slog harmen till. Hur Àr det möjligt att alternativen Àr sÄ fÄ? Att kunskaperna bland försÀljarna sÄ ytliga? Att vi som ÀndÄ betraktar oss som miljömuppar bara ger upp och resignerar?
Nu Àr det i och för sig sent att stiga tidigt upp, men jag surfar ÀndÄ runt och försöker förstÄ vilka alternativen kunde ha varit. Och jag tÀnker pÄ vilka Àmnen som ska snurra runt i vÄr inomhusluft den nÀrmaste tiden, jag sörjer de kemikalier som sköljs ut i naturen nÀr vi tvÀttar penslarna och jag bannar skickliga marknadsföringskampanjer som skymmer sikten för oss vanliga konsumenter!
Kanske fÄr jag sÄ lov att lÀra mej mÄla med Àggoljetempera till slut. Det verkar vara det grönaste gröna man kan göra. Men tills dess... Hur gör mÄnne ni andra?
15 oktober 2013
Renovera mera
I Àrlighetens namn smakade det trÀ, takmÄlandet. För ikvÀll skulle jag bara ha velat vara klar med renoveringen. FÄtt börja njuta. Det var alltsÄ lÀge att istÀllet plocka fram sisun. Och jag stretade pÄ och fick ett och annat gjort.
Det var kanske dÀrför det gick det som det gick. Precis nÀr jag skulle stÀlla undan burken med vit fÀrg slant den ur min hand. Ut över det nyss slipade trÀrena golvet. Och jag hade resten av kvÀllen rÀddad med att röja i röran.
Nu Àr ordningen ÄterstÀlld och lugnet har lagt sej. Men jag kan inte lÄta bli att undra om detta var Tecknet? Nu ska jag kanske inte renovera mera pÄ en tid? Det kanske Àr dags att dra streck? Att tagga ner och runda av och ÄtergÄ till vardagen igen.
Och ja. Jag ska inte lÀgga till nÄgra fler smÄ projekt pÄ renoveringslistan. Jag ska inse att de inte görs i en handvÀndning i förbifarten. Jag ska bara stillsamt slutföra det jag pÄbörjat och lÄta Kunniga MÀn sköta resten. Hedersord.
14 oktober 2013
Den GrÄ Vardagen...
Hann ikapp mej rÀtt omgÄende, bara sÄ ni vet. Först: Ett barn med feber i tre dagar. Sen: En post-semesterjobbrush kombinerad med tre dagar av frossa och magsjuka (jag sjÀlv). Tala om att fÄ chansen att praktisera yogisk attityd ;)
De senaste sju dagarna har jag alltsÄ andats in - andats ut. TÀnkt att allt har sin mening. Druckit te pÄ ingefÀra och citron. Laddat in bilder med sol och vÀrme.
Nu Àr vi friska och krya igen! Ute faller löven ur trÀder, det talas om minusgrader och kvÀllsmörkret Àr kompakt. Jag boar in mej med stickasockor min mamma gjort, dricker te och tÀnder ljus. VÀlkommen höstrusk och myspys. Nu Àr jag redo!
8 oktober 2013
Yoga i Provence
Utvilad. Inspirerad. Utmanad. StÀrkt till kropp, sjÀl och ande. Nyss hemkommen frÄn en veckas vila och pÄfyllning kan jag inte lÄta bli att dela med mej. Ibland hÀnder det nÀmligen att universums goda krafter samverkar och att verkligheten övertrÀffar ens vildaste förhoppningar.
Den charmerande inramningen var givetvis en bidragande faktor. TÀnk "En lanthandel i Provence" - slingriga vÀgar, en by frÄn medeltiden, soldrÀnkta odlingar. Sprött klingande katolska klockor och sorl frÄn uteserveringar lÀngs bygatan. Ett litet pensionat med vÀnligaste tÀnkbara vÀrdinna och fantastisk frukost. En nÀra vÀn som resesÀllskap. Och dÀrtill ett gÀng hÀrliga kvinnor med intresse för att bÄde njuta av tillvaron och utvecklas i sin yoga. Samtal om den största glÀdjen och den största sorgen. Solen, vÀrmen, dofterna som balsam för alla sinnen.
DĂ€r, i den lilla byn Plan de la Tour pĂ„ pensionat l´Amandari, fick jag för en vecka möjlighet att Ă€gna mej enbart Ă„t vĂ€sentligheterna. Jag sov djupt och lĂ€nge. Gick tysta morgonpromenader bland vinodlingarna, olivlundarna och bergen. TrĂ€nade fokuserat och lĂ€rde mej mer om hatha yogans olika element. Ă t bĂ„de gott och nyttigt. Skrattade mer Ă€n jag sammantaget gjort pĂ„ mĂ„nader. Och nĂ„gonstans mitt i allt detta hann kroppen och sjĂ€len och anden ifatt varandra.
I lugnet och mellanrummet infann sej nÀrvaron. DÀr landade mina tankar om mej sjÀlv och mitt liv just nu. DÀr blev vardagens konturer skarpare, dÀr insÄg jag vilket mitt fundament Àr. DÀr kunde jag formulera nygamla insikter om Det Goda Livet. Samt ÄterupptÀcka den sköna sköra kombinationen av disciplin och livsnjutande, som blev nÄgot att varsamt bÀra hem som den dyrbaraste tuliainen (ett ord vi ocksÄ pÄ svenska i Finland anvÀnder ungefÀr i betydelsen hemkomstgÄva). Kanske den balansen symboliseras i det armband jag köpte i den lilla affÀren i byn? DÀr möts nÀmligen hÀlften brunt och svart lÀder i skimrande silver. Det ska jag bÀra och minnas mÀnniskorna, platsen och insikterna.
KanhĂ€nda Ă€r det absurt att behöva Ă„ka lĂ„ngt Bort för att förstĂ„ Hemma? ĂndĂ„ Ă€r det nĂ„got just med perspektivet - att pĂ„ avstĂ„nd förstĂ„ saker man Ă€r nĂ€stan blind för nĂ€r man knegar runt i vardagens hjulspĂ„r. Jag Ă€r innerligt tacksam och glad. Merci och namaste, Yoga i Provence!
27 september 2013
Renoveringskaos
VÄrt drygt hundraÄriga hus fÄr nu nytt tak - lÀs ett ordentligt isolerat sÄdant. Vi omvÀxlande beundrar och förfasar oss över gamla tiders byggteknik. Vi hittar bedagat gammalt pÀrttak, mossa och sÄgspÄn som sett sina bÀsta dagar och tappat sitt isoleringsvÀrde. Gamla stockar av rödfuru frÄn Lappland glimtar fram och hÀromdagen sÄg vi konturerna av en pÀrlspont som kanske kan putsas upp och mÄlas om nÄn gÄng nÀr vi har tid, lust och ork till det. En dag hittar vi en gammal vÀrja gömd pÄ kallvinden. Hur kom den hit? NÀr? Vems var den? Vilka berÀttelser har den att berÀtta?
Det som började med drömmen om en ljus och lugn lÀshörna har nu utvecklats till ett energisparprojekt med gröna förtecken. DÀrtill med hangup pÄ byggvÄrd och vurm för det kunnande som fanns ett par generationer före oss. Vi diskuterar och lÀser pÄ om bra val nÀr det gÀller isolering, vi Äterbrukar, vi försöker hÄlla det hela pÄ hÄllbar nivÄ.
Och nu stÄr vi hÀr med ett underbart T-fönster gjort av riktigt bra virke och gammalt fönsterglas, i genuin teknik, av tvÄ kunniga Àldre herrar. Och med ett par garderobsdörrar frÄn 1920, finaste spegelmodell, som vÀntar pÄ att fÄ ett lager ny fÀrg. à terbruk till rimligt pris. Dörrar som blivit över och nu funnit ett nytt hem. Vi hÀmtar dyrbara balar med isolering som ska vara sÄ grön som möjligt.
Tack vare duktiga hantverkare löper snickararbetet smidigt. SjÀlva röjer vi före och efter, drömmer om tjugotalstapet i daglyktan och ljuskrona i taket. Det Àr rörigt och roligt och lite pÄfrestande ibland. Men det blir fint och jag glÀder mej. NÀr allt Àr klart ska ni fÄ lite bildbevis.
29 augusti 2013
Bussen Àr bÀst!
Ibland har jag förmÄnen att fÄ jobba pÄ annan ort. Som jag tidigare lÄtit er förstÄ vÀljer jag dÄ gÀrna att Äka kollektivt, oftast buss. Inte bara av miljöskÀl, utan frÀmst av andra orsaker. SÄ ock idag.
NÀr jag jobbade mest med undervisning kunde jag förbereda lektioner pÄ bussen till jobbet och slappna av pÄ vÀgen hem. Under en period av nattvak kÀndes det som ett smart drag att inte sjÀlv sitta bakom ratten - bussen blev istÀllet ett sÀtt att fÄ en liten tupplur. Medan jag skrev pÄ min avhandling var bussen en plats för tankekartor och lÀsning av artiklar.
Idag har jag Äkt tur och retur till Vasa för ett möte. Med buss. Jag har dessutom:
- lĂ€st dagstidningarna KP och ĂT
- lÀst möteshandlingar
- ringt ett viktigt samtal
- skissat en forskningsidé
- grovplanerat en kurs
- vilat en stund
- njutit av det sensommarfagra österbottniska landskapet
Det kĂ€nns ytterst hĂ„llbart pĂ„ det privata planet. Tidseffektivt, trots att resan tar en kvart lĂ€ngre per vĂ€g jĂ€mfört med om jag hade Ă„kt egen bil. Dessutom ett riktigt bra miljöval, i all synnerhet som jag hade uppskattningsvis ett dussin medresenĂ€rer bĂ„da vĂ€garna. Ekonomiskt fördelaktigt för min arbetsgivare blev det ocksĂ„; 39,60 € för en tur och retur (i jĂ€mförelse med kilometerersĂ€ttningen för egen bil pĂ„ cirka 90 €).
Som ni mÀrker ser jag bara fördelar och inga nackdelar alls: Bussen Àr bÀst! LÀnge leve bussen!
NÀr jag jobbade mest med undervisning kunde jag förbereda lektioner pÄ bussen till jobbet och slappna av pÄ vÀgen hem. Under en period av nattvak kÀndes det som ett smart drag att inte sjÀlv sitta bakom ratten - bussen blev istÀllet ett sÀtt att fÄ en liten tupplur. Medan jag skrev pÄ min avhandling var bussen en plats för tankekartor och lÀsning av artiklar.
Idag har jag Äkt tur och retur till Vasa för ett möte. Med buss. Jag har dessutom:
- lĂ€st dagstidningarna KP och ĂT
- lÀst möteshandlingar
- ringt ett viktigt samtal
- skissat en forskningsidé
- grovplanerat en kurs
- vilat en stund
- njutit av det sensommarfagra österbottniska landskapet
Det kĂ€nns ytterst hĂ„llbart pĂ„ det privata planet. Tidseffektivt, trots att resan tar en kvart lĂ€ngre per vĂ€g jĂ€mfört med om jag hade Ă„kt egen bil. Dessutom ett riktigt bra miljöval, i all synnerhet som jag hade uppskattningsvis ett dussin medresenĂ€rer bĂ„da vĂ€garna. Ekonomiskt fördelaktigt för min arbetsgivare blev det ocksĂ„; 39,60 € för en tur och retur (i jĂ€mförelse med kilometerersĂ€ttningen för egen bil pĂ„ cirka 90 €).
Som ni mÀrker ser jag bara fördelar och inga nackdelar alls: Bussen Àr bÀst! LÀnge leve bussen!
25 augusti 2013
Ekologisk vardag
SÄ Àr vi igÄng igen. Med dagis, skola, jobb och fritidsaktiviteter. Efter en lyxigt lÄng semester kÀnns det helt okej att ÄtergÄ till vardagens rutiner. SÄ kommer det sej att jag sitter med min tekopp och filosoferar en kvÀll: Vilka Àr familjens viktigaste ekologiska vardagsval just nu? Och varför? HÀr Àr svaren:
1. Maten. Vi prioriterar lokalproducerat, sÀsongsbetonat och ekologiskt. Vi odlar lite sjÀlva till husbehov. Vi vuxna Àter mycket vegetariskt. Vi handlar sÀllan halvfabrikat, gör enkel mat frÄn grunden, tar ofta matlÄda till jobbet, samt komposterar eventuella rester.
2. Kemikalierna. Dem har vi rensat ut och ersatt med ekologiska alternativ och kokosolja för hud och hÄr. Vi tvÀttar lÀttsmutsad tvÀtt med tvÀttnötter, stÀdar huset med tallsÄpa och diskar med biologiskt nedbrytbart diskmedel.
3. Elförbrukningen och transporterna. Vi har sÀnkt inomhustemperaturen, installerat luftvÀrmepump och eldar i kakelugnen. Vi stÀnger av hemelektronik och slÀcker lampor dÀr det gÄr. Vi promenerar och cyklar kortare strÀckor och lÄter bilen stÄ sÄ mycket som möjligt. à ker kollektivt dÄ det gÄr och minimerar antalet utlandsresor med flyg.
4. Konsumtionen. Sakteliga har vi satt den vanemÀssiga konsumtionen under lupp. Vi strÀvar till att vara medvetna konsumenter, att minska vÄrt köpande och att vÀlja hÄllbara alternativ i stÀllet för slit och slÀng.
Och kanske tÀnker nu nÄn att det Àr droppar i det oÀndliga havet. Att nÄgra mÀnniskors vardagsval inte har nÄn betydelse. Att det Àr förmÀtet att tro att det egna ekologiska fotavtrycket spelar nÄgon roll. Och dÄ svarar jag att visst, sÄ kan man ocksÄ tÀnka. Men jag vÀljer att tro att riktningen och strÀvan Àr sjÀlva poÀngen. Att varje handling har sitt eget vÀrde. Att just de hÀr vardagshandlingarna ger Mening och MÄl i vÄr familj. SÄ tÀnker jag och sippar vidare pÄ mitt ekologiska te medan augustiskymningen sÀnker sej. Och kÀnner mej alldeles redo att göra nÀsta hÄllbara vardagsval.
1. Maten. Vi prioriterar lokalproducerat, sÀsongsbetonat och ekologiskt. Vi odlar lite sjÀlva till husbehov. Vi vuxna Àter mycket vegetariskt. Vi handlar sÀllan halvfabrikat, gör enkel mat frÄn grunden, tar ofta matlÄda till jobbet, samt komposterar eventuella rester.
2. Kemikalierna. Dem har vi rensat ut och ersatt med ekologiska alternativ och kokosolja för hud och hÄr. Vi tvÀttar lÀttsmutsad tvÀtt med tvÀttnötter, stÀdar huset med tallsÄpa och diskar med biologiskt nedbrytbart diskmedel.
3. Elförbrukningen och transporterna. Vi har sÀnkt inomhustemperaturen, installerat luftvÀrmepump och eldar i kakelugnen. Vi stÀnger av hemelektronik och slÀcker lampor dÀr det gÄr. Vi promenerar och cyklar kortare strÀckor och lÄter bilen stÄ sÄ mycket som möjligt. à ker kollektivt dÄ det gÄr och minimerar antalet utlandsresor med flyg.
4. Konsumtionen. Sakteliga har vi satt den vanemÀssiga konsumtionen under lupp. Vi strÀvar till att vara medvetna konsumenter, att minska vÄrt köpande och att vÀlja hÄllbara alternativ i stÀllet för slit och slÀng.
Och kanske tÀnker nu nÄn att det Àr droppar i det oÀndliga havet. Att nÄgra mÀnniskors vardagsval inte har nÄn betydelse. Att det Àr förmÀtet att tro att det egna ekologiska fotavtrycket spelar nÄgon roll. Och dÄ svarar jag att visst, sÄ kan man ocksÄ tÀnka. Men jag vÀljer att tro att riktningen och strÀvan Àr sjÀlva poÀngen. Att varje handling har sitt eget vÀrde. Att just de hÀr vardagshandlingarna ger Mening och MÄl i vÄr familj. SÄ tÀnker jag och sippar vidare pÄ mitt ekologiska te medan augustiskymningen sÀnker sej. Och kÀnner mej alldeles redo att göra nÀsta hÄllbara vardagsval.
14 augusti 2013
KRUSKA!
hÀromdagen gjorde jag ett besök i Kruska, Södermalmsgatan 18 i Jakobstad. vilken fin upplevelse! i butiken sÀljs ekologiska och nÀrproducerade varor av olika slag: mat, hygienartiklar och lite smÄ vardagslyxiga produkter. för den som har tid och lust finns det möjlighet att njuta av caféverksamheten. det Àr lugnt, ombonat och mysigt. varorna Àr fint upplagda i vackra möbler. inga grÀlla plastgrunkor hÀr inte.
jag glÀder mej sÄ Ät att nÄgon vÄgat göra den hÀr satsningen! i hyllorna finns nÀmligen en mÀngd ekologiska téer (bland annat frÄn Pukka och Clipper) samt biodynamiska stapelvaror frÄn SaltÄ Kvarn. deras produkter har tidigare varit extremt svÄra att fÄ tag pÄ i vÄr stad och jag glÀder mej sÀrskilt Ät sortimentet av bönor, olika gryner och det lyxiga knÀckebrödet av dinkel. Kruska kommer alltsÄ att bli ett fint komplement till mina andra stamstÀllen för inköp av ekoreko varor. och fÄr jag en timme över i vardagen vet jag vart jag styr för fika!
jag glÀder mej sÄ Ät att nÄgon vÄgat göra den hÀr satsningen! i hyllorna finns nÀmligen en mÀngd ekologiska téer (bland annat frÄn Pukka och Clipper) samt biodynamiska stapelvaror frÄn SaltÄ Kvarn. deras produkter har tidigare varit extremt svÄra att fÄ tag pÄ i vÄr stad och jag glÀder mej sÀrskilt Ät sortimentet av bönor, olika gryner och det lyxiga knÀckebrödet av dinkel. Kruska kommer alltsÄ att bli ett fint komplement till mina andra stamstÀllen för inköp av ekoreko varor. och fÄr jag en timme över i vardagen vet jag vart jag styr för fika!
4 augusti 2013
Goda Grejer
Nu har jag satt igÄng mitt lilla augustiprojekt: jag ska ladda mej med Goda Grejer inför hösten. Jag har bestÀmt mej för att börja dagen med antingen en grön juice eller en bÀrsmoothie. Det tog sin tid att komma till skott, men efter fyra dagar Àr jag helt sÄld! Det kÀnns otroligt bra att unna mej dessa energikickar direkt pÄ fastande mage och dÀrigenom boosta immunförsvaret och förse kroppen med dunderdoser av allt frÄn vitaminer och mineraler till klorofyll. Klorofyllet ska ha ett slags detox-effekt, samtidigt som det Àr inflammationshÀmmande och stÀrker immunförsvaret. Och det tackar jag inte nej till!
Varannan morgon mixar jag alltsÄ ihop en juice av grönsaker och vetegrÀspulver. Jag tager vad jag haver i form av gurka, spenat, selleri, squash, citronsaft, fÀrsk ingefÀra och annat "grönt". Kör det i mixern till en slÀt massa och silar genom tesil till en tunn juice. I och för sej kunde man sÀkert Àta den osilade massan ocksÄ med tanke pÄ de goda fibrerna, men jag gillar inte tuggmotstÄndet kombinerat med smaken. Kanske Àr det bara en vanesak? Varannan morgon blir det en smoothie pÄ joghurt, en bit banan och olika fÀrska bÀr. Den smaken Àr ju avsevÀrt mera bekant och gillas utan krumbukter.
Hela proceduren tar mej tio minuter, varav fem gÄr Ät till att diska mixern ;) Nu nÀr vi har semester Àr det ju ingen utmaning att ta mej tiden, men nÀr det Àr dags att ÄtergÄ till jobb/skola/dagis hoppas jag ha blivit sÄ inkörd pÄ rutinen att jag fortsÀtter ÀndÄ av bara farten. Och det mÀrkliga Àr att detta sÀtt att inleda dagen ger inspiration till att "leva nyttigt" resten av dagen ocksÄ. PÄ ett vÀldigt okomplicerat sÀtt. Jag Äterkommer lÀngre fram med en rapport om de eventuella upplevda hÀlsovinsterna. Den som lÀser fÄr se!
Varannan morgon mixar jag alltsÄ ihop en juice av grönsaker och vetegrÀspulver. Jag tager vad jag haver i form av gurka, spenat, selleri, squash, citronsaft, fÀrsk ingefÀra och annat "grönt". Kör det i mixern till en slÀt massa och silar genom tesil till en tunn juice. I och för sej kunde man sÀkert Àta den osilade massan ocksÄ med tanke pÄ de goda fibrerna, men jag gillar inte tuggmotstÄndet kombinerat med smaken. Kanske Àr det bara en vanesak? Varannan morgon blir det en smoothie pÄ joghurt, en bit banan och olika fÀrska bÀr. Den smaken Àr ju avsevÀrt mera bekant och gillas utan krumbukter.
Hela proceduren tar mej tio minuter, varav fem gÄr Ät till att diska mixern ;) Nu nÀr vi har semester Àr det ju ingen utmaning att ta mej tiden, men nÀr det Àr dags att ÄtergÄ till jobb/skola/dagis hoppas jag ha blivit sÄ inkörd pÄ rutinen att jag fortsÀtter ÀndÄ av bara farten. Och det mÀrkliga Àr att detta sÀtt att inleda dagen ger inspiration till att "leva nyttigt" resten av dagen ocksÄ. PÄ ett vÀldigt okomplicerat sÀtt. Jag Äterkommer lÀngre fram med en rapport om de eventuella upplevda hÀlsovinsterna. Den som lÀser fÄr se!
30 juli 2013
Blogsytest
Jag Àr visserligen en sann Ugly Blog-anhÀngare och fÄ (om ens nÄn) kan ha missat att jag prioriterar ord framom bilder hÀr pÄ bloggen. Men ibland blir det liksom lite magert utan bild, till och med för min smak, sÄ nu ska jag utveckla mej sjÀlv lite. Jag ska försöka fÄ till en fungerande bildhantering, speciellt för mitt bloggande via padda. DÀrför testar jag nu Blogsy. Det blir antagligen en lagom utmaning för mej, som Àr rÀtt ointresserad av tekniska rackerier, att fÄ ihop de olika formaten. Men skam den som ger sej. GÄrdagens inlÀgg om tomaternas tÀlt ville sej inte riktigt bildmÀssigt, men nu ska den bilden hoppeligen vara uppe ;)
En hÄllbar dag
Idag Àr en sÄn dag nÀr jag fÄr en plötslig glimt av det hÄllbara livet. En sÄn dag nÀr saker liksom bara stÀmmer. Jag har sovit gott och jag fÄr börja dagen med en lÀnk i nyregnad syrestinn luft. Det Àr halvtidigt, resten av familjen sover. Omgivningen ocksÄ: jag Àr nÀstan ensam lÀngs vÀgarna. I Stora Uppförsbacken stÄr ett gÀng kossor och betar grÀs. De Àr ekologiskt lyckligt lottade, rÄkar jag veta.
Efter frukosten enas familjen om stÀddag - helt pÄ riktigt. Vi lyckas reda upp bland alla grejer och putsa bort bÄde FÀbodasand och dammrÄttor frÄn golven. SmÄfolket Äterfinner borttappade skatter och mappar in högar av sommarens konstnÀrliga produktion. Det doftar tallsÄpa och plötsligt ser vÄrt hem nÀstan lite genomtÀnkt och harmoniskt ut. Det kÀnns ovant, men fint.
Jag plockar fram min roman och inser att jag faktiskt unnat mej en hel hög med romaner denna semester. En bok i veckan. Vilka resor jag gör! Alldeles utan yttre fotavtryck, men med djupa avtryck i mitt inre. Just nu tidigt 1900-tal i Sydrhodesia och England. Andra liv, andra lÀnder, andra kvinnoöden. Speglar att se mitt eget liv i. För att uppskatta det liv jag lever, men ocksÄ fÄ inspiration att ta nya steg, utvecklas, vÀxa. Höja mej över mina vardagliga futtiga stressmoment, min habegÀr och de attribut jag ibland tror Àr villkor för ett gott liv. Se dem med nya ögon. Ibland inte se dem alls.
Och barnen leker för en stund i harmoni och fantasi, sambon handlar Äterbruksmaterial till det som ska bli kaninens utebur. Snart ska jag dricka mitt kaffe med choklad. Kanske elda i kakelugnen. Till kvÀllen göra enkel mat pÄ bra rÄvaror, ekologiska och nÀrproducerade. Titta till vÄra odlingar och kanske skörda lite hallon. Vi fÄr se.
Jag njuter av dagen. Och bÀr med mej dess hÄllbarhetsfaktorer. Det Àr inte rocket science. Det Àr ekonomi och ekologi och socialt och kulturellt. Omsatt i min egen vardag.
29 juli 2013
Tomater i tÀlt
Jahapp, sÄ var trubblet med tomaterna löst! VÄra tomater (och gurkor och paprikor) bor numera i tÀlt, plasttÀlt. Praktiskt. PrisvÀrt. Snabbfixat. Fast med estetiken Àr det vÀl lite sÄdÀr, det beror ju pÄ vilka preferenser man har. Mest skeptisk Àr jag dock till plasten... Den Àr sÄ lÄngt frÄn wabi sabi man kan komma. Den luktar kemikalier och jag undrar om dunsterna blir en del av tomaterna sen? Hoppas inte det!
Men vi gjorde vÄr Kajsa Wargh och tog vad vi hade: gamla störar, en rulle byggplast, nÄgra lecablock. Och nödlösningen verkar funka. Nu vÀxer plantorna fantastiskt bra i en blandning av kompost, jord och grÀsklipp. à terstÄr att strö lite vedaska runt fötterna pÄ tomaterna - det lÀr de nÀmligen gilla.
Dessutom: det blommar alldeles galet guldgult mot byggplasten. Om alla smÄ blommor verkligen blir gurkor och tomater kommer vi att fÄ Àta tomatsoppa och gurksallad hela hösten.
För mej Àr tomaternas tÀlt en trÀning i att tÀnka funktion före form. Det utmanar mej att hantera dissonansen, att inse att livet inte behöver - kanske inte ens kan eller ska - handla om att alltid hitta det perfekta alternativet. Kanske behövde jag just detta lilla för att landa i det verkliga? För att peta pÄ bubblan av alla sköna hem och lantliv och tidlösa skönheter?
Döm sjÀlva. Jag bara konstaterar att man fÄr dom tomattÀlt man behöver för att utvecklas som mÀnniska!
18 juli 2013
Tomater i trubbel
jag har rÄkat ut för trubbel i trÀdgÄrden. det gÀller tomaterna. de med omsorg framodlade frÄn frö, lyckligen omskolade och avhÀrdade. och sedan framdrivna i diverse hinkar och pytsar, nu tillfÀlligt inhysta i lilla drivhuset och i olika rabatter. de behöver hjÀlp, som av bilden synes.
tanken var egentligen att de smÄningom skulle fÄ flytta in i ett sprillans nytt vÀxthus. nu har det dock slumpat sej sÄ att Projekt VÀxthus inte blir förverkligat denna sommar. och nÀr det nu dessutom slumpat sej sÄ att sommaren Àr kylig och solfattig stÄr jag rÄdvill (och lite skuldtyngd) inför mina kÀra plantor. somliga blommar redan villigt, men jag ser ju pÄ dem att de vill ha större ytor att röra sig pÄ, mera sol, mera nÀring, mera varm och fuktig luft. bÀttre omstÀndigheter, helt enkelt. om det ska bli nÄgra tomater att Àta.
sÄ jag spÄnar pÄ olika alternativ. tillfÀllig tomatodling i plasttunnel? byggÀmbar i rad mot södervÀgg? ockupering av döttrarnas lekstuga? samma dilemma gÀller för övrigt mina plantor av gurka, chili och paprika. men rÀdda det som rÀddas kan, om det nu kan utan solens hjÀlp, tÀnker jag.
Àr det alltsÄ nÄgon av er lÀsare som har erfarenheter av tomattrubbel, sÄ hör gÀrna av er! nu Àr goda rÄd dyra...
17 juli 2013
BÀsta bÀren!
tack vare ett vÀder som i varje fall liknade sommar togs det idag en familjetur till blÄbÀrsskogen. i ett par timmar hade vi en "all inclusive" med strÄlande sol, skogens sus, blÄbÀr i mÀngd och kaffekorg. helt oslagbart!
pÄ en liten stund boostade vi immunförsvaren pÄ plats med fÀrska soldrÀnkta bÀr och skogens egen aromaterapi. samt fyllde de medhavda före detta glassbyttorna till bredden. vÄrt frysta förrÄd börjar nu anta ansenliga proportioner - det mÄste vara nÄgot med samlargenen - och jag glÀder mej.
för blÄbÀr Àr rena dunderkuren: proppfulla med vitaminerna C, B och E, samt diverse mineraler och fenolföreningar. forskning har visat att blÄbÀr Àr bra för hjÀrtat, skyddar mot cancer och diabetes, degenerativa och inflammatoriska sjukdomar. dessutom helt gratis och utan biverkningar, förstÄs.
sÄ ut i skogen, gott folk! det gör gott för kropp & knopp.
pÄ en liten stund boostade vi immunförsvaren pÄ plats med fÀrska soldrÀnkta bÀr och skogens egen aromaterapi. samt fyllde de medhavda före detta glassbyttorna till bredden. vÄrt frysta förrÄd börjar nu anta ansenliga proportioner - det mÄste vara nÄgot med samlargenen - och jag glÀder mej.
för blÄbÀr Àr rena dunderkuren: proppfulla med vitaminerna C, B och E, samt diverse mineraler och fenolföreningar. forskning har visat att blÄbÀr Àr bra för hjÀrtat, skyddar mot cancer och diabetes, degenerativa och inflammatoriska sjukdomar. dessutom helt gratis och utan biverkningar, förstÄs.
sÄ ut i skogen, gott folk! det gör gott för kropp & knopp.
16 juli 2013
Ved, skog och tjÀra
Hos oss Àr det ved som gÀller idag. Det sprakar inomhus och spikas utomhus. Jag eldar brasa i kakelugnen medan sambon bygger vedbod. Och jag tÀnker att den Àr en rikedom, denna ved som vi tar sÄ för given.
Eldandet innebÀr vardagslyx och avkoppling, ett sÀtt att varva ner och finna ro. SjÀlva vedarbetet Àr konkret och synligt i motsats till det tankearbete jag gör pÄ jobbet. Jag gillar faktiskt att bÀra och stapla. Ett arbete med sin egen rytm och logik och balans. Veden Àr ocksÄ sjÀlvförsörjning i liten skala, Ätminstone om det rÄkar bli elavbrott Àr den verkligt bra att ha.
Dessutom kopplar veden mej till stora skogen. Den som min morfar och hans slÀkt brukat genom seklerna. HÀromkvÀllen fann jag en skrift om tjÀrdalarna i trakten. PÄmindes om hur skogen och tjÀran blev nyckeln till ett bÀttre liv, blev nÄgot som gav tillskott till den magra sjÀlvhushÄllningen i de skogrika byarna lÀngs med Än. Hur tjÀran byggde broar ut i vÀrlden. Med mycken möda och stort besvÀr, dock.
SÄ tÀnker jag medan brasan brinner ner och sambon övergÄr till att servera glassportioner till barnen. Regnig semesterdag i ett nötskal.
Dessutom kopplar veden mej till stora skogen. Den som min morfar och hans slÀkt brukat genom seklerna. HÀromkvÀllen fann jag en skrift om tjÀrdalarna i trakten. PÄmindes om hur skogen och tjÀran blev nyckeln till ett bÀttre liv, blev nÄgot som gav tillskott till den magra sjÀlvhushÄllningen i de skogrika byarna lÀngs med Än. Hur tjÀran byggde broar ut i vÀrlden. Med mycken möda och stort besvÀr, dock.
SÄ tÀnker jag medan brasan brinner ner och sambon övergÄr till att servera glassportioner till barnen. Regnig semesterdag i ett nötskal.
15 juli 2013
Sommarsmultron
halvvÀgs in i semestern bestÀmmer jag mej för ett blogginlÀgg. om de ögonblick som glimrar lite extra i sommartillvaron, nÄgonstans mitt i detta halvmulna med plus femton grader. jag skÀrper mej en aning och samlar mina magiska stunder som smultron pÄ ett strÄ.
det Àr eftermiddagen pÄ stranden. ocksÄ den mulna och blÄsiga dÄ vi flyger drake och klÀttrar i trÀd. dÄ vi vandrar pÄ urtida klippor och fikar saft och surskorpor med smör. och det Àr turen pÄ tumanhand i lilla skogen bakom stugan i Esse dÄ min underbara yngsta upptÀcker spindelnÀt och rÀknar blÄbÀr med samma intensitet. dÄ vi funderar pÄ vilken backe hennes mommo Äkte skidor i som barn, pÄ vem som byggde stenmurarna runt Äkern intill, pÄ om det faktiskt kan komma en riktig björn lufsande hÀr. samt klurar ut hur man hittar tillbaks samma vÀg som man kom i en skog, Àven om den Àr liten. och det Àr stunderna nÀr kaffet Ànnu Àr lagom varmt och jag ostört lÀser nÄgra sidor roman, reser i tid och rum och i mitt inre.
tack vare vÄrt beslut om en "hemester" upptÀcker jag vilka smÄ byggstenar min sommarkÀnsla egentligen byggs av. stunderna med slÀktingar och vÀnner pÄ besök i nejden. samtalen som fÄr ta den tid de behöver och kopplingarna till mina rötter, min bakgrund och dem som gjorde att jag blev den jag blev. de sena kvÀllarna med magiskt ljus och kravlös morgondag. friheten i att inte nÀstan inte alls planera min tid. förmÄnen att fÄ vÀxla mellan att vara sÀllskapsmÀnniska och dra mej undan och pyssla med mitt (i den mÄn det nu Àr möjligt i en familj med tvÄ barn pÄ fyra och sju).
och jag tÀnker nÀr jag skriver att det Àr inte sÄ illa ÀndÄ. att mina sommarsmultron i vÀldigt liten grad beror av Det Perfekta VÀdret. att jag dÀrför lugnt kan ta dagen som den kommer. i vÀntan pÄ vÀrmeböljan.
det Àr eftermiddagen pÄ stranden. ocksÄ den mulna och blÄsiga dÄ vi flyger drake och klÀttrar i trÀd. dÄ vi vandrar pÄ urtida klippor och fikar saft och surskorpor med smör. och det Àr turen pÄ tumanhand i lilla skogen bakom stugan i Esse dÄ min underbara yngsta upptÀcker spindelnÀt och rÀknar blÄbÀr med samma intensitet. dÄ vi funderar pÄ vilken backe hennes mommo Äkte skidor i som barn, pÄ vem som byggde stenmurarna runt Äkern intill, pÄ om det faktiskt kan komma en riktig björn lufsande hÀr. samt klurar ut hur man hittar tillbaks samma vÀg som man kom i en skog, Àven om den Àr liten. och det Àr stunderna nÀr kaffet Ànnu Àr lagom varmt och jag ostört lÀser nÄgra sidor roman, reser i tid och rum och i mitt inre.
tack vare vÄrt beslut om en "hemester" upptÀcker jag vilka smÄ byggstenar min sommarkÀnsla egentligen byggs av. stunderna med slÀktingar och vÀnner pÄ besök i nejden. samtalen som fÄr ta den tid de behöver och kopplingarna till mina rötter, min bakgrund och dem som gjorde att jag blev den jag blev. de sena kvÀllarna med magiskt ljus och kravlös morgondag. friheten i att inte nÀstan inte alls planera min tid. förmÄnen att fÄ vÀxla mellan att vara sÀllskapsmÀnniska och dra mej undan och pyssla med mitt (i den mÄn det nu Àr möjligt i en familj med tvÄ barn pÄ fyra och sju).
och jag tÀnker nÀr jag skriver att det Àr inte sÄ illa ÀndÄ. att mina sommarsmultron i vÀldigt liten grad beror av Det Perfekta VÀdret. att jag dÀrför lugnt kan ta dagen som den kommer. i vÀntan pÄ vÀrmeböljan.
20 juni 2013
REKO midsommar
hade tÀnkt skriva om fantastiska projekt REKO redan hÀromveckan, men nu Àr det dags.
vi har alltsÄ tecknat REKO-avtal med en rad lokala matproducenter. för en period om Ätta sommarveckor har vi förhandsbestÀllt varor (bl.a. grönsaker, nötkött, bröd, jordgubbar och bondost) och betalt in överenskommen summa. varje torsdag klockan 18 hÀmtar vi veckans leverans pÄ Optimas parkering. för en timme uppstÄr dÀr ett slags Bondens Marknad i miniatyr. vi trÀffar dem som fixar vÄr mat pÄ bordet, vi trÀffar andra likasinnade kunder, vÄra barn ser "varifrÄn maten kommer" och vi utbyter idéer om nya produkter som kunde tas med i sortimentet. hÀromveckan kom vi oförhappandes hem med ett paket nymalet ekologiskt fullkornsvetemjöl pÄ handeln. bara för att en eldsjÀl bara hade fÄtt lust att provmala lite. det Àr som ni förstÄr helt oslagbart!
förutom att maten Àr prisvÀrd (inga mellanhÀnder) och fÀrsk, sÄ har den rest möjligast korta vÀg. grönsakerna behöver inte ta en runda via centrallager i södra delarna av landet och transporterna belastar dÀrför miljön minimalt. nötköttet kommer frÄn grÀsbetande djur vars foder produceras pÄ gÄrden. den sammanlagda resan mellan gÄrd, slakteri och vÄr frys Àr kort, jag tippar pÄ 15 km. bara en sÄn sak...
ytterligare en vÀgande faktor för vÄr familj Àr att maten fÄr ett ansikte. jag gillar kÀnslan av att veta vem som odlat tomaterna, skött om korna och knÄdat surdegsbrödet. och producenterna fÄr direkt respons pÄ det de producerat. jag hoppas att de kÀnner att vi uppskattar det arbete de gör, att vi röstar med vÄra plÄnböcker och vill försöka hÄlla pengarna i regionen. dessutom bidrar REKO-projektet till att vi Àter Ànnu renare mat: mer grönsaker, bra mat lagad frÄn enkla rÄvaror i sÀsong.
Ärets midsommarmeny blir alltsÄ extremt REKO. basen Àr lax (fÄngad igÄr morse av vÄr lokala fiskare), nypotatis med dill, fÀrska grönsaker av alla de slag och ett surdegsbröd (som hÀmtas ikvÀll). pÄ det en efterrÀttskompott pÄ dagsfÀrska jordgubbar och egen rabarber, visserligen toppad med köpt vispgrÀdde och mandelhack. men ÀndÄ. sÄ mycket bÀttre kan det inte bli. vi njuter och vi gillar och vi rekommenderar varmt REKO till alla andra som lÀngtar efter Det Goda Livet!
vi har alltsÄ tecknat REKO-avtal med en rad lokala matproducenter. för en period om Ätta sommarveckor har vi förhandsbestÀllt varor (bl.a. grönsaker, nötkött, bröd, jordgubbar och bondost) och betalt in överenskommen summa. varje torsdag klockan 18 hÀmtar vi veckans leverans pÄ Optimas parkering. för en timme uppstÄr dÀr ett slags Bondens Marknad i miniatyr. vi trÀffar dem som fixar vÄr mat pÄ bordet, vi trÀffar andra likasinnade kunder, vÄra barn ser "varifrÄn maten kommer" och vi utbyter idéer om nya produkter som kunde tas med i sortimentet. hÀromveckan kom vi oförhappandes hem med ett paket nymalet ekologiskt fullkornsvetemjöl pÄ handeln. bara för att en eldsjÀl bara hade fÄtt lust att provmala lite. det Àr som ni förstÄr helt oslagbart!
förutom att maten Àr prisvÀrd (inga mellanhÀnder) och fÀrsk, sÄ har den rest möjligast korta vÀg. grönsakerna behöver inte ta en runda via centrallager i södra delarna av landet och transporterna belastar dÀrför miljön minimalt. nötköttet kommer frÄn grÀsbetande djur vars foder produceras pÄ gÄrden. den sammanlagda resan mellan gÄrd, slakteri och vÄr frys Àr kort, jag tippar pÄ 15 km. bara en sÄn sak...
ytterligare en vÀgande faktor för vÄr familj Àr att maten fÄr ett ansikte. jag gillar kÀnslan av att veta vem som odlat tomaterna, skött om korna och knÄdat surdegsbrödet. och producenterna fÄr direkt respons pÄ det de producerat. jag hoppas att de kÀnner att vi uppskattar det arbete de gör, att vi röstar med vÄra plÄnböcker och vill försöka hÄlla pengarna i regionen. dessutom bidrar REKO-projektet till att vi Àter Ànnu renare mat: mer grönsaker, bra mat lagad frÄn enkla rÄvaror i sÀsong.
Ärets midsommarmeny blir alltsÄ extremt REKO. basen Àr lax (fÄngad igÄr morse av vÄr lokala fiskare), nypotatis med dill, fÀrska grönsaker av alla de slag och ett surdegsbröd (som hÀmtas ikvÀll). pÄ det en efterrÀttskompott pÄ dagsfÀrska jordgubbar och egen rabarber, visserligen toppad med köpt vispgrÀdde och mandelhack. men ÀndÄ. sÄ mycket bÀttre kan det inte bli. vi njuter och vi gillar och vi rekommenderar varmt REKO till alla andra som lÀngtar efter Det Goda Livet!
19 juni 2013
Vilda VĂ€xter
Som jag tidigare berÀttat hÀr pÄ bloggen var det kurs om Vilda VÀxter som gÀllde i helgen.
I halvmulet vÀder Äkte vi ut mot Svedjehamn, kloka gubben och jag. Inledde med att ta oss upp i Saltkaret - utkikstornet varifrÄn man fÄr en fascinerande utsikt över Kvarken. Och De Geer-morÀnerna, dessa strimmor av sten som löper i vatten och pÄ land och ser ut som om en urtida jÀtte krattat sin grusgÄng. Förunderliga Àro verkligen spÄren av inlandsisen! Efter en fin (men myggig) tur lÀngs vandringsleden runt Bodvattnet fick vi haka pÄ slutklÀmmen av en örtvandring lÀngs strandÀngarna. Redan dÄ kom de första anvÀndbara insikterna om tekurer pÄ enris och björklöv och om ÀlggrÀs som krydda i smÄbröd. Och det var bara början...
SjÀlva kursen som hölls pÄ ett gÄrdsmuseum inne i byn var sedan otroligt inspirerande och lÀrorik! Med en imponerande kombination av sakkunskap och humor förmedlade Alexandra kunskaper om allt frÄn "aktiva Àmnen" till "plocka, torka och förvara" och "beredningsmetoder". Dessutom fick vi kursdeltagare sjÀlva prova pÄ att göra bÄde örtolja och tinktur (spritutdrag). Mina kalla fötter och hÀnder ska jag i höst smörja med tallbarsolja och om/nÀr stressen gör sig pÄmind kan jag ta fram min tinktur pÄ vÀnderot.
En örtkunskap jag kommer att tillÀmpa direkt Àr att brygga te pÄ groblad, som ska ha en slemlösande effekt. Kanske fÄr jag Àntligen bukt med min Äterkommande hosta som jag dragits med av och till under vÄren och försommaren. Grundreceptet pÄ en kopp örtte Àr:
2 tsk torkad mortlad ört (dubbel mÀngd fÀrsk ört)
2,5 dl kokande vatten
Blanda örten i kokande vatten. LÄt dra i 10 minuter. Sila av och drick!
Största behÄllningen av Vilda VÀxter Àr nog kunskapen om vilka aktiva Àmnen i vÀxterna som har vilka effekter. Samtidigt gav kursen mej ocksÄ en större respekt för hur verkningsfulla örter faktiskt kan vara. De ska hanteras med bÄde kunskap och klokskap och doseras i rÀtt mÀngder, precis som vilka medicinska preparat som helst. Jag förundras verkligen över naturens rikedom - Àn en gÄng. Nu har jag en liten lista över vÀxter jag vill lÀra mej anvÀnda i sommar, vissa som hÀlsobefrÀmjare i vardagen, andra som husapotek för diverse smÄkrÀmpor. Mer holistisk hÀlsa kan det ju knappast bli: plockandet i naturen, pysslandet under beredningen och sen vetskapen om att det Àr hÄllbart och kemikaliefritt hela vÀgen.
Ni lÀr alltsÄ fÄ lÀsa mera om mina örtÀventyr framöver, var sÄ sÀkra...
I halvmulet vÀder Äkte vi ut mot Svedjehamn, kloka gubben och jag. Inledde med att ta oss upp i Saltkaret - utkikstornet varifrÄn man fÄr en fascinerande utsikt över Kvarken. Och De Geer-morÀnerna, dessa strimmor av sten som löper i vatten och pÄ land och ser ut som om en urtida jÀtte krattat sin grusgÄng. Förunderliga Àro verkligen spÄren av inlandsisen! Efter en fin (men myggig) tur lÀngs vandringsleden runt Bodvattnet fick vi haka pÄ slutklÀmmen av en örtvandring lÀngs strandÀngarna. Redan dÄ kom de första anvÀndbara insikterna om tekurer pÄ enris och björklöv och om ÀlggrÀs som krydda i smÄbröd. Och det var bara början...
SjÀlva kursen som hölls pÄ ett gÄrdsmuseum inne i byn var sedan otroligt inspirerande och lÀrorik! Med en imponerande kombination av sakkunskap och humor förmedlade Alexandra kunskaper om allt frÄn "aktiva Àmnen" till "plocka, torka och förvara" och "beredningsmetoder". Dessutom fick vi kursdeltagare sjÀlva prova pÄ att göra bÄde örtolja och tinktur (spritutdrag). Mina kalla fötter och hÀnder ska jag i höst smörja med tallbarsolja och om/nÀr stressen gör sig pÄmind kan jag ta fram min tinktur pÄ vÀnderot.
En örtkunskap jag kommer att tillÀmpa direkt Àr att brygga te pÄ groblad, som ska ha en slemlösande effekt. Kanske fÄr jag Àntligen bukt med min Äterkommande hosta som jag dragits med av och till under vÄren och försommaren. Grundreceptet pÄ en kopp örtte Àr:
2 tsk torkad mortlad ört (dubbel mÀngd fÀrsk ört)
2,5 dl kokande vatten
Blanda örten i kokande vatten. LÄt dra i 10 minuter. Sila av och drick!
Största behÄllningen av Vilda VÀxter Àr nog kunskapen om vilka aktiva Àmnen i vÀxterna som har vilka effekter. Samtidigt gav kursen mej ocksÄ en större respekt för hur verkningsfulla örter faktiskt kan vara. De ska hanteras med bÄde kunskap och klokskap och doseras i rÀtt mÀngder, precis som vilka medicinska preparat som helst. Jag förundras verkligen över naturens rikedom - Àn en gÄng. Nu har jag en liten lista över vÀxter jag vill lÀra mej anvÀnda i sommar, vissa som hÀlsobefrÀmjare i vardagen, andra som husapotek för diverse smÄkrÀmpor. Mer holistisk hÀlsa kan det ju knappast bli: plockandet i naturen, pysslandet under beredningen och sen vetskapen om att det Àr hÄllbart och kemikaliefritt hela vÀgen.
Ni lÀr alltsÄ fÄ lÀsa mera om mina örtÀventyr framöver, var sÄ sÀkra...
14 juni 2013
VĂ„ga VĂ€lja Vilda VĂ€xter
inkommande söndag, pÄ vilda blommornas dag, ordnas pÄ Björkö bÄde örtvandringar och kurs i hur man anvÀnder vilda vÀxter. kunskapen förmedlas av vÀsterbottniska örtterapeuten Alexandra de Paoli (se lÀnken till hennes blogg Isdimma nere till höger). och Björkö ligger dessutom mitt i vÀrldsnaturarvet, mitt i Kvarken, mitt i allt och ingenting - den Àr en del av den kustregion jag föddes och vÀxte upp i och Àlskar. gissa om jag Àr exalterad!
nu ser jag fram emot att fÄ lÀra mej mera om vilka vilda vÀxter jag kan anvÀnda till vad, nÀr jag ska skörda, hur jag bÀst tar dem tillvara, hur jag gör egna tinkturer, dekokter och pulver som kan anvÀndas bÄde i vardagsmat och i husapotek.
en bÀttre inledning pÄ semestern kunde jag knappast ha önskat mej. jag Äterkommer med intryck och lÀrdomar nÀsta vecka!
nu ser jag fram emot att fÄ lÀra mej mera om vilka vilda vÀxter jag kan anvÀnda till vad, nÀr jag ska skörda, hur jag bÀst tar dem tillvara, hur jag gör egna tinkturer, dekokter och pulver som kan anvÀndas bÄde i vardagsmat och i husapotek.
en bÀttre inledning pÄ semestern kunde jag knappast ha önskat mej. jag Äterkommer med intryck och lÀrdomar nÀsta vecka!
KryddgÄrden Àr hÀr!
sÄ kom jag Àntligen till skott. mycket tack vare en driftig far och en barnpassande sambo. hÀromdagen tog vi tag i grepen och spaden: grÀvde kvickroten ur örtrabatten, stensatte kanten med gammal sprÀngsten och tegelstenar vi haft liggande, bytte gammal jord mot ny.
efter en tur till plantskolan och diverse omorganiseringar i den egna trÀdgÄrden kan jag nu stoltsera med följande örtskatter: salvia, citronverbena, mejram, timjan och citrontimjan, citronmeliss, pepparmynta och grönmynta, samt fransk dragon och grÀslök. basilikan Àr pÄ gÄng i sin kruka. pepparroten och libbstickan ska avhÀmtas hos bekanta i dagarna. och oreganon vÀxer över all brÀddar pÄ sin gamla plats. (igÄr hörde jag dessutom att förvildad oregano Àr en av de nyttigaste vÀxter man kan hitta, sÄ jag glÀder mej Ät bÄde vÀxtkraften utomhus och mitt nyskördade knippe som hÀnger pÄ tork i köksfönstret.)
fÀrdigstÀllandet av kryddgÄrden fÄr Ànnu vÀnta. fÀnkÄl och kummin har jag inte lyckats hitta i affÀrerna Àn, koriandern och ruccolan verkar ha försvunnit under vintern och ska nu dras upp frÄn frö. vackra stenar ska placeras pÄ strategiska stÀllen och lÀmpliga vattentunnor ska införskaffas. men allt det fÄr bli semesterprojekt. grovjobbet Àr gjort och örterna fÄr börja vÀxa. vackert sÄ!
den regniga morgonen till Àra brygger jag mej en kopp te pÄ oregano, slÄr mej ner och bara njuter en stund. vÀxterna fÄr sitt och jag fÄr mitt. "rik den som nöjd Àr" - sÄ sant som det Àr sagt.
efter en tur till plantskolan och diverse omorganiseringar i den egna trÀdgÄrden kan jag nu stoltsera med följande örtskatter: salvia, citronverbena, mejram, timjan och citrontimjan, citronmeliss, pepparmynta och grönmynta, samt fransk dragon och grÀslök. basilikan Àr pÄ gÄng i sin kruka. pepparroten och libbstickan ska avhÀmtas hos bekanta i dagarna. och oreganon vÀxer över all brÀddar pÄ sin gamla plats. (igÄr hörde jag dessutom att förvildad oregano Àr en av de nyttigaste vÀxter man kan hitta, sÄ jag glÀder mej Ät bÄde vÀxtkraften utomhus och mitt nyskördade knippe som hÀnger pÄ tork i köksfönstret.)
fÀrdigstÀllandet av kryddgÄrden fÄr Ànnu vÀnta. fÀnkÄl och kummin har jag inte lyckats hitta i affÀrerna Àn, koriandern och ruccolan verkar ha försvunnit under vintern och ska nu dras upp frÄn frö. vackra stenar ska placeras pÄ strategiska stÀllen och lÀmpliga vattentunnor ska införskaffas. men allt det fÄr bli semesterprojekt. grovjobbet Àr gjort och örterna fÄr börja vÀxa. vackert sÄ!
den regniga morgonen till Àra brygger jag mej en kopp te pÄ oregano, slÄr mej ner och bara njuter en stund. vÀxterna fÄr sitt och jag fÄr mitt. "rik den som nöjd Àr" - sÄ sant som det Àr sagt.
5 juni 2013
Ăkta vara
medan försommaren drar fram Àgnar jag mej Ät allehanda trevligheter. bland annat förkovrar jag mej i örtkunskap. jag plockar nÀsslor och gör omelett. lÀser pÄ i örtaboken
och lÀr mej mer om nÀsslans fina egenskaper: den Àr rik pÄ mineraler
och klorofyll, bra för immunförsvar, motar trötthet i grind, stöder
njurarnas arbete. en riktig dunderört, alltsÄ. och dÀrmed en favorit
bland alla de lÀttillgÀngliga vilda vÀxter som kan anvÀndas för att
skapa hÀlsa (snarare Àn bota sjukdom).
kloka gumman fÄr tidvis sÀllskap av kloka gubben (dvs han jag bor med). en eftermiddag pÄ stugan plockas det granskott, som sÀtts pÄ burk och blandas med ekologiskt socker. med spÀnning följer vi nu granskottssirapens tillkomst: vÀnder och skakar burken, ser till att den stÄr soligt, förundras över processen. kanske kan vi nÀsta vinter ha vÄr egen lilla burk med hemgjord hostmedicin?
och jag kÀnner mej förunderligt rik, sÄ som mommo pÄ sin tid, nÀr jag glÀntar pÄ dörren till naturens eget skafferi. tÀnker att allt Àr sÄ vist ordnat ÀndÄ. det gÀller bara att söka kunskapen och odla klokskapen. naturen bjuder pÄ Àkta vara.
kloka gumman fÄr tidvis sÀllskap av kloka gubben (dvs han jag bor med). en eftermiddag pÄ stugan plockas det granskott, som sÀtts pÄ burk och blandas med ekologiskt socker. med spÀnning följer vi nu granskottssirapens tillkomst: vÀnder och skakar burken, ser till att den stÄr soligt, förundras över processen. kanske kan vi nÀsta vinter ha vÄr egen lilla burk med hemgjord hostmedicin?
och jag kÀnner mej förunderligt rik, sÄ som mommo pÄ sin tid, nÀr jag glÀntar pÄ dörren till naturens eget skafferi. tÀnker att allt Àr sÄ vist ordnat ÀndÄ. det gÀller bara att söka kunskapen och odla klokskapen. naturen bjuder pÄ Àkta vara.
27 maj 2013
TrÀdgÄrdsrus
jag har varit rÀtt osynlig pÄ bloggen de senaste veckorna. det har i mÄngt och mycket med det vackra vÀdret att göra. all möjlig tid har tillbringats ute i trÀdgÄrden.
med den otippade vÀrmeböljan följer mÄngahanda uppgifter. mina smÄ plantor Àr nu omskolade och befinner sig i drivhuset i vÀntan pÄ att familjen ska fÄ till ett riktigt vÀxthus. tidsoptimismen har dock sina sidor... men vÄrt grönsaksland Àr sÄtt, djupsÀngen likasÄ. potatislandet - Ärets nyhet - har tagit sin fulla form och de 44 smÄ groddade knölarna har varsamt lagts ner i jorden. vi har gödslat med bÄde ekologisk kodynga, algomin, kompost och vedaska i hopp om goda skördar.
gÄrdagen Àgnades delvis Ät att frigöra kungsÀngsliljor, pioner och klematis frÄn kvickrotens hÀrjningar. nu ser det riktigt prydligt ut (pÄ sina hÄll) i min kÀra blomsterrabatt! dessutom har rabatten fÄtt tillskott av riddarsporrar och dvÀrgiris som min generösa kollega hade i överflöd hemma hos sej. och fram sticker nÄgonting jag tror kan vara astrantia, men helt sÀker Àr jag inte... detta Är har jag dock lovat mej sjÀlv att inte övernitiskt rensa bort nÄgra tveksamheter, utan vÀnta och se och lÄta tiden skilja agnarna frÄn vetet. under tiden har det varit lÀge att ta den fösta rundan med grÀsklipparen och Äter konstatera att handskuffaren var ett smart val bÄde för miljön och för formen: en klippning motsvarar i stort sett en joggingtur vad gÀller pulshöjning och svettmÀngd.
min kryddgÄrd Àr i stand by pÄ grund av allt grÀs och ogrÀs som vÀxer snabbt pÄ annat hÄll, men i veckan som kommer hoppas jag ÀndÄ hinna grÀva vidare och sÀtta ner nÄgra första nya plantor.
det Àr alltsÄ trÀdgÄrdsrus i flera bemÀrkelser. intensivt och underbart!
med den otippade vÀrmeböljan följer mÄngahanda uppgifter. mina smÄ plantor Àr nu omskolade och befinner sig i drivhuset i vÀntan pÄ att familjen ska fÄ till ett riktigt vÀxthus. tidsoptimismen har dock sina sidor... men vÄrt grönsaksland Àr sÄtt, djupsÀngen likasÄ. potatislandet - Ärets nyhet - har tagit sin fulla form och de 44 smÄ groddade knölarna har varsamt lagts ner i jorden. vi har gödslat med bÄde ekologisk kodynga, algomin, kompost och vedaska i hopp om goda skördar.
gÄrdagen Àgnades delvis Ät att frigöra kungsÀngsliljor, pioner och klematis frÄn kvickrotens hÀrjningar. nu ser det riktigt prydligt ut (pÄ sina hÄll) i min kÀra blomsterrabatt! dessutom har rabatten fÄtt tillskott av riddarsporrar och dvÀrgiris som min generösa kollega hade i överflöd hemma hos sej. och fram sticker nÄgonting jag tror kan vara astrantia, men helt sÀker Àr jag inte... detta Är har jag dock lovat mej sjÀlv att inte övernitiskt rensa bort nÄgra tveksamheter, utan vÀnta och se och lÄta tiden skilja agnarna frÄn vetet. under tiden har det varit lÀge att ta den fösta rundan med grÀsklipparen och Äter konstatera att handskuffaren var ett smart val bÄde för miljön och för formen: en klippning motsvarar i stort sett en joggingtur vad gÀller pulshöjning och svettmÀngd.
min kryddgÄrd Àr i stand by pÄ grund av allt grÀs och ogrÀs som vÀxer snabbt pÄ annat hÄll, men i veckan som kommer hoppas jag ÀndÄ hinna grÀva vidare och sÀtta ner nÄgra första nya plantor.
det Àr alltsÄ trÀdgÄrdsrus i flera bemÀrkelser. intensivt och underbart!
13 maj 2013
Floradagsfirande i ny form
just idag kÀnner jag mej extra lyckligt lottad! solen skiner. kvicksilvret kryper högt. jag arbetar halvtid och kan disponera en del av dagen enligt eget huvud. och jag har en trÀdgÄrd som rymmer mÄnga projekt.
nÄgonstans vid lunchtid besluter jag mej för att överge skrivjobbet framför datorn och dra pÄ mej stövlarna. fram Äker skottkÀrra, spade och grep. jag ger mej pÄ den av kvickrot överfyllda rabatten. grÀver, rensar, kÀrrar överloppsjord till ett potatisland under konstruktion. flyttar sten och tegel, grus och sand. mÄttar och prövar. grÀver igen. den design som vuxit fram i mina skisser transformeras till nÄgot som (kanske) funkar pÄ plats.
jag gör nÄgra fina fynd. en övervintrad pion, nÄgra fÄng gullvivor, tvÄ försiktiga plantor stjÀrnflocka och sÄ ett par kattmyntor. en decimeter under marknivÄ finner jag en gammal stensÀttning med de vackraste runda stenar. vem av husets tidigare husmödrar har mÄnne placerat dem hÀr? vad tÀnkte hon pÄ medan hon grÀvde? vilka vÀxter planterade hon i rabatten? hur sÄg hennes kvinnoliv och vardag ut? jag lÄter tanken svÀva, tar stenarna till vara och Àr tacksam över att fÄ ÄteranvÀnda dem.
under ett par timmar vilar sjÀlen i grÀvandet. i det fysiska arbetet, doften av jord, solen som vÀrmer min vinterbleka hud. i fÄgelsÄngen - de hundratals rösterna i salig blandning. i synen av vitsippor och blÄsippor. i kÀnslan av ett sammanhang och en mening bortom universitetsreform, klimatkris och kvartalsekonomi anno 2013.
och sÄ slÄr det mej att det Àr Floradagen idag. att detta Àr första gÄngen i mitt akademiska liv som jag firar den arbetandes helt fysiskt bland blommor och blad. bÀsta tÀnkbara. mycket handfast. mycket vÀrdigt. det skulle kunna rundas av med en skÄl i flÀderblomssaft...
nÄgonstans vid lunchtid besluter jag mej för att överge skrivjobbet framför datorn och dra pÄ mej stövlarna. fram Äker skottkÀrra, spade och grep. jag ger mej pÄ den av kvickrot överfyllda rabatten. grÀver, rensar, kÀrrar överloppsjord till ett potatisland under konstruktion. flyttar sten och tegel, grus och sand. mÄttar och prövar. grÀver igen. den design som vuxit fram i mina skisser transformeras till nÄgot som (kanske) funkar pÄ plats.
jag gör nÄgra fina fynd. en övervintrad pion, nÄgra fÄng gullvivor, tvÄ försiktiga plantor stjÀrnflocka och sÄ ett par kattmyntor. en decimeter under marknivÄ finner jag en gammal stensÀttning med de vackraste runda stenar. vem av husets tidigare husmödrar har mÄnne placerat dem hÀr? vad tÀnkte hon pÄ medan hon grÀvde? vilka vÀxter planterade hon i rabatten? hur sÄg hennes kvinnoliv och vardag ut? jag lÄter tanken svÀva, tar stenarna till vara och Àr tacksam över att fÄ ÄteranvÀnda dem.
under ett par timmar vilar sjÀlen i grÀvandet. i det fysiska arbetet, doften av jord, solen som vÀrmer min vinterbleka hud. i fÄgelsÄngen - de hundratals rösterna i salig blandning. i synen av vitsippor och blÄsippor. i kÀnslan av ett sammanhang och en mening bortom universitetsreform, klimatkris och kvartalsekonomi anno 2013.
och sÄ slÄr det mej att det Àr Floradagen idag. att detta Àr första gÄngen i mitt akademiska liv som jag firar den arbetandes helt fysiskt bland blommor och blad. bÀsta tÀnkbara. mycket handfast. mycket vÀrdigt. det skulle kunna rundas av med en skÄl i flÀderblomssaft...
9 maj 2013
Pyjamasdag
Ute duggar det tÀtt och det stora grÄ hÀnger över den lediga dagen.
Inne doftar morgonen kaffe. Bryggt i ett gammalt reseminne frÄn Italien. Det puffar och vÀser om espressokokaren. Den Àr extremt low tech och sjunger lÄngsamhetens lov. Signalerar en lÀgre vÀxel och nÄgot för alla sinnen.
Efter viss tvekan besluter vi oss för att vÀdra dammsugaren, stÀller undan rester av vintergarderoben, lyfter fram kuddar till utemöbler. Vattnar törstande blommor och upptÀcker nya blomstÀnglar pÄ en orkide.
NÀr det nÀrmar sig lunchdags fÄr vi plötsligt divine inspiration och mixar kidneybönor, kokt spelt och kryddor till det som visar sig bli bÀsta bönbiffen hittills. Till och med familjens yngsta gillar konceptet och vÄgar smaka.
Medan brasan knastrar lÀser vi bÄde Betty Àr en speciell sorts ko, OmstÀllningens tid och HÀxlÀxa. Somliga tar sej sedan en tupplur och andra bygger lego. I bakgrunden tickar vÀggklockan i hjÀrtats egen rytm, fÄr mej att minnas tempot frÄn ett kök i min barndom, en plats dÀr tiden hade rum för sjÀlen.
Det Àr oplanerat. Det Àr ostylat. Det Àr pyjamasdag. NÄgonting sÀjer mej att det Àr den perfekta dagen.
Inne doftar morgonen kaffe. Bryggt i ett gammalt reseminne frÄn Italien. Det puffar och vÀser om espressokokaren. Den Àr extremt low tech och sjunger lÄngsamhetens lov. Signalerar en lÀgre vÀxel och nÄgot för alla sinnen.
Efter viss tvekan besluter vi oss för att vÀdra dammsugaren, stÀller undan rester av vintergarderoben, lyfter fram kuddar till utemöbler. Vattnar törstande blommor och upptÀcker nya blomstÀnglar pÄ en orkide.
NÀr det nÀrmar sig lunchdags fÄr vi plötsligt divine inspiration och mixar kidneybönor, kokt spelt och kryddor till det som visar sig bli bÀsta bönbiffen hittills. Till och med familjens yngsta gillar konceptet och vÄgar smaka.
Medan brasan knastrar lÀser vi bÄde Betty Àr en speciell sorts ko, OmstÀllningens tid och HÀxlÀxa. Somliga tar sej sedan en tupplur och andra bygger lego. I bakgrunden tickar vÀggklockan i hjÀrtats egen rytm, fÄr mej att minnas tempot frÄn ett kök i min barndom, en plats dÀr tiden hade rum för sjÀlen.
Det Àr oplanerat. Det Àr ostylat. Det Àr pyjamasdag. NÄgonting sÀjer mej att det Àr den perfekta dagen.
3 maj 2013
Livets krydda
det ska genast erkĂ€nnas; jag har snöat in totalt pĂ„ kryddor. dessa underbara örter som anvĂ€nts till nytta och nöje av generationer och vars egenskaper kloka gummor kĂ€nt till genom Ă„rhundraden - Ă€nda tills industrisamhĂ€llets övertro pĂ„ det syntetiska tog över bĂ„de i kök och i medicinskĂ„p. innan kryddorna i butikshyllan var radioaktivt bestrĂ„lade. innan spĂ„r av lĂ€kemedel och hormoner var en del av fisken frĂ„n Ăstersjön.
i samband med resor Àr det ofta i örtagÄrdarna jag stannar upp lite extra. i Paris finns en underbar liten klostertrÀdgÄrd mitt i bruset intill Sorbonne. den mÀter inte mÄnga meter i lÀngd och bredd, men den berÀttar mycket om en kunskap och klokskap som fanns dÀr lÄg före snabbmaten uppfanns och lÀkemedelsbolagen noterades pÄ börsen. och den bjuder pÄ dofter och ögonfröjd som nÄr förbi turistbruset; allra lÀngst in i sjÀlen.
i min egen kryddrundel har timjan, oregano, citronmeliss och dragon sina fasta platser. pÄ sistone har jag lÄtit myntorna ta plats i blombÀnken och upptÀckt den svalka de ger till sommarens vatten och vilket vÀlgörande te man kan brygga av dem en kulen höstkvÀll. isop landade i odlingslÄdan av en slump nÀr jag lÀngtade efter lavendelblÄtt och kÀmpade med hÀrdigheten. koriander har vi haft i överflöd de senaste tvÄ Ären, eftersom den hann sjÀlvsÄ sej innan vi hann blinka.
just nu skissar jag pÄ en utvidgning av kryddodlingen. vi har en fin fasad mot söder, en meterhög stensockel som magasinerar solens vÀrme dagen lÄng. den platsen borde vara som klippt och skuren för en kryddgÄrd, tÀnker jag nu - efter Är av försök med pioner som aldrig ville ta fart. nu ser jag framför mej libbsticka och pepparrot till vinterns soppor, salvia till lammstekarna, körvel till de söta bakverken och kummin till brödbaket. jag ser krukor med kÀnsliga basilikor och rosmarinplantor som blir smÄ buskar, kanske till och med ett olivtrÀd som vi kan övervintra i kvisten.
ÄterstÄr sÄ bara lite grÀvande, lite flyttande av sten och grus, lite skaffande av frön och plantor. lite fördjupning i böcker om örternas egenskaper. kanske en kurs om lÀkevÀxter eller tvÄ. och den kloka gumman inom mej nickar och ler.
i samband med resor Àr det ofta i örtagÄrdarna jag stannar upp lite extra. i Paris finns en underbar liten klostertrÀdgÄrd mitt i bruset intill Sorbonne. den mÀter inte mÄnga meter i lÀngd och bredd, men den berÀttar mycket om en kunskap och klokskap som fanns dÀr lÄg före snabbmaten uppfanns och lÀkemedelsbolagen noterades pÄ börsen. och den bjuder pÄ dofter och ögonfröjd som nÄr förbi turistbruset; allra lÀngst in i sjÀlen.
i min egen kryddrundel har timjan, oregano, citronmeliss och dragon sina fasta platser. pÄ sistone har jag lÄtit myntorna ta plats i blombÀnken och upptÀckt den svalka de ger till sommarens vatten och vilket vÀlgörande te man kan brygga av dem en kulen höstkvÀll. isop landade i odlingslÄdan av en slump nÀr jag lÀngtade efter lavendelblÄtt och kÀmpade med hÀrdigheten. koriander har vi haft i överflöd de senaste tvÄ Ären, eftersom den hann sjÀlvsÄ sej innan vi hann blinka.
just nu skissar jag pÄ en utvidgning av kryddodlingen. vi har en fin fasad mot söder, en meterhög stensockel som magasinerar solens vÀrme dagen lÄng. den platsen borde vara som klippt och skuren för en kryddgÄrd, tÀnker jag nu - efter Är av försök med pioner som aldrig ville ta fart. nu ser jag framför mej libbsticka och pepparrot till vinterns soppor, salvia till lammstekarna, körvel till de söta bakverken och kummin till brödbaket. jag ser krukor med kÀnsliga basilikor och rosmarinplantor som blir smÄ buskar, kanske till och med ett olivtrÀd som vi kan övervintra i kvisten.
ÄterstÄr sÄ bara lite grÀvande, lite flyttande av sten och grus, lite skaffande av frön och plantor. lite fördjupning i böcker om örternas egenskaper. kanske en kurs om lÀkevÀxter eller tvÄ. och den kloka gumman inom mej nickar och ler.
30 april 2013
Glada Wappen!
utanför mitt fönster vajar en klunga snödroppar i vinden. enstaka krokus sticker upp sina vita huvuden hÀr och dÀr. blÄmesen och pilfinken flyger bÄda ivrigt mellan trÀd och holk. det kvillrar och kvittrar i toner jag inte riktigt kan bestÀmma vems de Àr. kanske Àr det rödvingetrasten vi sÄg hÀromkvÀllen?
och jag tÀnker att Valborg bÀr med sej bud om att vÄren verkligen Àr pÄ vÀg. att det mycket snart kommer att grönska, att fÄgelungar ska kvittra, att det kommer varma och soliga dagar. Valborg Àr dagen nÀr det gröna livet spirar extra mycket. kanske Àr det en dag nÀr italienskans adjektiv till och med kunde stÀllas före substantivet (sÄ som i La Verde Vita). för att det gröna Àr ett Mycket Viktigt Adjektiv? enligt sÀker kÀlla kan sÄdana nÀmligen förtjÀna en plats före sitt substantiv. precis som i La Dolce Vita, ni vet.
och vi firar traditionsenligt. med mjöd och struvor, ballonger och serpentiner. med stolta toner frÄn manskör, med tal som hyllar vÄren och med bubbel i glasen. för det gröna och för livet. och för Det Gröna Livet!
och jag tÀnker att Valborg bÀr med sej bud om att vÄren verkligen Àr pÄ vÀg. att det mycket snart kommer att grönska, att fÄgelungar ska kvittra, att det kommer varma och soliga dagar. Valborg Àr dagen nÀr det gröna livet spirar extra mycket. kanske Àr det en dag nÀr italienskans adjektiv till och med kunde stÀllas före substantivet (sÄ som i La Verde Vita). för att det gröna Àr ett Mycket Viktigt Adjektiv? enligt sÀker kÀlla kan sÄdana nÀmligen förtjÀna en plats före sitt substantiv. precis som i La Dolce Vita, ni vet.
och vi firar traditionsenligt. med mjöd och struvor, ballonger och serpentiner. med stolta toner frÄn manskör, med tal som hyllar vÄren och med bubbel i glasen. för det gröna och för livet. och för Det Gröna Livet!
27 april 2013
Att vÄga!
Idag har jag unnat mej att gÄ pÄ kurs. Vilken skön kontrast att bara fÄ vara deltagare nÀr det oftast Àr jag sjÀlv som hÄller i trÄdarna!
Temat för kursdagen var Att vĂ„ga. I familjen ĂsterĂ„kers orangeri pĂ„ Flemmingsbacken utbyttes drömmar och insikter och skissades steg framĂ„t. Bara inramningen var otroligt inspirerande: fri utsikt över Ă„krarna, en knastrande kamin i hörnet, frigĂ„ende höns och tuppar som gal, duggregn som lĂ„ngsamt övergick i trevande solsken. Ett sĂ€llskap med Ă„tta frimodiga kvinnor med kreativa funderingar. Och en kursledare som bĂ„de bjöd pĂ„ egna insikter och inbjöd till att blicka inĂ„t och framĂ„t. BĂ€sta tĂ€nkbara.
Under dagen jobbades med visioner och verktyg för att utvecklas i liv och arbetsliv. I goda hÀnder fick vi bÄde verbalisera och visualisera vem vi Àr, vad vi kan och vad vi vill. I min egen "vision board" finns bÄde gröna strÄk, skaparkraft och vÀlmÄende. DÀr finns nyckelord jag vill arbeta vidare med och lÄta genomsyra min tillvaro. Tack vare bilderna och orden ser jag nu sÄ mycket tydligare vilken min innersta önskan Àr, vilka element jag vill ge mer utrymme i mitt liv och vilka steg jag ska ta pÄ vÀgen. Mina konkreta mÄl Àr klippta och klistrade, synliga för mej sjÀlv och dÀrigenom plötsligt alldeles möjliga att strÀva till.
Jag tror att alla kunde ha stor glÀdje av en dag som denna. NÀr satt du senast ner och unnade dej ett förbehÄllslöst samtal om din riktning i livet? NÀr fick du en hel dag av impulser till förÀndring och utveckling? NÀr diskuterade vilka verktyg du har att anvÀnda? Min övertygelse Àr att ett hÄllbart liv lÀttare vÀxer fram nÀr vi tar oss tid att stÀlla de rÀtta frÄgorna och fÄr perspektiv och uppmuntran genom att diskutera dem med andra.
För mej blev Att vÄga-dagen ett fint vÀgmÀrke. En punkt att förhÄlla mej till och hÀmta massor av kraft ur. DÀrtill gav den Ànnu en bekrÀftelse pÄ vÀrdet av Det Goda Samtalet i rÀttan tid och pÄ rÀttan plats. Tack, Maria och ni andra som var med!
Temat för kursdagen var Att vĂ„ga. I familjen ĂsterĂ„kers orangeri pĂ„ Flemmingsbacken utbyttes drömmar och insikter och skissades steg framĂ„t. Bara inramningen var otroligt inspirerande: fri utsikt över Ă„krarna, en knastrande kamin i hörnet, frigĂ„ende höns och tuppar som gal, duggregn som lĂ„ngsamt övergick i trevande solsken. Ett sĂ€llskap med Ă„tta frimodiga kvinnor med kreativa funderingar. Och en kursledare som bĂ„de bjöd pĂ„ egna insikter och inbjöd till att blicka inĂ„t och framĂ„t. BĂ€sta tĂ€nkbara.
Under dagen jobbades med visioner och verktyg för att utvecklas i liv och arbetsliv. I goda hÀnder fick vi bÄde verbalisera och visualisera vem vi Àr, vad vi kan och vad vi vill. I min egen "vision board" finns bÄde gröna strÄk, skaparkraft och vÀlmÄende. DÀr finns nyckelord jag vill arbeta vidare med och lÄta genomsyra min tillvaro. Tack vare bilderna och orden ser jag nu sÄ mycket tydligare vilken min innersta önskan Àr, vilka element jag vill ge mer utrymme i mitt liv och vilka steg jag ska ta pÄ vÀgen. Mina konkreta mÄl Àr klippta och klistrade, synliga för mej sjÀlv och dÀrigenom plötsligt alldeles möjliga att strÀva till.
Jag tror att alla kunde ha stor glÀdje av en dag som denna. NÀr satt du senast ner och unnade dej ett förbehÄllslöst samtal om din riktning i livet? NÀr fick du en hel dag av impulser till förÀndring och utveckling? NÀr diskuterade vilka verktyg du har att anvÀnda? Min övertygelse Àr att ett hÄllbart liv lÀttare vÀxer fram nÀr vi tar oss tid att stÀlla de rÀtta frÄgorna och fÄr perspektiv och uppmuntran genom att diskutera dem med andra.
För mej blev Att vÄga-dagen ett fint vÀgmÀrke. En punkt att förhÄlla mej till och hÀmta massor av kraft ur. DÀrtill gav den Ànnu en bekrÀftelse pÄ vÀrdet av Det Goda Samtalet i rÀttan tid och pÄ rÀttan plats. Tack, Maria och ni andra som var med!
25 april 2013
Förodlingsdax!
det tog oss ett tag att inse att vÄren faktiskt Àr hÀr, men nu Àr vi Àntligen igÄng med odlandet. hÀromdagen satt jag och SmÄfolket och visionerade fram en lista pÄ allt det vi vill odla denna sÀsong. listan blev lÄng, variationsrik och innehöll nÄgot för alla smaker. gurka och morötter lÄg högst pÄ önskelistan, men paprika och körsbÀrstomater kom inte lÄngt efter.
först igÄr skred vi dock till verket genom att invadera köksbordet med fröpÄsar, gamla mjölkkartonger och glasspinnar, minidrivhus och en pÄse sÄjord. alla fick bidra med sitt: fylla jord, peta ner frön, vattna, skriva eller rita etiketter. slutligen transporterade vi varsamt hela den nysÄdda hÀrligheten till vÄrt soligaste stÀlle: det gamla gula skÄpet i vardagsrummet.
nu samsas de gamla kartongerna och minidrivhuset med pussel, diverse pyssel och en avdankad orkidée. det Àr ett synnerligen oestetiskt upplÀgg, men fyller sin funktion utmÀrkt vÀl. ÄterstÄr att vattna och vÀnta, prata om och ibland med vÄra sÄdder och ivrigt spana efter smÄ gröna skott. gÄr allt riktigt bra kan vi vÀnta alltsÄ oss Ätminstone tomat, paprika, gurka och squash, broccoli och hyfsat med basilika till sensommaren. dessutom har vi sÄtt en försvarlig mÀngd tagetes i förhoppningen att de ska hjÀlpa oss hÄlla kÄlmaskarna stÄngen.
ikvÀll drömmer vi vidare och skissar pÄ det vÀxthus vi kanske kan plantera ut vÄra förodlade plantor i. om inte denna sÀsong, sÄ kanske nÀsta? det spelar kanske inte sÄ stor roll. i odlandet Àr tidslinjen en cirkel: tempo sekundÀrt och upplevelse primÀrt. en glimt av att leva lite lagom lÄngsamt. men det ska erkÀnnas; visst kÀnns det skönt att förodlingen Àr igÄng!
först igÄr skred vi dock till verket genom att invadera köksbordet med fröpÄsar, gamla mjölkkartonger och glasspinnar, minidrivhus och en pÄse sÄjord. alla fick bidra med sitt: fylla jord, peta ner frön, vattna, skriva eller rita etiketter. slutligen transporterade vi varsamt hela den nysÄdda hÀrligheten till vÄrt soligaste stÀlle: det gamla gula skÄpet i vardagsrummet.
nu samsas de gamla kartongerna och minidrivhuset med pussel, diverse pyssel och en avdankad orkidée. det Àr ett synnerligen oestetiskt upplÀgg, men fyller sin funktion utmÀrkt vÀl. ÄterstÄr att vattna och vÀnta, prata om och ibland med vÄra sÄdder och ivrigt spana efter smÄ gröna skott. gÄr allt riktigt bra kan vi vÀnta alltsÄ oss Ätminstone tomat, paprika, gurka och squash, broccoli och hyfsat med basilika till sensommaren. dessutom har vi sÄtt en försvarlig mÀngd tagetes i förhoppningen att de ska hjÀlpa oss hÄlla kÄlmaskarna stÄngen.
ikvÀll drömmer vi vidare och skissar pÄ det vÀxthus vi kanske kan plantera ut vÄra förodlade plantor i. om inte denna sÀsong, sÄ kanske nÀsta? det spelar kanske inte sÄ stor roll. i odlandet Àr tidslinjen en cirkel: tempo sekundÀrt och upplevelse primÀrt. en glimt av att leva lite lagom lÄngsamt. men det ska erkÀnnas; visst kÀnns det skönt att förodlingen Àr igÄng!
Prenumerera pÄ:
InlÀgg (Atom)
