Ringborg har bloggat

Om kursen jag var på
03/firade-internationella-kvinnodagen-pa.html#comment-form

Flerfärgsvirkat bokfodral

Jag köpte mig en ny planerings- och skissbok. Den är fin. Det är bra att ha det samlat i en bok som får hänga med mig nästan överallt.
Den behövde ett skydd. Så jag startade en flerfärgsvirkning.
Skissandet skedde i boken ...

Skulle behövt litet rutigt papper. Fniss. Men jag grejade å följa mina uppritade bokstäver.

Jag ska nog fodra den och sy dit ett blixtlås.

Stickbingo

1

2

3

4

Garn från lagret	Sockor	Vantar	Ufo
Sjal	Garn från lagret	Ufo	Halskrage
Egen design	Ufo	Garn från lagret	Egen design
Ufo	Tvåänds-sticka	Vantar	Garn från lagret

Bingo lodrät rad: 2 valfria nystan

Bingo vågrät rad: ett tillbehör

Bingo diagonalt: Ett efterlängtat mönster

Så ser den ut den som jag tänkt följa.

Det var Kaja of Sweden som redan 2012 uppmanade stickfolk o delta i stickbingo.

Nu är det på tapeten igen.

Jag tänkte inte delta. Men. Jag stickar ändå ganska mycket. Så varför inte.

Jag har modifierat så att bingot passar mig.

Diagonalerna är att sticka ur lagret och att sticka klart ufon.

Vinsterna är inte så stora, men alldeles lämpliga för mig.

Så nu ser jag fram emot att få kryssa för rutorna.

Sticka flätor

 är så populärt. De är kul o sticka. Det är enkelt. Det ser avancerat ut.
Och jag använder tydligen en av vårens modefärger!
En mössa ska det bli.
Har precis kommit hem från ett härligt stickpubsevenemang.
Ibland är livet extra lätt ❤

Återbruka o ta till vara

Voilá 2 par sockor på en kväll!!!
En stor vinst känner jag!
Jag tog gamla hela sockor och klippte upp dom i tårna och rev upp hoptagningen och stickade till lämplig ny längd. Ny hoptagning och fästning av trådarna. Klart.
Jo, hälen är litet kort, men det kändes som att detta var ett snabbt beslut om vad som skulle ske med de gamla hela sockorna. De var faktiskt hela.
Min mamma brukade ta till vara skaften och sticka nya fötter. Det skulle jag kunna göra med ett par andra jag har.
Det har blivit en del stickning iom operationen. Jag var tvungen att fortsätta min sjukskrivning då jag fick nässelfeber och sen fick starkare kortison och fick reaktioner på kortison. Men nu har kliandet gått över och magen är någorlunda i skick. Så nu med en månad kvar till jul så är det bara framåt som gäller!

Uj så det kan gå ...

Först kommer den riktigt långa versionen, vill du ta den korta så hittar du den längre ner.

I torsdags hade jag en grupp på morgonen där flera elever hade huvudvärk och en elev for hem. Jag kände att jag fick också ont i huvudet. Jag gick till personalrummet o drack en kopp o skrattade med kollegor. Det kändes bra o jag gick tillbaka o påbörjade jobb. Planeringstid. Men kände mig alltmer illamående. Jag gick förbi hos Elisabeth och Lars och sa att jag far hem en sväng, men om jag kan få ett nummer att ringa ifall det skulle utvecklas till spysjuka. Väl hemma söker jag pepparkorn o tar in sju stycken som nådig lärarinnan har lärt sig. Men smärtan tilltar o jag inser litet för sent att jag har gallanfall. Snabbt fram med nästa burk och in med tre tabletter. Men då har jag så ont så jag domnar bort på soffan, typ svimmar. Då ringer jag Lars och meddelar att jag inte kommer mer den dagen. Jag ringer också han jag bor med som kommer å håller handen å lyssnar på mitt elände och hans otillräcklighet. Jag får ett anfall till vid sex på kvällen och jag krampar å tar in maxdos av piller å litet till så jag får sova.
Nästa morgon hade jag sovit gott å är redo för jobb. Men jag känner smärta i magen. Jag dricker vatten och känner att jag nog inte åker nånstans. Jag förstår att det inte är gallan, men tror att det är känningar i musklerna efter allt krampande. Jag sjukskriver mig. Jag åker till skolan å hämtar min laddsladd. Jag får förmaningar att ringa vårdcentralen. Så jag gör det trots mina misstankar om att det inte är nåt o att de kommer att säga att jag ska åka hem o vila. Men väl där och efter en massa prover som var misstänkt avvikande så remitteras jag till kirurgakuten. Nya prover. Dropp. Väntan. Frågor. Mer frågor. Inläggning på sal med misstänkt inflammerad blindtarm. Sover. Kontrastvätska. Skiktröntgen. Väntan. Sover. Annat dropp. Kirurgen kommer. Kan bli op vid midnatt. Ok. Mer frågor. Sover. Narkosläkaren kommer. Mer frågor. Tvagning. Nya kläder. Rent i sängen. Sover. Blir väckt, får antibiotika. Å rullas iväg. Fryser o är rädd. Kalt rum med gröna tanter med snygga skor. Narkosläkaren kommer och frågar mer frågor. Jag hör hur det mumlas om min droppslang. Jag får lugnande å är redan då på väg bort. Hör ännu något om att lägga en ny kanyl i andra handen.
Jag väcks efter en timme. Jag skriker att jag har så ont i halsen. Vatten. Rullas iväg. Jämrar mig. På uppvaket vill de att jag ska dricka o kissa. Får veta att det gjordes titthålsoperation från tre ställen. Sover mest. Väcks. Dricker. Klagar på min hals. Ont. Svårt att svälja. Mer morfin. Sover igen. Nä, nu måste du kissa. Du får en Piggelin sen. Med svaj o stappel o ledd av skötare så provas det. Icke. Får ändå min glass. Skönt för halsen en stund. Du får åka fast du inte kissat. Känner mig misslyckad med jätteont i halsen. Uppe på salen sover jag igen. Hostar av det halsonda. Mer smärtstillande. Känner nu också av att jag har ont i magen, men på ett annat sätt. Kollar in såren. Sover. Dricker. Får veta att jag inte får åka hem om jag inte kan kissa. Så banalt! Jag kan inte kissa! Dricker mer. Töms. Sover. Går i korridorerna. Dricker. Läkarn kommer. Han upprepar det sköterskorna sagt. Du har ont i halsen för att de har intuberat. Ok? Du har svårt att kissa för att de satte en kateter under op. Ok? Varför kan man inte få sån info innan så man inte måste tro att man är väldigt avvikande. Träffar fler med kissproblem i korridorerna. Jag är inte ensam. Smärtstillande. Går i korridorerna. Sover. Dricker. Provar äta liiite. Går i korridorerna. Besök. Dricker. Går i korridorerna. Innan jag lägger mig för natten kommer det igång. Yes! Jag kan. Vaknar varannan timme och kissar. På söndagsmorgonen vill jag hem. Äter lite. Väntar. Städar ihop. Byter kläder. Väntar. Väntar.  Men läkaren kommer först vid tre. Okstämpel å hem. Äntligen!

Korta versionen:
Jag har opererats för inflammerad blindtarm.

Nu:
Jag tassar på här hemma med korta långsamma steg. Dricker o vilar. Tar in smärtstillande. Äter halstabletter. Lyssnar på ljudbok.

H en ömklig Ann-Sofie som aldrig legat inne förut

Sommarsjal/poncho i november

är väl alldeles utomordentligt utmärkt. Då novemberrusket med blötsnö och mörker är utanför känns det bra att också kunna ta tag i ett sommarufo. Den är till en tjej som inte tycker om rosa. Om ett halvår är vi i maj och då kanske den kommer till pass. Men är tänkt o bli klar nu!