Mello, mello, mello!!

Jag kom på igår att det faktiskt finns ett "förprogram" till Eurovisionfinalen och eftersom jag verkligen ser fram emot finalen, passade jag på att titta på första avsnittet igår via nätet. Lite förvånad blev jag allt när jag såg att formatet var helt annorlunda i år! Vanligtvis har det varit Christer Björkman som programledare och sen representanter från våra nordiska grannländer. I år var det istället Niklas Strömstedth som ledde programmet samt Rikard Engfors (pensionerad yrkeskvinna som han själv beskrev sig) och en kvinna som tydligen skriver om musik, som "tycka-tillare". Jag vet faktiskt inte vem hon är.

I alla fall blev jag glatt överraskad med Niklas som programledare. Jag vet att han lett ett annat program, men jag har inte själv sett det. Därför var det extra spännande att se honom. Och jag tycker att han är en riktigt bra programledare. Lugn, harmonisk, bra röst och schyssta kommentarer. Gillart!

Det var endast tio bidrag som visades i första avsnittet, de resterande 29 kommer i de tre återstående programmen. Hittills måste jag säga att Danmarks bidrag leder med hästlängder! Verkligen.



Jag är dock fortfarande lite tveksam till att det numera är tillåtet att lyssna på bidragen i förväg. Jag vet att det varit så i flera år redan, men jag menar, "förr i tiden" (säger gumman Agda!) var det mycket att se fram emot eftersom man inte hört något lands bidrag innan själva finalen. Å andra sidan kan det gynna vissa låtar som måste ha några lyssnarvändor för att man ska uppskatta den som den bör bli uppskattad.

För övrigt anser jag att Sverige inte har en chans att vinna i år. Tyvärr. OM nu Robin går och tar hem det hela - skitbra! Inte mig emot. Men i mitt tycke är låten alldeles för "plain", tråkig och ointressant. Långt ifrån Loreens låt från förra året...

Beroende

I helgen har jag funnit ett nytt beroende. Nämligen serien "House". Ni vet serien om den brillianta men kontroversielle läkaren Greg House? Jag har sett serien då och då på TV, men liksom inte fastnat. Förrän nu, när serien är avslutad. Jag är fullt och fast dedikerad att se varje avsnitt. Ett erkännande. Jag började inte från säsong 1. Det kändes lite konstigt eftersom jag redan sett en del av de avsnitten. Och jag orkar inte slösa tid. Istället hoppade jag på slutet av säsong 5. Har avslutat säsong 6 och är nu på mitten av säsong 7. Det finns 8 säsonger totalt. Nu är det nästan som ett tvång att se alla avsnitt så snabbt som möjligt. Med risk för överdosering. 

Vilken är din favoritserie?

Oscarskväll

Känns lite annorlunda att sitta och se Oscarsgalan live. Visserligen har jag någon gång i min ungdom försökt att ställa klockan på mitt i natten för att kliva upp och se galan...men. Nä. Jag pallar inte riktigt att vara vaken så tidigt/sent...
Just nu är det röda mattan som gäller på TV. Själva galan starta om ca 30 minuter när jag skriver detta. Det är väldigt mycket fokus på klänningar och "looks", vilket inte direkt intresserar mig. Ibland dyker det upp en gammal bekant. Robert De Niro och hans fru Grace till exempel. "Robert", ja vi är Du med varandra (hmm, erm...eh) har jag morsat på några gånger (hans son gick i samma klass som en tjej jag satt barnvakt åt) och hans fru har jag konverserat på en skolutflykt.
Sen var det slut på längan med vänner...

Nej, nu ska jag fortsätta kika på kändisar och hålla tummarna för mina favoriter!

Årets bästa...

...reklam:

Naken-Janne!

Visst är det lite roligt att fundera på vad som egentligen hände med exempelvis Naken-Janne eller Baren-Meral eller Robinson-Jesus?
De där "gamla godingarna" som dök upp under de första omgångarna av dokusåpor och som sedan lade grund för annat skit andra programserier.
Vissa hänger sig ju kvar på en tunn tråd (Robinson-Martin, Big Brother Carolina Gynning etc mest på grund av att de faktiskt har andra karriärer) andra försvann lika snabbt som de kom. De var säkert inte intresserade av strålkastarljuset och valde själva att försvinna. Andra, jag nämner inga namn Robinson-Robban, kämpade tappert i flera år innan han till slut gav upp (eller har han det?).

Titt som tätt dyker det upp en sån där artikel i tidningarna "Vad hände sen?". Idag såg jag just en sån. Tyvärr är det en betalartikel. Men vem tusan betalar för sånt när Google finns? 

Lite lördagsmys

Ikväll bänkade jag ned mig i soffan med datorn och kikade på årets första avsnitt av "Stjärnorna på slottet", som väldigt praktiskt avlöste sista avsnittet av "Så mycket bättre" som avslutades förra lördagen.
Och jag kan inte förneka att båda programmen är riktiga feelgood-program. Avslappnade, roliga, uppfriskande och helt avsaknad av våld och andra ruskigheter. Inte heller så mycket naket (även om några deltagare ibland försöker sig på en "nakenchock"). 
Efter årets upplaga av "Så mycket bättre" har jag helt ändrat åsikt om Darin till exempel. Några av er kanske kommer ihåg ett "hatinlägg" om en av Darins låtar för nåt år sen? Jag kan nog säga att jag gjort en kovändning. Fram för mer Darin säger jag bara!

Och hörrni, tänk att 2012 snart är över! Har det inte gått snabbt? Två ynka dagar kvar. Jag ser fram emot det nya året väldigt mycket. Vad för spännande kan hända då? Det återstår att se!

Tips på serie

Ett program som är superkul att se är "Storage wars". Så himla roligt program, och väldigt intressant. Det handlar om auktioner på förvaringsrum. Här, och säkert i Sverige också, kan man hyra förrådsrum om man inte har plats med sina saker hemma och/eller i källaren. Om man inte betalar hyran för detta på tre månader får uthyraren tillgång till förrådet för att tömma och se till att nya "hyresgäster" kan flytta in sina grejer. "Storage wars" handlar om att dessa förråd som inte betalas för längre, auktioneras ut till intressenter. De köper lite grisen i säcken kan man säga. De får bara se det som syns från utsidan. De får alltså inte gå in och rota genom sakerna. Därmed vet de inte vad de bjuder på exakt. Det är lite gissning och lite kunskap om vad som "brukar" vara i vissa slags förråd. Serien handlar om några stycken "proffs" som antingen är samlare av intressanta saker eller de som äger en second-hand-affär och säljer sakerna där.
Ibland hittar de jätteroliga saker och ibland är det mest skräp. Vad som helst kan hända!
Och de som vill köpa förrådsinnehållet är ena riktiga roliga typer de också.

Jag försöker peppa mig

Ikväll är det dags för Mellofinal och försöker peppa mig lite grann. Jag har liksom fallit ur den där Melodifestivalfebern jag haft tidigare om åren. Det börjar bli lite lamt med alla deltävlingar. Nu kommer jag att låta som en gammal bakåtsträvare, men det var faktiskt bättre förr. Jag kommer ihåg när jag var liten och att få vara uppe riktigt sent på Melodifestivalkvällen var årets höjdpunkt, en familjefest. Nu är det "familjefest" sex gånger under lika många veckor och särskilt sent är det heller inte. Inte ens finalen. Den slutar klockan 22. På min tid var det efter midnatt. 
I år har jag sett en bråkdel av veckotävlingarna så låtarna under finalen ikväll kommer att bli ganska nya för mig. Jag har hört Loreens låt och den gillar jag starkt. Dannys tycker jag inte om av rena principskäl. Han är för boybandish för min smak. Mollys låt är också fin, men lite långsam. Jag tror inte att den kommer att slå i Europafinalen. För det är väl vinst vi ska ha nu?


Ja, vi får se. Jag laddar hela dagen lång. Dessutom ska vi vara lite barnvakt till min systerdotter och sen ska vi ta en sväng på stan. Vi ska hyra film och ha en filmeftermiddag med lite popcorn jag och dottern. Det är välbehövligt efter den här långa veckan!

Den här fick jag med mig hem från förskolan igår! Dottern hävdar att det är en kanin. 

Åsiktsmaskin

Jag zappade förbi nåt nyhetsprogram igår kväll där ett gäng människor satt och diskuterade nyheter. Jag vet inte om det var dagens nyheter eller veckans, eller årets. Det spelar mindre roll. Det roliga tyckte jag var att vid namnen på de deltagare som satt och diskuterade fanns olika titlar (när namnen visades i bild). En av dessa deltagare var till exempel "författare och ÅSIKTSMASKIN".
Kan man faktiskt jobba som åsikstmaskin? Finns det lediga jobb på ams.se som säger åsiktsmaskin? "Vad vill du bli när du vill bli stor? Ja! Åsiktsmaskin!"
Eller kanske är det mer kanalen som söker deltagare som funderar. Vem ska man fråga om han/hon vill vara med? "Jo, men Berit Pratmoster HON är en riktigt ÅSIKTSMASKIN. Hon sprutar ur sig åsikter om allt och inget. Henne kan vi ta med." 
Eller frågar producenterna deltagaren vad de vill ska stå vi namnet? "Jo, visst, jag är ju en riktig åsiktsmaskin. Det kan ni skriva..."
Som jag tidigare skrivit, så känns det oftast som att det alltid är samma människor som sitter och säger sina åsikter i TV eller på radio...har Sverige inte fler att bjuda på?

Kram från Trillingnöten "Bloggare och Förtidstant"

Tack och lov för datorn

Jag sitter här i soffan, lite sugen att titta på nåt riktigt bra på TV. Slötitta åtminstone. Nåt roligt. Vad som helst intressant och underhållande. Jag zappar. Ettan, Tvåan, Fyran, Sexan, Barnkanalen. Det är de kanalerna vi har för tillfälllet, do not ask why, men sån är situationen. Jag inser att utbudet är mycket magert. I princip kan jag välja på "Benny Anderssons orkester" på Ettan. Eller varför inte Inforuta om dagens tablå på Tvåan? Ännu hellre kanske "Doktor Mugg" på Fyran. Benny Andersson vs Doktor Mugg. It is a close call måste jag säga. Jag övergav båda två till förmån för "Lilla Prinsessan" på Barnkanalen. Det mest vettiga so far. Om en stund börjar i alla fall Nyhetsmorgon och det brukar innebär nyheter och intressanta gäster åtminstone.
Vi får väl kalla det för Dagens I-landsproblem. Nu tar jag fram datorn och streamar istället. Bekvämt.

ps Detta kan ju låta som jag är sponsrad av typ Tv4Play och sånt, men det kan jag försäkra er att jag inte är. Bara data- och bekvämlighetsnörd. 

Det finns tillräckligt med vuxna i världen

Sitter och tittar på "Så mycket bättre" så här på morgonkvisten. Det är bara jag som är uppe än så länge så jag passar på att titta ikapp lite serier jag följer. Tack och lov för att kunna streama via internet! En av de bästa uppfinningarna vill jag påstå.
"Så mycket bättre" är väldigt bra denna vecka. Jag gillar E-Type. Musiken kanske jag har slopat nuförtiden, men vill jag pumpa upp adrenalinet kan jag nog slå på en av hans låtar. Som person verkar han trevlig och intressant och nu har jag också, tack vare de andra artisterna, sett en annan kvalitet i hans låttexter. Vissa är faktiskt väldigt djupa och fina. Det kan man inte tro bakom all technopopmischmasch som omringar texterna när de framförs.
E-Type sa också något om hans mamma när han berättade om att hon stöttat honom och hans musik. Hon hade sagt att "Det finns tillräckligt med vuxna i världen ändå. Det kan dröja lite med en till. Plugga när du blir äldre istället" (eller nåt sånt sa hon). Och hon hade ju rätt. Ibland kan jag bli lite trött på mig själv. Att vara så allvarlig och vuxen och ansvarstyngd hela tiden. Givetvis är det inte alltid på det sättet, men det känns lite så emellanåt. Det är lätt att glömma bort det roliga. Min man är ju så mycket bättre på att vara mindre allvarlig och ta vara på det roliga i vardagen. Busa till det lite. Det beundrar jag honom för. Jag vill göra samma sak och egentligen är det väl upp till mig faktiskt. Det går ju inte att förändra någon annan än sig själv, eller hur?

Status förkylning/ögoninflammation: Bättre men inte great. Fortfarande röda ögon och halsont, men bättre än tidigare. Lite plus för att man ser ut som en zombie i ögonen. Spännande att gå på toa mitt i natten och se fejset i badrumsspegeln.

Just det! Första advent! Nu har äntligen världen kommit ikapp min julkänsla som jag haft sedan september! Halleluja!

Segt

I går var en sån där halvseg dag. Ni vet när man vaknar och egentligen ska vara utvilad men fortfarande känner som att man borde sova några timmar till (men gör jag det kommer jag inte till liv ordentligt på hela dagen. Inte värt). Det tog mig drygt två timmar att bli normaliserad efter uppvaknande. Dessutom tog morgonfrukosten en otrevlig vändning när jag hittade nåt monster i mina havregryn, jag måste ju äta min gröt på morgonen. För andra gången på en vecka fann jag en slags skalbagge i grynen, stor var den också, och sånt är jag allergisk mot. Att hitta kryp i maten som fortfarande lever är verkligen inget jag vill. Bläsch. Jag vet. Väldigt bortskämd blir man när man lever i ett land som Sverige. Jag kunde i alla fall inte äta gröten utan fick kompromissa med en äggmacka och naturell yoghurt med musli. Det fungerade så där. Inte lika mättande, men ändock ganska gott.

När jag vaknat till liv körde jag detta program från Bodyrock.tv. Grymt jobbigt. Sen blev det en snabb promenad med Underbara Claras sommarprat i öronen. Lite tragiskt att det var så kort program, endast 46 minuter utan musiken. Jag trodde också att jag laddat ned fler sommarprogram på mobilen, men  icke.. Det fick blir vanlig radio ett tag i slutet av promenaden. Med sån där nymodig musik.

Retsen av dagen gick förbi också på nåt sätt. Lyckades kolla in matchen Sverige - Nordkorea och hejade fram damerna till en seger och nu går de vidare till nästa omgång! Bra jobbat! En intressant match var det också. På tisdag måste jag kolla in när de spelar mot USA, fast vi gått vidare. Det är ju en speciellt intressant match för oss med amerikanska intressen. Dessutom måste vi kolla in vilket lag som spelar bäst så N kan få plats i just det laget när hon blir större :p

Idag förbereder vi lite inför 4th of July som är imorgon. Eftersom 2/3 av familjen är amerikaner lär vi fira. Jag kanske får ses som hedersamerikan i alla fall? Vi ska ha en liten familjemiddag minsann med lite gott att äta. Kanske använder vi grillen vi har på gården om vädret är fint. Håller tummarna att vinden försvinner och att solen kommer fram snart igen! 

Ungefär så här kändes det som att monstret i havregrynen såg ut. På ett ungefär som sagt.

Jag lyckades

I söndags medan jag vikte tvätt och städade lyssnade jag på årets första sommarpratare, Mark Levengood. Tänk, oftast har jag ambitionen att lyssna på minst hälften av pratarna (vilket är ungefär så många som jag tycker verkar intressanta), men i bästa fall blir det kanske en eller två. Jag glömmer bort, tänker inte på att lyssna på dem i efterhand, har inte tid. I år ska jag försöka mig på det fantastiska att ladda ned dem på mobilen för att lyssna när jag tränar. Kan det fungera mån tro? Jag ska testa i alla fall. Först ska jag kolla vilka som ska prata och när.

Jag gillade verkligen Marks program. Han är en fantastisk berättare och har alltid glimten i ögat när han berättar saker. Speciellt rolig tyckte jag historien om Anne Holt och Liv Ullman och Livs hund var. Den fick mig att le ganska länge efteråt. Förutom den söta historien tyckte jag att Mark fick till ett fint avslut på den.
Han sa att livet oftast har ett mönster som inte är så regelbundet, men att på lite avstånd och med facit i hand kan mönstret i vår livstapet vara så märkvärdigt vackert. Jag gillade den beskrivningen med just en mönstrad livstapet.
Han sa också att vi människor alltid letar efter något, söker och vill finna svar. Antagligen på livets gåta. Man letar och letar, men när man väl tycker sig finna nåt så passar det liksom inte ihop med det man funnit tidigare. Visst är det lite så? Jag tolkar det som att det kanske är så att det finns olika "sanningar" beroende på var man befinner sig i livet. Det som tycktes fel när man var i tjugoårsåldern, kan mycket väl vara rätt när man är fyrtio, och tvärtom. Det är väl det som är charmen med livet, man vet inte vad som komma skall, men när man befinner sig på slutstationen är mönstret man skapat ändå väldigt vackert.

Nu ser jag fram emot Sven Nylander, Gustaf Hammarsten, Babben Larsson, Helena Bergström, Johan Wester och Leif GW Persson. Kanske det blir nån mer som jag kollar in. Många av namnen har jag inte någon relation till, men kan säkert vara intressanta i alla fall. Jag tycker om att det finns en så bred blandning av livsöden bland Sommarvärdarna. Allt från "okända" till "ökända". Förskollärare till politiker och allt mellan himmel och jord. Det blir nog fler än jag räknat med
Vilka lyssnar ni till och varför?

Skön lördag

Vilken härlig dag det var i går. Väldigt lugn och skön. Inte ett jota gjorde vi (nästan). Jag bakade mina cross buns så klart. Gjorde om dem lite så att jag kunde äta en också (utan onödigt socker).
N fick sitt påskägg som vi gjort iordning. Vi hade köpt hårsnoddar med Hello Kitty, ett litet pussel samt några italienska chokladpraliner. Lagom mycket godis alltså. Jag och maken hjälpte N att lägga det där pusslet, men det gick liksom inte. Det var supersvårt! Inga bitar verkade passa ihop. Bilden föreställer en massa möss som gör olika saker och varje gång vi satte ihop några bitar blev det en hel mus och resten halva. Sedan insåg vi att 8 utav 9 bitar var likadana? Konstigt! Så ska det väl inte vara? Vi ska gå till leksaksaffären på tisdag och prata med dem få se vad de säger. Det kan väl inte stämma att det ska vara samma bild på alla? Pinsamt om det SKA vara det och vi inte fattar hur man ska lägga det. IQ fiskpinne liksom. På "facit" (tror i alla fall att det är det) så är alla bitar olika i alla fall. Vi får se. Sanningens minut blir på tisdag. Jag uppdaterar då.

Jag tittade också på en hel massa avsnitt av "Biggest Loser". Inte hela avsnitt för det orkar jag inte, jag spolade lite då och då och hoppade över de tråkiga avsnitten. Sån är jag! Jag gillar att titta på det programmet för man blir så peppad. Inte för att jag behöver gå ned 150 kg, men för att de kämpar på med sin träning och sin mat och de ser resultat. De kör stenhårt varje dag. Det är väldigt inspirerande.
Vad jag märkt på de senare säsongerna är att det blir mer och mer produktplacering i programmen. Inte bara att de tar upp nåt tuggummi och käkar, men att det finns en sekvens i varje program som verkligen är regisserad. Till exempel att två deltagare tar fram lunch i köket. Tränaren går förbi och börjar snacka om själva lådan till maten att den håller maten fräsch och är bra att trava i kylen etc. Här är ett exempel.
Eller "Våra bästa år" och Cheerios:



Jag skrattar för att det är så uppenbart. Tycker skådisarna att det är pinsamt?

Well, well. Idag ska det ske städning, tvättning, gym och kanske en sväng till parken. Vädret är fantastiskt idag med! Man måste ta tillvara på varje chans att vara ute i solen!

Söndag

Mellofestival. Erik Saade vann. Jag har egentligen ingen åsikt om vem som skulle vinna så det var väl bra med det. Maken tyckte att Sanna skulle gå vidare. Men bara för att hon har ett så där "svenskt" utseende; en tvåmeterslång kvinna med blont hår. Nu fick vi Erik. Jag hoppas han lyckas charma Europas alla tonårstjejer så att de röstar på honom. Vi får se i maj helt enkelt.

Ett lite annorlunda problem som jag har numera är att jag inte kan sova längre än 06.30 eller 07.00 (om jag har tur) på helgerna och när jag är ledig. Jag vaknar upp och kan inte somna om. Trots att jag är trött. Trots att jag senare på dagen gärna vill sova en stund. Är det för att jag normalt går upp mellan 05 och 05.30 när jag ska till jobbet? Är det solen som är på väg tillbaka som gör att jag inte kan sova? Jag vet inte, men irriterande är det. Jag blir liksom aldrig utvilad som jag borde. Tips mottages gärna. Inget om att gå och somna senare eller tidigare. Jag har prövat. Inga problem med att somna på kvällen. Aldrig. Jag somnar och sover som en stock. Det är på morgonen som det blir problem.

Idag blir det städning, gymmet och matlagning. Skönt med ett rent och fint hem : ) Och skönt när allt är klart med tvättning och städning! Ha en skön söndag!

Besatt

Jag har under veckan haft massor med tid att läsa. Det har känts som det i alla fall. Jag har åkt tåg hela veckan och på tåget har det funnits en hel del tid att läsa. Jag har passat på kan jag tala om. Väldigt mycket. Bland annat har jag den senaste tiden plöjt igenom del två och tre i Gerhardsens Hammarbyserie; Mamma, Pappa, Barn och Vyssan Lull. Jag läste den första delen Pepparkakshuset före jul och gillade den väldigt mycket.
De två efterföljande delarna har verkligen inte gjort mig besviken heller! Det är böcker som är svåra att lägga ifrån sig, man tänker "bara en sida till", "bara till nästa kapitel" och innan man vet ordet av har man läst nästan halva boken. Dessutom är det såna böcker som man vill ska sluta så att man får veta hur allt är sammankopplat, samtidigt som att historien är så bra att man INTE vill att det ska ta slut. Då är det sannerligen bra och välskrivna böcker!
Nu har jag läst ut del två och tre och jag hoppas innerligt att det så småningom kommer att skrivas en del fyra, fem och sex också. Jag kan knappt vänta!

Idag kommer systerdotter N på besök en stund medan syrran ska klippa sig. Ska bli superkul för hon är så himla söt och go! Sen kanske det blir en promenad och lite inhandling av proviant på affären. Ikväll är det ju Mellofinal. Inte för att jag ens hoppas på att någon ska vinna, men det är ett måste att se. Jag är ju numera Alban i Mellosammanhang. Alternativt norsk faktiskt. Eller Schweizare. Spännande med finalen i maj! Jag är ju en vinnare no matter what liksom!

Ha en superfin lördag!

Varför?

Gårdagen var ganska lång med eftermiddagsmöte och tågresa. Jag har haft tur (ta i trä) med tågen. De har verkligen gått i tid och utan problem. Jag är imponerad. Har ni sett den nya SJ-reklamen? Om inte så finns den i slutet av inlägget. Klockren.

I går blev jag utsatt för megastora frestelser. Jag ska "bara" äta sötsaker och onyttigt på lördagar och på lördag ser jag fram emot en stor påse godis framför Melodifestivalen. Därför finns det inte utrymme för något i veckan. Jag var så himla glad över att ha kunnat överleva semmeldagen med hedern i behåll. Då blev det onsdag. Min tur att ta med fika till mötet, men det gjorde inget. Jag var inte sugen.
MEN tror ni inte att chefen kommer insulandes med typ 20-25 semlor (till en arbetsstyrka på mindre än 10 personer)! Hela personalkylskåpet var proppat med semlor. Jag höll på att avlida och var så nära att verkligen käka en till mellanmål. Min taktik blev att tänka på att efter att jag satt i mig den där semlan skulle jag ångra mig. Dels för att den säkerligen inte skulle smaka lika gott som jag föreställt mig, brödet skulle vara torrare och mandelmassan lite äckligare än min egen hembakta fantastiska semla. Skulle det vara värt det? Nej. Så jag lyckades strunta i typ tre semlor. Bra jobbat. Nu håller jag tummarna att de andra har käka upp resterande semlor så jag slipper slåss med mig själv även idag.

I kväll blir det spännande! Vårt allra första föräldramöte. Det är stort! Vanligtvis är det ju jag som sitter på andra sidan, som lärare. Nu slipper jag hålla i trådarna och ta hand om allt. Skönt! Det ska bli superspännande att se hur det är att vara förälder på ett möte!

Jakten på lycka

Jag har börjat titta på den där "nya" serien på Svtplay om Hanna som åker runt och försöker hitta ett "recept" på lycka. Det är flera som har tipsat om den så jag kände att det var dags att kika på den. Dessutom är avsnitten knappt 30 minuter långa vilket är en fördel. Man kan titta lite närsomhelst man har tid.
Jag måste säga att jag tycker att den är väldigt rolig och väldigt klok. Nu har jag bara sett en så där fyra avsnitt och det är några kvar till att titta på.

Vi människor verkar vara så fascinerade av just lycka och av att uppnå lycka. Alla böcker som poppar upp överallt om hur man ska bli lycklig och finna sig själv, säkerligen kurser och föreläsningar dessutom. Och nu TV-program.
Men vad är lycka undrar jag? Det beror nog på vem man frågar. Är någon verkligen alltid lycklig? Jag tror faktiskt inte det. Om man alltid är lycklig, hur vet man då vad lycka är?
Det är ofta som människor väntar på lyckan, att man försöker uppnå den på olika sätt och bara man lyckas med det där lilla, lilla, då blir man lycklig. Bara man går ned de där sista kilona, då kommer lyckan och livet är perfekt. Bara man tjänar lite mer pengar, då kommer man att bli lyckligare och fri från oro. Bara jag får resa jorden runt och se alla platser jag vill se, då infinner sig lyckan och man får en slags lycksalig ro i själen.
Att finna lyckan i det vardagliga är nog svårare, men ack så mycket mer nödvändigt. För sanning är, ett par kilo på vågen till exempel, kan omöjligen vara den enda vägen till lycka.
Man får börja med det lilla, som att se det vackra i att befinna sig i livets oändliga hamsterhjul där närvaron oftast snurrar fort och däremellan långsamt. Det gäller att hitta lyckan i sin omedelbara närhet och inte ute någonstans i det okända. Att sedan få lite mer i plånboken, att få resa och se världens alla hörn och få bort de där extrakilona, det är ju bara en bonus.

Lycka för mig är att få vara hemma en helt vanlig dag med min familj. Att få gå upp när jag vill, att ligga i sängen och gosa med make och dotter en stund, att äta en god brunch tillsammans, att få välja att stanna inomhus en hel dag trots att solen skiner utanför och titta på TV eller film, att få läsa en bok i fyra timmar utan avbrott.
Lycka är solvarma jordgubbar en solig sommardag, den första vårsolen som värmer ansikte och själ, ett glas iskall mjölk och nybakta kanelbullar, en stor hård kram när man soom mest behöver det, en stor påse godis när man himla sugen.
 Lycka är att älska och bli älskad villkorslöst. Lycka är att bara få vara.

Tänk vad skönt...

Nu är Melodifestivalens många deltävlingar över! Ja, förutom Andra chansen, men den tittar jag inte på. Jag håller mig till finalen om två veckor istället.
Gårdagens bidrag var ingen höjdare alls tycker jag och jag hejade inte  på någon. Nicke Borgs bidrag var ruskigt. Kanske var det kombinationen av gubbyxor, väst, tatueringar, hårdrocksröst och ballad? Jag fick rysningar av det sämre slaget i alla fall...

Något som fortfarande fascinerar mig, precis som förra året tror jag, är att vi i Sverige endast har ungefär tio låtskrivare. Visst är det ganska fantastiskt? Fredrik Kempe är an av dem och hade väl en 79 bidrag i årets festival. Alexander Bard hade ungefär lika många. Enligt rapporter kommer ju flera tusen bidrag in till Schlagerkommittén varje år. Det betyder ju att dessa tio låtskrivare skriver ca 300 bidrag varje år. Det måste de göra, för det är ju bara dessa tio som får igenom sina låtar. Och så en och annan rookie för syns skull. Så ingen kan komma och säga att det är uppgjort. Kanske är det dags för Christer B att stiga av sin tron och ge chansen till någon annan? Få in lite nytt blod och nya låtskrivare.

Idag är det söndag och jag njuter av att ha en hel vecka av sportlov framför mig. En hel veckas gos med dotter och make. Det är nåt att njuta av verkligen.
Nu ska jag titta på "Mamma Mu" med dottern!

Dag 7

Idag är det dag sju i vecka sju och imorgon är det dag ett på vecka åtta. Såna där saker är inget som amerikaner håller reda på. Maken fattar ingenting om han frågar när något ska hända och jag säger att det blir nån gång i vecka 11. Jag vet ju på ett ungefär vilket datum det kan vara, men sånt håller maken inte koll på. Varför gör vi det i Sverige och vad har det för nytta? Varför kan man bara inte säga datumet? Å andra sidan tycker jag det är fruktansvärt praktiskt som lärare att hålla koll på veckorna när man ska planera. När vi har sommarlov har jag dock noll koll på vilken vecka det är. Om jag inte råkar titta i en kalender vill säga.

Maken är bättre i alla fall, tack och lov. Det verkar vara en kortlivad sjukdom som han har i alla fall. Skönt! Desto värre är Melodifestivalen. Det fanns inte en enda låt som jag gillade igår förutom kanske lite grann "Spring för livet". Erik Saade gick ju vidare som tonårsidol. Kanske har han en chans att vinna hela Europas tonårshjärtan, vem vet...Man kan ju alltid hoppas. Numera struntar jag faktiskt i Europafinalen (well, jag kommer ju absolut att se den så klart), jag bryr mig inte om vem som vinner, bara låten är bra. Jag har svårt att tänka mig att Sverige vinner någonsin från och med nu (eller från och med typ tio år sen). Let's go with the flow helt enkelt. I år tillhör jag nog...let me see...Albanien? De kan nog komma med nåt spännande!

Min nya albanska flagga. Jag tror i alla fall det. Den fanns i alla fall på google när jag googlade Albanien.