Hoppa till innehÄllet

Raphael Semmes

FrÄn Wikipedia
Amiral Raphael Semmes i sydstatsflottans uniform.

Raphael Semmes (uttal: Simmz), född 27 september 1809, död 30 augusti 1877, var en amiral i sydstatsflottan under det amerikanska inbördeskriget. Han Àr kÀnd för att ha fört befÀlet över tvÄ handelskryssare som orsakade nordstaternas handelsjöfart svÄra förluster. Semmes var en ivrig försvarare av slaveriet.

Förenta Staternas flotta

[redigera | redigera wikitext]

Semmes var född i Maryland. Han blev kadett i Förenta Staternas flotta 1826 och löjtnant 1837, efter att under mellantiden avlagt advokatexamen. Semmes var i aktiv tjÀnst under det mexikanska kriget och gjorde sedan Mobile, Alabama till sin hemstad. NÀr Alabama uttrÀdde ur unionen tog Semmes som dÄ var kapten avsked och intrÀdde i sydstaternas flotta.[1] [2] [3]

Sydstatsflottan

[redigera | redigera wikitext]
CSS Sumter

Semmes blev kapten vid sydstatsflottan och chef pÄ handelskryssaren CSS Sumter, ett barkriggat propellerÄngfartyg om 473 ton ursprungligen byggt som handelsfartyg och sedan köpt och armerat av sydstaterna. I slutet av juni 1861 började Semmes sitt handelskrig mot nordstaternas sjöfart i VÀstindien och söderut till Brasilien. NÀr Sumter kolade pÄ Martinique upptÀcktes hon av ett av unionsflottans örlogsfartyg. Men Semmes lyckades föra ut sitt fartyg i skydd av nattens mörker och styrde mot Spanien, dÀr hon angjorde Cadiz i januari 1862. De spanska myndigheterna tillÀt inte Semmes att kola sitt fartyg och han lade dÀrför upp det i Gibraltar, dÀr det sedermera sÄldes till privata brittiska intressen.[4] Under expeditionen tog Semmes 18 handelsfartyg frÄn nordstaterna. De fartyg dÀr Àven lasten tillhörde nordstatsintressen brÀndes, de fartyg dÀr lasten tillhörde neutrala Àgare frislÀpptes mot löfte om att betala fartygets vÀrde till sydstatsregeringen efter kriget.[5]

Kommendörkapten Semmes (i förgrunden) med sin sekond ombord pÄ CSS Alabama 1863.

FrÄn Gibraltar begav sig Semmes till Azorerna dÀr han i augusti 1862 tog befÀlet över CSS Alabama, en skeppsriggad propellerÄngkorvett on 1050 ton som i hemlighet och i strid med neutralitetsreglerna byggts i England för konfederationens rÀkning. Detta orsakade en lÄngvarig diplomatisk konflikt mellan Förenta Staterna och Storbritannien, den sÄ kallade Alabama-affÀren. Semmes som befordrats till kommendörkapten tillbringade tvÄ mÄnader i Nordatlanten dÀr han tog och brÀnde 20 nordstatsfartyg, de flesta valfÄngare. Han tog dÀrefter Alabama till vattnen kring Newfoundland dÀr han tog nordstatsfartyg pÄ vÀg till Europa med spannmÄl, fortsatte sedan till VÀstindien och dÀrefter till Texas dÀr han tog och sÀnkte en av unionsflottans ÄngkanonbÄtar. Semmes kryssade sedan utanför Brasiliens kust, dÀr han anvÀnde den avlÀgsna ön Fernando de Noronha som bas. Alabama seglade sedan till ostindiska farvatten under sex mÄnader dÀr hon tog sju fartyg och ÄtervÀnde sedan till Europa. I Cherbourg fick Semmes kola men inte reparera och seglade sedan i mitten av juni 1864 ut för att möta unionsflottans vÀntande korvett USS Kearsarge. Efter en hÄrd strid strök han flagg eftersom hans fartyg höll pÄ att sjunka. De flesta av Alabamas sjömÀn plockades upp av Kearsarge och blev krigsfÄngar men Semmes och 41 andra rÀddades av en engelsk yacht.[6]

CSS Alabama sjunker efter striden vid Cherbourg 1864.

Eftersom han undgick krigsfÄngenskapen kunde Semmes ÄtervÀnda till sydstaterna, dÀr han befordrades till amiral och blev i början pÄ 1865 ny chef för sydstatseskadern pÄ Jamesfloden med stab i Richmond. Men kriget var nÀstan över och Semmes var snart tvungen att sprÀnga sina fartyg i luften och lÄta sina sjömÀn kÀmpa som infanterister.[3] [7] Det handelskrig som Semmes och andra fartygschefer utkÀmpade förÀndrade inte krigets utgÄng. Men mÄnga av unionsflottans fartyg som annars skulle ha anvÀnts för att upprÀtthÄlla blockaden av sydstaterna avdelades för att förfölja sydstatsflottans handelskryssare. Handelskriget drev ocksÄ upp försÀkringskostnaderna till kolossala höjder och tvingade nordstaternas handelsfartyg att ligga still i hamnarna eller registrera sig under frÀmmande flagg. Kriget gjorde att den amerikanska handelsflottan aldrig Äterfick den dominerande stÀllning pÄ sjöfartsmarknaden som de tidigare haft.[8] Som officer i sydstatsflottan kÀmpade Semmes uttryckligen för slaveriets bevarande. Han sÄg inbördeskriget som ett abolitionistiskt korstÄg mot sydstaternas egendomsrÀtt. Vid kontakter med vÀnligt sinnade utlÀndska myndigheter pÄpekade han gÀrna att han stred för slaveriets bevarande inte bara i den amerikanska södern utan Àven i Brasilien och pÄ Kuba.[9]

Efter kriget

[redigera | redigera wikitext]

Efter kriget blev Semmes advokat och skrev tvÄ böcker om sina krigsminnen.[2] [3]

  1. ↑ Callahan 1901, s. 490.
  2. 1 2 Boatner 1988, s. 731.
  3. 1 2 3 Sifakis 1988, s. 254-255.
  4. ↑ Eller 1969, s. 569.
  5. ↑ McPherson 2012, s. 223.
  6. ↑ Eller 1969, s. 494-495.
  7. ↑ McPherson 2012, s. 220.
  8. ↑ McPherson 1988, s. 547-548.
  9. ↑ McPherson 2012, s. 22.

Tryckta kÀllor

[redigera | redigera wikitext]
  • Boatner III, Mark M. (1988). The Civil War Dictionary. New York: McKay
  • Callahan, Edward W. (1901). List of Officers of the Navy of the United States and the Marine Corps from 1775 to 1900. New York: L.R. Hamersly.
  • Eller, E.M. (red.) (1969). Dictionary of American naval fighting ships. Volume 2. Washington: Navy Department.
  • McPherson, James M. (1988). Battle Cry of Freedom. New York: Oxford University Press.
  • McPherson, James M. (2012). War on the Waters. The University of North Carolina Press.
  • Sifakis, Stewart (1988). Who was who in the Confederacy. New York: Facts on File.